Den här rapporten fokuserar på att ta fram en grund i hur skapandet av spelvegetation med polygonplan som korsar varandra kan göras, utan att få problem med oönskade artefakter och skuggor. Det finns givetvis flertalet metoder för att lösa detta som varierar beroende på vilken typ av ljussättning som implementerats i spelet samt vilken spelmotor som används. I den här undersökningen kommer endast en spelmotor med grund ljussättning användas.Målet var att undersöka flertalet metoder för att nå det önskade resultatet, vilket var fungerande spelvegetation med korsande polygonplan utan några skuggor eller artefakter. Moment som inte ingick i den här undersökningen var ingående undersökningar i hur vertexnormaler fungerar på en mer matematisk nivå, samt hur dessa tekniker kan överföras till andra spelmotorer. För att uppnå dessa mål gjordes en del undersökningar i hur spelvegetations geometri och vertexnormaler påverkar resultatet, samt materialinställningar i den valda spelmotorn.Vikten av en klar bild av vilken typ av spelvegetation som ska skapas innan arbetet påbörjas visade sig tidigt i undersökningen. Organiska och mjuka former är att föredra, och det är även viktigt att kontrollera hur vertexnormalernas riktning påverkar objektet i den valda spelmotorn. I själva spelmotor är det materialet på objektet som har störst inverkan på resultatet, framförallt materialets underlagsfärg. Genom att följa dessa riktlinjer kan målet av spelvegetation, med korsande polygonplan, utan alltför tydliga skuggor och artefakter uppnås. / This report focuses on establishing a foundation in how to create game foliage with criss-crossing polygon planes, without getting unwanted artefacts or shadows. There are several different methods to achieve this depending on what kind of lighting the game has implemented, but also which game engine is being used. In this research, only one game engine with basic lighting will be used.The goal was to research several different methods that would give the desired result, which as stated above, was to create working game assets with criss-crossing polygon planes without artefacts. Stages that are not included in this research are how vertex normals work from a mathematics perspective, and how these methods would work in other game engines. Research was focused on how geometry and vertex normals affect the object visual appearance, as well as the impact the material settings in the games engine provided.The survey quickly showed the importance of having a clear vision on what type of game foliage was sought to be created before the work began. Organic and soft shapes are preferred, and it is also important to check how the vertex normals affect the object in the selected game engine. In the game engine itself, it is the material on the object that has the greatest impact on the result, especially the material's subsurface colour. By following these guidelines, the goal was achieving game foliage with less visible shadows and artefact.

Skuggor är centrala för hur människan uppfattar världen. Inom datorspel och andra interaktiva 3D-applikationer är det viktigt att underlätta förståelsen av scenen och det finns även ofta en stark vilja att skapa realistiska miljöer. Detta samt att skuggsättning är en komplicerad och prestandakrävande operation gör det till ett viktigt område inom realtidsgrafik. Vi undersöker i denna avhandling relationen mellan prestandan (renderingstiden) för de två populära metoderna för skuggsättning inom realtidsgrafik, shadow mapping och shadow volumes. Undersökningen avgränsas till två utvalda varianter av de ursprungliga algoritmerna. I och med lanseringen av den nya versionen av Direct3D, version 10, öppnas möjligheten för optimeringar av algoritmerna genom användandet av framförallt geometry shaders. På grund av detta implementerar vi algoritmerna både med och utan den nya funktionalitet som introduceras i Direct3D 10 för att besvara om det är möjligt att förbättra prestandan för algoritmerna i Direct3D 10. Resultatet visar tydligt shadow mapping-algoritmens överlägsenhet för annat än scener med mycket få polygoner. Variabler så som ljusets infallsvinkel och objekts storlek har liten inverkan på det slutgiltiga resultatet för när vilken algoritm har bättre prestanda. Resultatet visar även tydligt att användandet av geometry shaders ger en mycket kraftig försämring av prestandan för båda algoritmerna. / Inom interaktiv 3D-grafik som exempelvis datorspel är det viktigt att skapa realistiska miljöer. Att rita ut en realistisk 3D-värld såpass snabbt att användaren inte kan se enskilda bildrutor kräver mycket kraft av datorn. Det är därför viktigt att datorprogrammet använder snabba och effektiva algoritmer. Skuggor är viktigt för att skapa realistiska 3D-miljöer. Detta arbete jämför snabbheten och effektiviteten mellan två olika metoder för att bestämma vad i 3D-världen som ligger i skugga.

