Inom revisionsbranschen tenderar arbetsbelastningen att vara extra hög, framför allt under de två första kvartalen vilket bidrar till hög stress och långa arbetsdagar. I dagens samhälle spelar den teknologiska utvecklingen en stor roll. Det historiska perspektivet visar att teknisk utveckling ur ett företagsekonomiskt perspektiv är en avgörande faktor för att bedriva en väl fungerande verksamhet. I början av 2000-talet introducerades blockchain, främst i samband med kryptovalutor. Tekniken väckte ett intresse hos de stora revisions- och redovisningsbyråerna som såg vilka implikationer detta skulle kunna ha på branscherna. I studien ämnar vi att identifiera tidskrävande arbetsuppgifter en revisor stöter på i sitt praktiska arbete för att sedan undersöka om dessa kan effektiviseras med hjälp av blockchain. Undersökningen har utförts genom intervjuer med revisorer av olika befattningar och erfarenheter på byråer av olika storlekar. Semistrukturerade frågor har använts för att erhålla uttömmande redogörelser kring revisorns praktiska arbete. Studien bidrar med kunskap om tidskrävande arbetsuppgifter och om blockchain har potentialen att effektivisera dessa. Med utgångspunkt i revisorns praktiska arbete har tidskrävande arbetsuppgifter och potentiella effektiviseringsåtgärder identifierats. Sedan gjordes kopplingar till blockchain. I undersökningen framgår det att vissa blockchainapplikationer har potentialen att effektivisera tidskrävande arbetsuppgifter medan andra inte besitter den potentialen / In the audit industry, workloads tend to be particularly high, especially during the first two quarters, leading to elevated levels of stress and long working hours. In today's society, technological advancements play a crucial role, and historical perspectives demonstrate that technological development from a business administration perspective is a critical factor in conducting well-functioning operations. In the early 2000s, blockchain was introduced, primarily in connection with cryptocurrencies. The technology sparked interest among major audit and accounting firms, which recognized the potential implications it could have on the industries. The purpose of this study is to identify time-consuming tasks encountered by auditors in their practical work and investigate whether these tasks can be streamlined using blockchain technology. The study was conducted through interviews with auditors of various positions and experiences in firms of varied sizes. Semi-structured questions were employed to obtain comprehensive insights into the auditors' practical work. The study contributes knowledge about time-consuming tasks and the potential of blockchain to streamline these tasks. Based on the auditors' practical work, time-consuming tasks and potential streamlining measures were identified. Subsequently, connections were made to technological features of blockchain. The findings of the study indicate that certain blockchain features have the potential to streamline time-consuming tasks, while other features do not possess such potential.

Even when end-to-end encryption is used in centralized messaging services, problems related to security, privacy, availability, and transparency remain. These problems can be avoided or reduced by using a decentralized architecture. The most notable previous attempts at decentralized messaging protocols have been based on peer-to-peer or federated networks. In a federated network, anyone can run servers that clients interact with and that interoperates with other servers in the network, whereas there is no distinction between clients and servers in a peer-to-peer network. Current peer-to-peer messaging protocols lack functionality that users expect from a messaging service, such as multi-device history and asynchronous messaging. These problems are currently being circumvented through centralized components. Current federated messaging protocols can provide most of the functionality that users demand from a messaging service but suffer from other problems. Federated protocols commonly have uncertainty in terms of interoperability in the network. Furthermore, federated messaging protocols require users to trust one node through which they send messages and assume that users have sufficient knowledge to make the correct decision of which node to trust. Users have been shown to become concentrated on one or a few nodes, which leads to many of the problems with a centralized messaging service. This study presents a decentralized messaging protocol that operates on so-called canister smart contracts on the Internet Computer blockchain. The Internet Computer operates on nodes provided by independent data centers with a consensus model that allow up to one-third of the data centers to be faulty or malicious. The presented messaging protocol