Syftet med studien är att undersöka huruvida Self-Determination Theory kan appliceras som förklaringsmodell för motivationen hos de anställda på Företaget X. Enligt Self-Determination Theory råder ett samband mellan tillfredsställelsen av basbehoven; autonomi, kompetens och släktskap i arbetsmiljön och motivationstypen hos individen. Tillfredsställelse av basbehoven främjar autonom motivation framför kontrollerad motivation och genererar antingen internalisering av yttre motivation och/eller bibehållande av den inre motivationen. För att undersöka sambandet mellan variablerna genomfördes en enkätundersökning med både anställda i ledande och icke-ledande position. Enkätens resultat visar att basbehoven är tillfredsställda och att motivationstypen är av karaktären inre motivation respektive hög grad av internaliserad motivation. Däremot kan studien inte fastslå ett statistiskt säkerställt samband mellan dessa variabler och kan därför inte bekräfta att Self-Determination Theory fungerar som förklaringsmodell för motivationen hos de anställda på Företaget X. Författarna anser dock att resultaten indikerar på samband i den utsträckningen att de inte vill förkasta teorin.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur tre mellanchefer på en myndighet motiverar sina anställda. Arbetet bygger på följande frågor: Hur motiverar de som ledare sina anställda? Jobbar de med att stärka den inre motivation eller ligger fokus på den yttre motivationen? Hur mycket betyder arbetskulturen för motivationen enligt cheferna? Studien är en kvalitativ intervjustudie genomförd på en myndighet. Tre intervjuer har genomförts med tre av tre mellanchefer. Det resultat som framkommit i studien visar att motivation är ett komplext område. Cheferna är väl medvetna om vad motivation är och jobbar aktivt med att stärka de anställdas motivation, men ibland kan det vara svårt att veta exakt vad individen motiveras av och hur mycket motivation en viss person behöver för att utföra sina arbetsuppgifter på ett effektivt och noggrant sätt. Det framgår att ledarskapsutveckling för cheferna är något de jobbar mycket med för att därigenom kunna stärka sina anställdas motivation. Känslan av gemenskap/släktskap på arbetsplatsen anses också av cheferna vara en bidragande faktor för de anställdas motivation. Det som också framkommer i studien är att alla ledarna försöker öka de anställdas inre motivation genom att inte vara för styrande och kontrollerande utan istället uppmuntra till självständigt arbete.

Huvudsyftet med avhandlingen är att förstå hur människor tänker om och hanterar kärlek, sexualitet och hälsa i sina vardagliga liv på landsbygden i nordöstra KwaZulu Natal i Sydafrika. Målet är att förstå vad kärlek innebär för dem, men också hur större samhälleliga processer påverkar erfarenheter av kärlek, hälsa och relationer. Studien baserar sig på sex månaders etnografiska fältstudier bland framförallt åtta familjer. Data samlades in genom deltagande observationer och öppna intervjuer. Vid sidan om familjerna intervjuades tio örtdoktorer. Materialet består av 60 bandade intervjuer och cirka 340 sidor fältanteckningar. Analysen visar att man talar mer om kärlek i termer av respektfulla handlingar och en social ordning än om kärlek som en känsla. Kärleken är visserligen känslofull, men talet om respektfulla handlingar som kännetecknet på kärlek visar att invånarna ser sig som djupt beroende av varandra. Individen definieras av en väv av relationer där även förfäderna, både levande och döda, ingår. Kärlek mellan två individer hänger därför intimt samman med släkten och relationer i närsamhället, vilket skapar tillhörighet men också utsatthet. Kärleksmediciner tillverkade av örter utgör en möjlig väg att stärka ett förhållande eller att vinna någons kärlek. Berättelser om kärleksmediciner visar emellertid vad människor drabbas av och vad som anses vara ett omoraliskt agerande, vilket ger förklaring och lindring i svåra situationer men också lyfter fram att strukturella omständigheter under vilka människor lever behöver förändras. Kolonisation, apartheid och under senare år demokratisering har inneburit radikala förändringar för kärleks- och familjerelationer. Män, och fler och fler kvinnor, försörjer sig som migrantarbetare, vilket har lett till en uppsplittring av familjen mellan stad och landsbygd och skapat nya slags försörjningsnätverk. Förändringarna har lett till svårigheter med att visa kärlek i handling och till efterfrågan på nya sorters handlingar som bevis på kärlek. Arbetslöshet och sjukdomar utgör dock det allvarligaste hotet mot kärleken. I brist på effektiva åtgärder mot aids åberopar människor en tydligare moralisk ordning och försöker finna alternativa vägar att skydda sig. För att lyfta fram både det individuella och det gemensamma ansvaret för sexuella relationer och för att stärka flickors position har invånarna skapat en ritual för att kontrollera flickors oskuld, som en preventiv snarare än en diagnostisk åtgärd. En välkänd historisk ritual som lyfter fram oskuldens och kollektivets betydelse används i en modern strategi för att försöka hejda spridningen av aids och göra kärleken möjlig. Studien lyfter fram hur både inomstatliga och västerländska projekt som syftar till att förbättra zulufolkets situation grundar sig i perspektiv och föreställningar som är främmande för dem, och ibland krockar med deras sätt att uppfatta kärlek, relationer och sexualitet. Invånarna ser ömsom nya möjligheter, ömsom försöker de bevara sin tidigare moraliska ordning, men framförallt transformerar de sin specifika förståelse av hur samlevnad fungerar till dagens behov och villkor. / The main purpose of this study is to investigate how people think about and manage love, sexuality and health in their daily lives in northeastern rural KwaZulu Natal. The goal is to understand what love means to them, as well as how bigger social processes influence experiences of love, health and relationships. The thesis is based on six months of ethnographic field studies concentrated around eight families. Data were gathered through participant observations and open-ended interviews. Ten traditional healers were also interviewed. Data comprises 60 tape-recorded interviews and about 340 pages of fieldnotes. The analysis shows that people speak about love in terms of respectful actions and a social order rather than in terms of love as an emotion. Certainly love is about feelings, but the view that respectful actions are the primary signs of love reflects the way in which people see themselves as deeply dependent on one another. The individual is woven into a web of relationships where even the ancestors are an integral part. Thus love between two individuals is intimately connected to the family and to wider social relations in a way that creates a sense of belonging but also vulnerability. Love medicines made from herbs offer one way to strengthen a relationship or win somebody’s love. However, stories about love medicines reveal what trials people face, what they see as amoral actions, and in addition provide explanations and comfort as well as point out that structural circumstances under which people live need to be changed. Colonisation, apartheid policies, and more recently democratization have all led to radical changes for love and family relations. Men and increasingly women have been drawn into migrant labor, dividing families between rural and urban areas and creating new types of support networks. These changes have obstructed individuals’ ability to show love through actions and also led to individuals expecting new types of actions as proof of love. The most serious threats to love, however, are unemployment and sickness. In the absence of effective measures against aids people refer to a more distinct moral order to find alternative ways to protect young people. To emphasize both the individual’s and the community’s responsibility for sexual relations, and to strengthen girls’ position, Zulu have created virginity testing as a preventive ritual more than a diagnostic measure. An old tradition that emphasizes the status of virgin girls and the significance of the collective is used in a modern strategy to try to combat the spread of aids and to make love possible. The study emphasizes how both South African and Western projects that aim to improve the situation for the Zulus are grounded in perspectives and ideas that are unfamiliar to them, and sometimes collide with how they perceive love, relationships and sexuality. The interviewees sometimes see new possibilities, sometimes try to preserve their old moral order, but most of all work to transform their specific understandings of love and life to meet today’s needs and conditions.