Körsimulatorer är idag en mycket viktig resurs för att utföra studier med fokus på förarbeteende. Så väl full kontroll överscenario och miljö som kostnad och säkerhet är aspekter som gör det fördelaktigt att utföra simulatorstudier gentemotstudier i den riktiga trafiken. Ett problem med körsimulatorer är att bilden projiceras på en tvådimensionell skärm, vilket begränsar förarens förmåga attuppskatta avstånd och hastighet. Det är allmänt känt att avstånd och hastighet underskattas i körsimulatorer. Målet med examensarbetet var att hitta metoder som kan ge förbättrad avståndsbedömning i körsimulatorer och underprojektet implementerades och testades rörelseparallax samt skuggor, med största fokus på det förstnämnda. I slutet av projektet genomfördes ett simulatorförsök för att utvärdera effekten av rörelseparallax. Tio försökspersoner fickgöra två körningar vardera i VTI:s Simulator III-anläggning, den ena med rörelseparallax aktiverat och den andra meddetsamma inaktiverat. Scenariot som utspelade sig under körningarna innehöll ett flertal omkörningssituationer samt etthastighetsuppfattningstest. Resultaten från simulatorförsöket visade att försökspersonerna tenderade att placera sig längre från mittlinjen närrörelseparallax var aktiverat i de situationer som sikten skymdes av framförvarande fordon. / Today, driving simulators are a very important resource for conducting studies whichconcern driver behavior and perception. Full control of the scenario andenvironment, costs and safety are all factors which makes simulator studiespreferable over real world studies. One issue for driving simulators is that the image is projected onto a twodimensionalscreen, which limits the driver's ability to correctly estimate distanceand speed. It is commonly known that distance and velocity are underestimated indriving simulators. The goal of this thesis was to find methods that could lead to better distanceestimation in driving simulators and in this project motion parallax and shadowswere implemented and tested, focusing mainly on the former.At the end of the project, a simulator study was conducted to evaluate the effect ofmotion parallax. Ten participants made two runs each in VTI's Simulator III facility,one with motion parallax enabled and one with it disabled. The scenario that tookplace during the two runs consisted of several overtaking situations and a speedperception test. The results from the simulator study showed that the participants tended to positionthemselves farther from the road center line when motion parallax was active insituations when the field of view was obscured by preceding vehicles.

The challenges found in three-dimensional platformer games heavily rely on the player’s ability to perceive depth and it is therefore crucial for them to feature shadows as they are an important depth cue for the human visual system. In this paper, we compare two different kinds of shadowing solutions, blob shadows and shadow-maps. Subjects split into two groups each played a differently shadowed version of a 3D platformer game prototype as well as a common, unshadowed version. The first group’s prototype featured blob shadows while the second group’s used shadowmaps. The players were asked to input their own proficiency level from one to five into the program. The data collected through in-prototype logging to a file hinted at shadowmaps being more desirable as the shadowmap group’s delta from shadowed to unshadowed playthrough was lower than the blob shadow group’s. However, this data featured a number of problems, such as low sample size, subjective evaluation of player proficiency in 3D platformer games and different distribution of proficiency in and across groups. / Utmaningarna funna i tredimensionella platformsspel beror starkt på spelarens förmåga att uppfatta djup och det är därför avgörande för spelaren att ha skuggor eftersom de är en viktig antydan till djup för det mänskliga visuella systemet. I detta examensarbete jämför vi två olika typer av skuggningslösningar, “blob shadows” och “shadowmaps”. Försökspersonerna delades upp i två grupper, var och en spelade en annorlunda skuggad version av en prototyp för ett 3D-plattformsspel samt en ordinär, version utan skugga. Den första gruppens skuggor gjordes med “blob shadows” medan för den andra gruppen användes “shadowmaps”. Spelarna ombads att mata in sin egen kompetensnivå från ett till fem i programmet. Uppgifterna som samlats in via loggning i prototypen skrevs till en fil som antydde att “shadowmaps” var mer önskvärda eftersom “shadowmap”-gruppens delta från skuggad till icke-skuggad igenomspelning var lägre än skugga-gruppens. Dessa data innehöll emellertid ett antal problem, såsom låg provstorlek, subjektiv utvärdering av spelarens kunskaper i 3D-plattformsspel och olika spridning av kunskaper i och över grupper. Insikter för framtida forskning inkluderar skapandet av en objektiv ram för utvärdering för kunskaperna för spelarna såväl som förminskningen av prototypens omfattning.

The current paper is a study of the male characters Simon and Jace from Cassandra Clare's City of Bones (2010), and the characters Tamlin and Rhysand from Sarah J. Maas’ A Court of Thorns and Roses (2015). The main aim is to examine whether the characters in these fantasy novels for young adults have traits and functions that previously have been used to describe and portray female characters. The study discovered among other things that vulnerability and sensitivity could be found in all the characters, especially when danger was upon them or their loved ones. Simon was also the only character that was not portrayed with skills in combat, which was mocked by the other male characters but not by the female protagonist. The two male characters in A Court of Thorns and Roses were also portraited as sexual objects in the novel, and Rhysand was exposed to sexual abuse by the novel’s antagonist, which can be seen as stereotypical female trait. The male character’s function in the novels was to have a folie function to each other, and be a love interest, a confidant, and a choir to the female protagonist. The male characters in the novels were also the ones who needed to be rescued by the female characters, and thereby found themselves in a female position.