allows for messages to be sent from one public key to a collection of public keys and stores the messages on the Internet Computer. New canister smart contracts are created once the previous ones are out of memory to provide theoretically infinite scalability. The evaluation of the presented messaging protocol shows that it takes approximately 5 seconds to send a message and less than 1 second to retrieve messages. Furthermore, the cost of sending and storing one million messages with a size of 100 kB for one year is estimated at $4,200. / Centraliserade meddelandetjänster kan förbättras gällande säkerhet och integritet med hjälp av end-to-end-kryptering. Det finns dock fortfarande problem med säkerhet, integritet, tillgänglighet och öppenhet i centraliserade meddelandetjänster. Dessa problem kan undvikas eller minskas genom att använda en decentraliserad arkitektur. De mest anmärkningsvärda tidigare försök på decentraliserade meddelandeprotokoll har baserats på peer-to-peer- eller federerade nätverk. De nuvarande peer-to-peer-protokollen för meddelandehantering saknar funktionalitet som användare förväntar sig av en meddelandetjänst, exempelvis historik på flera enheter och asynkrona meddelanden. Dessa problem kringgås för närvarande genom centraliserade komponenter. De nuvarande federerade meddelandeprotokollen kan tillhandahålla de flesta av de funktioner som användare förväntar sig av en meddelandetjänst, men lider av andra problem. Federerade protokoll är ofta osäkra när det gäller driftskompatibilitet i nätverket. Dessutom kräver federerade meddelandeprotokoll att användarna litar på en nod som de skickar meddelanden genom, och förutsätter att användarna har tillräckligt med kunskap för att fatta rätt beslut om vilken nod de ska lita på. Det har visat sig att användarna samlas på en eller ett fåtal noder, vilket leder till många av de problem som finns i en centraliserad meddelandetjänst. I den här studien presenteras ett decentraliserat meddelandeprotokoll som är uppbyggt av, så kallade, canister smart contracts på blockkedjan Internet Computer. Internet Computer fungerar på noder som tillhandahålls av oberoende datacenter med en konsensusmodell som tillåter att upp till en tredjedel av datacentren kan vara felaktiga eller illvilliga. Det presenterade meddelandeprotokollet gör det möjligt att skicka meddelanden från en offentlig nyckel till en samling offentliga nycklar och lagrar meddelandena på Internet Computer. Nya canister smart contracts skapas när de föregående har slut på minne för uppnå teoretiskt sett oändlig skalbarhet. Utvärderingen av det presenterade meddelandeprotokollet visar att det tar ungefär 5 sekunder att skicka ett meddelande och mindre än 1 sekund att hämta meddelanden. Dessutom uppskattas kostnaden för att skicka och lagra en miljon meddelanden med en storlek på 100 kB i ett år till 4200 dollar.

I dagsläget finns det fler anslutna enheter till internet, Internet of Things-enheter som det benämns, än vad det finns människor på jorden och produkter är lättillgängliga för den vanliga konsumenten. När fler enheter kopplas upp till internet är det också viktigt att hålla reda på dem. En nackdel med allt ökat antal uppkopplade enheter är en potentiellt ökad sårbarhet och det finns en högre risk för privatpersoner eller företag att bli hackade. Examensarbetet undersöker vilka säkerhetsrisker som finns med att skapa ett IoT-system och hur IoT kan kombineras med blockchainteknik ur ett säkerhetsperspektiv i olika branscher genom att titta på IoT-system inom små företag och för privatpersoner med begränsad IT-kompetens. En riskanalys görs för två användarfall, en floristverksamhet för bevarandet av bland annat känsliga växter och blommor respektive ett kommersiellt smart dörrlås som gör det möjligt för hushåll att kunna låsa samt låsa upp ett dörrlås digitalt med hjälp av mobiltelefoner. Därefter presenteras sårbarheter och tillgångar som behöver skyddas och relaterade arbeten undersöks för att se hur sårbarheter kan undvikas. Resultatet visar teknikernas relevans i nuläget, vilka IoT-modeller det finns och hur blockchain kan användas för att säkra IoT med exempelvis användningen av smarta kontrakt. Tre modeller identifieras där graden för inklusion av blockchain skiljer sig. IoT till IoT-modellen lagrar en del av datat i blockchain medan IoT interaktioner sker utan att använda blockchain. IoT till blockchain-modellen innebär att alla interaktioner sker via blockchain. Den tredje modellen är en hybrid vilket innebär att en del av interaktionen och datat placeras i blockchain och att det går att välja vilka interaktioner som ska ske via blockchain. Resultatet visar att blockchain kan användas för att bevara integritet och konfidentialitet mellan IoT enheter, mer specifikt kan det användas för autentisering och säker dataöverföring.