Den här uppsatsen handlar om döva flyktingar och har tre huvudteman: dövhet och asylprocessen för döva flyktingar, och för att förstå det i en svensk kontext är det tredje temat dövhet historiskt i Sverige och internationellt. Fältarbetet är gjort under en månads tid i början av 2018 på en folkhögskola i Sverige och metoder som tillämpats är deltagande observation och intervjuer. Folkhögskolan har i samarbete med Migrationsverket sedan 2009 i uppgift att utbilda döva asylsökande i svenskt teckenspråk, som i många fall blir det första språket, för att de ska kunna uppge skäl för asyl. Frågeställningen berör hur dessa personer upplever sin identitet och hur den förändras och produceras. Det är två av folkhögskolans grupper, en grupp med och en grupp utan uppehållstillstånd, som jämförs och ligger till grund för denna uppsats. / This essay is about deaf refugees and has three main themes: deafness and the asylum process for deaf refugees, and to understand it in a Swedish context, the third theme is deafness historically in Sweden and internationally. The fieldwork has been done for a month at the beginning of 2018 at a school in Sweden and methods used are participant observations and interviews. The school has since 2009, in cooperation with the Swedish Migration Board, been responsible for training deaf asylum seekers in Swedish sign language, which in many cases becomes the first language in order to give reasons for asylum. The question concerns how these people perceive their identity and how it is changed and produced. The study is mainly based on two groups. One group with and one group without a residence permit are being compared and form the basis for this essay.

Despite being in a geographical area abundant of rune stones, there are few found in the Stockholm archipelago. This paper explores these stones and why this is by examining the preserved rune stones in two archipelago municipals; Vaxholm and Österåker, their locations and who placed the stones there.

The behaviours that the Neanderthals and Homo sapiens sapiens had in common could have made their interaction more advanced and deeper. Ever since Richard E. Green et al’s discovery in 2010 that a lot of the modern day population have inherited about 1-4 %  of the genome from Neanderthals, the assumption that Neanderthals are primitive beings lacking advanced cognition has changed. For H. Sapiens to interbreed with Neanderthals one could argue that they could not have been that dissimilar. Since the modern day population inherited parts of the Neanderthals it could be very interesting to bring more insight into how their relationship and interaction would have looked in relation to H. Sapiens. In this thesis some behaviours will be analysed and compared that existed among them both. In this remark it will be about behaviors of a symbolic nature, indicating a more advanced thinking. These are the usage of personal ornaments, the burial practice, and lastly language and speech. The personal ornaments they used are in some instances very similar, but there is also variation in what they put value in as personal ornaments, later H. Sapiens put a lot of energy into making beads of different types, and Neanderthals having a focus on birds of prey. The burial practice is in general nothing that is too common among either of them during the middle palaeolithic or African Middle stone age. Before the upper palaeolithic there is not too much evidence indicating that they had a tradition of burying their dead. In cases they did bury their dead there is evidence of places with multiple burials, maybe working as grave centers. The anatomical capacities for speech existed among them both. When it comes to language it is harder to discern, since it does not fossilise, but since language is symbolic it could be argued that evidence of symbolism among them could indicate that they had language as well. In the discussion and conclusions it is argued that these common behaviours could have made it possible for a more advanced interaction and relationship between the two.