The Commercial Real Estate (CRE) market has a substantial impact on financial stability, making it one of the global sectors with a strong relationship to economic growth. Because of its stability, CRE remains a viable investment even when market cycles shift for various reasons. Commercial real estate is an excellent method to diversify a portfolio because of its steady nature. Furthermore, direct CRE investment provides properties that can appreciate and provide cash flow. However, the industry is considered to be illiquid due to its difficulty in transacting, inefficiency, and access to capital. Moreover, there are an increased number of intermediaries involved in these processes, both from the seller side and the buyer side, which not only increases transaction cost but also increases the information asymmetries between both sides. This information loss in the communication pathways has complicated the market, leading to a painful documentation process, high intermediary cost, and a lengthy approval process. Based on an examination of the literature on (combinations of) important phrases such as 'Decentralized Finance'. It was found that there are no solid publications combining the ideas of decentralized finance and real estate in the current body of academic knowledge using the terms "decentralized finance", "blockchain", "commercial real estate", and "transaction costs". The aim of the thesis is to explore the expectations related to the implementation of decentralized finance technology in the commercial real estate industry. The study was done in the form of qualitative research with an interpretivist approach to answer the research questions and achieve the research goal. For the research goal, the data was gathered through a literature review and semi-structured interviews with various actors like Academia, Non-profit organizations, Industry Professionals, and New entrants to understand the concept from different perspectives. The results illustrate that Decentralized Finance which leverages blockchain technology can be applied in the commercial real estate transaction process through tokenization and smart contracts with the area of implication in Asset Financing, Asset Management, and Asset Exchange. However, because the technology is still in its early stages, it poses significant dangers in terms of acceptance. Some of the primary challenges include widespread education and the regularization of rules. / Marknaden för kommersiella fastigheter har en betydande inverkan på den finansiella stabiliteten, vilket gör den till en av de globala sektorer som har ett starkt samband med den ekonomiska tillväxten. På grund av sin stabilitet förblir CRE en lönsam investering även när marknadscyklerna skiftar av olika skäl. Kommersiella fastigheter är en utmärkt metod för att diversifiera en portfölj på grund av dess stabila karaktär. Dessutom ger direkta CRE-investeringar fastigheter som kan värderas och ge kassaflöde. Branschen anses dock vara illikvid på grund av dess svårigheter att genomföra transaktioner, ineffektivitet och tillgång till kapital. Dessutom finns det ett ökat antal mellanhänder inblandade i dessa processer, både på säljar- och köparsidan, vilket inte bara ökar transaktionskostnaderna utan också ökar informationsasymmetrin mellan de båda sidorna. Denna informationsförlust i kommunikationsvägarna har försvårat marknaden och lett till en smärtsam dokumentationsprocess, höga förmedlingskostnader och långvariga godkännandeprocesser. Som ett nytt område inom den digitala finansiella arkitekturen ses decentraliserad finansiering som en störande innovation som har potential att omforma strukturen för modern finansiering och skapa ett nytt landskap för kommersiella fastighetstransaktioner genom att sänka transaktionskostnaderna, öka effektiviteten och öka likviditeten genom sin decentraliserade plattform. Baserat på en granskning av litteraturen om (kombinationer av) viktiga fraser som "decentraliserad finansiering". Vi upptäckte att det inte finns några gedigna publikationer som kombinerar idéerna om decentraliserad finansiering och fastigheter i den nuvarande akademiska kunskapsmassan med hjälp av termerna "decentraliserad finansiering", "blockkedja", "kommersiella fastigheter" och "transaktionskostnader". Syftet med avhandlingen är att utforska förväntningarna i samband med implementeringar av decentraliserad finansieringsteknik i den kommersiella fastighetsbranschen. Studien gjordes i form av kvalitativ forskning med en tolkande ansats för att besvara forskningsfrågorna och uppnå forskningsmålet. För forskningsmålet samlades data in genom en litteraturgenomgång och semistrukturerade intervjuer med olika aktörer som akademiker, ideella organisationer, branschfolk och nya aktörer för att förstå konceptet från olika perspektiv. Resultaten illustrerar att decentraliserad finans som utnyttjar blockchain-teknologi kan tillämpas i den kommersiella fastighetstransaktionsprocessen genom tokenisering och smarta kontrakt med implikationsområden inom Tillgångsfinansiering, kapitalförvaltning och byte av tillgångar. Men eftersom tekniken fortfarande är i ett tidigt skede, utgör den betydande faror när det gäller acceptans. Några av de främsta utmaningarna inkluderar omfattande utbildning och reglering av regler.

Syfte: Studiens syfte är att analysera huruvida korruption i biståndsprocesser bättre kan hanteras via de blockkedjebaserade lösningarna kryptovalutor, smarta kontrakt och tokens, jämfört med traditionellt biståndsgivande. Vidare ämnar studien applicera resultaten från fallstudien på generella avtalsprocesser exponerade mot opportunism, för att analysera huruvida de blockkedjebaserade lösningarna bättre kan hantera transaktionskostnader jämfört med traditionella avtalslösningar. Bakgrund: Informationsasymmetrier, begränsad rationalitet och strategiskt beteende resulterar i tillitsproblematik vid avtalsprocesser, vilket ökar transaktionskostnaderna (Williamson, 1974). Biståndsprocesser är extra exponerade mot opportunistiskt beteende i form av korruption, vilket leder till att en stor del av biståndet försvinner på vägen (Transparency International, 2017). Blockkedjebaserad teknik ger möjligheten att ingå avtal utan tillit till motparten, men  lösningen är inte optimal för alla typer av avtal. Det motiverar en analys om huruvida tekniken kan hantera transaktionskostnader i biståndsprocesser bättre än traditionellt biståndsgivande. Genomförande: Studiens primärdata inhämtades via semi-strukturerade intervjuer med två svenska biståndsorganisationer och två experter inom blockkedjetekniken. Utöver intervjuerna genomfördes även en litteraturstudie och den insamlade empirin analyserades utifrån ett transaktionskostnadsperspektiv. Slutsats: Blockkedjebaserade lösningar kan hantera transaktionskostnader bättre än traditionellt biståndsgivande när Greenspans (2015) fem kriterium är uppfyllda. Kontexten, avtalets karaktär och avtalsparternas preferenser är de avgörande faktorerna huruvida kriterierna uppfylls i såväl biståndsgivande som generella avtalsprocesser. En ökad transparens, öppenhet och censurresistens måste värderas högre vid implementering än de medföljande säkerhetsriskerna. / Purpose: The purpose of this study is to analyze whether corruption in aid processes better can be managed through the blockchain-based solutions cryptocurrencies, smart contracts and tokens, in comparison to traditional donation of aid. The study also aims to apply the results from the case study to general contractual processes exposed to opportunistic behavior, to analyze whether the blockchain-based solutions better can manage the transaction costs in comparison to traditional contractual solutions. Background: Asymmetric information, bounded rationality and strategic behavior result in trust issues in contractual processes, which increases transaction costs (Williamson, 1974). Aid processes are particularly exposed to opportunistic behavior in form of corruption, which leads to aid disappearing on the way (Transparency International, 2017). Blockchain-based technology enables contractual relationships without trusting the counterpart, but is not an optimal solution for all types of contracts. This provides incentives for a further analysis whether the technology can manage transaction costs in aid processes better than traditional donation of aid. Completion: The study´s primary data was obtained through semi-structed interviews with two Swedish aid organizations and two experts in blockchain technology. A literature review was made and the empirical data was analyzed from a transaction cost perspective. Conclusion: Blockchain-based solutions can manage transaction costs better than the traditional donation of aid when Greenspan´s (2015) five criteria is met. The context, the characteristics of the contract and the preferences of the contracting parties are the decisive factors whether the criteria are met in the aid donation process and in general contractual processes. Increased transparency, openness and censor resistance must be valued higher when implementing the technology than the following security risks. / <p>Bilagor är inkluderade</p>

Fastigheter identifieras av många som ett relativt illikvitt tillgångsslag vars information även ivissa avseenden kan anses vara opak för den öppna marknaden. Detta resulterar i långa ochkostsamma köp- och säljprocesser, där informationsasymmetrier mellan köpare och säljaremåste redas ut under en due diligence process. Fastighetsmarknaden präglas således av en delvisoönskad ineffektivitet orsakad av traditionella och konservativa processer. I en tid av storteknisk utveckling finner vi allt fler kreativa lösningar på problem vi tidigare inte mäktade medatt ta oss an. Blockchain har identifierats som en av de tekniker som potentiellt kan komma attförbättra såväl fastighetsmarknadens likviditet som transparens. Närmare bestämt diskuterarman en standardiserad informationshantering för fastigheter i form av digitala identiteter, menäven möjligheten att fragmentera ägandet och tillgängliggöra momentan handel viablockchainbaserade tokens. Dessa begrepp är ännu relativt outforskade och utgör såledesstudieämnet. Syftet med denna studie är därmed att redogöra för hur fastighetsmarknadenslikviditet- och transparensproblematik potentiellt kan avhjälpas genom ett fragmenterat ochtransparent fastighetsägande placerat på blockchain.Studiens akademiska förankring grundar sig i en omfattande litteraturstudie av begreppenlikviditet och transparens, men även bena ut betydelsen av due diligence och blockchain somhelhet. Resultatinsamlingen genomfördes via kvalitativa studier, där semistruktureradeintervjuer utgjorde mediet från vilken denna information insamlades. I studienidentifierades likviditet och transparens som två grundförutsättningar för en fungerande ocheffektiv marknadsplats. I fastighetsmarknaden finns det tydliga tecken på att problematiken gersig tillkänna i trögrörliga DD-processer och undanhållen informationen av hyresdata. Slutsatsenav studien kan sammanfattas som en brett överenskommen bild av potentialen hos såväl tokenssom digitala identiteter för att effektivisera marknaden och lösa dessa problem.Marknadsaktörerna menar dock att tekniken omges av för många orosmoln för att våga kastasig in med båda fötterna före. Med det sagt menar man inte att tekniken saknar framtid i branschen, snarare att fler tillämpade exempel samt ett tydligt ramverk för utförandet avtransaktioner i den nya marknadsmiljön måste bestämmas för att på så sätt etablera en trygghethos investerare. / Real estate is defined as a relatively illiquid asset, with a rather opaque and inaccessible flowof information. The result is long and costly acquisition and divestment processes, in whichinformational asymmetries is to be erased during the due diligence process. Real estate is thuscharacterized by a partially unwanted inefficiency caused by traditional and conservativeprocesses. However, in a time of rapid and extensive technological change, we seem to find anever-increasing amount of creative solutions to problems we previously could not manage.Among these alleged solutions we find blockchain, which by many has been identified as meanto improve both liquidity and transparency in real estate as an asset class. More specifically, thetopics of discussions have been digital identities and tokenization of real estate. Two termspossessing the potential to create standardized information management and fragmentedownership, which would enable instantaneous trade. These terms remain rather unchartedterritory and hence constitutes the subject of this study. The aim of this study is therefore todepict how the liquidity and transparency problems may be redressed by a fragmented andtransparent ownership structure placed on blockchain.The academic anchoring of the study is grounded in an extensive literature study aimed to definethe terms liquidity and transparency, but also define the meaning of due diligence andblockchain technology as a whole. The results were gathered through qualitative studies, inwhich semi-structured interviews constituted the instrument from which the information wascollected. The study identified liquidity and transparency as two cornerstones of a functioningand effective market. The evident problems related to liquidity and transparency in real estate,are to a great extent expressed via slow paced due diligence processes and non-disclosed rentalinformation. The study may be concluded as a broadly agreed upon view on the potential ofboth tokenization of real estate, as well as digital identities as effective means to enhanceliquidity and transparency. The respondents did however emphasize the current uncertaintyregarding blockchain as a severe hindrance for having enough confidence to whole-heartedly embrace the technology as a key element of the real estate market. With this being said, theydo not doubt its potential, rather inquiring an increased number of applied and successful usecases accompanied by a distinct regulatory framework for the conducting a transaction in thenew market environment. This would be an essential factor to instill the level of trust intransacting that investors require.

The real estate industry is one of the global sectors that have a strong relation to economic growth, where the commercial real estate (CRE) market has a significant impact in financial stability. Commercial real estate has several unique features that characterize the asset. Some of these are the stable cash flow, the stable demand and the low volatility, which contributes to the underlying value. However, the industry is considered to be illiquid due to the lack of transparency in its transactions, such as in commercial leasing, where trust in the commercial leasing processes and between an CRE owner and their tenants has been lacking. Nowadays, there are an increased number of actors involved in these processes, both from the tenant side and the owner side, to decrease the information asymmetries between both sides. This has complicated the market, leading to information loss in the communication pathways. Blockchain is viewed to be a disruptive innovative technology that will revolutionize the real estate industry with several applications, such as tokenization, smart contracts and digital identities. In previous research, blockchain has been studied as a financial approach and how it relates to real estate as a legal instrument and as an application on the transaction market to increase transparency and liquidity. The aim of this thesis is to investigate how blockchain can be applied in the commercial real estate leasing market from an CRE owner perspective. In order to answer the research questions and the research aim, the study took form of a qualitative research, with an inductive approach. The collected data was collected through a literature review and through semi-structured interviews with relevant actors for the research aim. The results illustrate that blockchain can be applied in the leasing processes for commercial real estate owners through tokenization, smart contracts and digital identities. In particular, the ability to store and validate information has been the major argument for implementing the technology as the market is in an acclimatizing position, where traditional analog business processes are shifting towards being increasingly digital. / Fastighetsbranschen är en av de globala sektorerna som har en stark korrelation till ekonomisk tillväxt, där den kommersiella fastighetsmarknaden har en betydande inverkan för finansiell stabilitet. Kommersiella fastigheter har flera unika egenskaper som kännetecknar tillgången. Några av dessa är det stabila kassaflödet, den stabila efterfrågan och den låga volatiliteten, vilket bidrar till det underliggande värdet. Dock anses branschen vara illikvid på grund av bristande transparens i dess transaktioner, exempelvis inom kommersiella uthyrningar, där förtroendet för de kommersiella uthyrningsprocesserna och mellan fastighetsägare samt deras hyresgäster har varit bristande. Nuförtiden finns det ett ökat antal aktörer involverade i dessa processer, både från hyresgästen och från hyresvärden, för att minska på informationsasymmetrin mellan båda sidor. Detta har komplicerat marknaden, vilket har lett till att information försvinner via kommunikationsvägarna. Blockkedjan anses vara en innovativ teknik som kommer att revolutionera fastighetsbranschen med dess applikationer, där tokenisering, smarta kontrakt och digitala identiteter utgör några av dessa. I tidigare forskning har blockkedjan studerats som ett finansiellt verktyg och hur tekniken relaterar till fastigheter som ett rättsligt instrument, men även som en applicering på transaktionsmarknaden, i syfte att öka transparensen samt likviditeten. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur blockkedjan kan tillämpas på den kommersiella uthyrningsmarknaden ur ett ägarperspektiv. För att kunna besvara forskningsfrågorna och syftet har avhandlingen strukturerats som en kvalitativ studie, med ett induktivt tillvägagångsätt. Empirin samlades in från en litteraturstudie samt genom semi-strukturerade intervjuer med relevanta aktörer i marknaden. Resultatet visar att blockkedjan kan appliceras i de kommersiella uthyrningsprocesserna ur ett ägarperspektiv genom tokenisering, smarta kontrakt och digitala identiteter. I synnerhet har teknikens egenskap att kunna lagra och validera information på ett säkert och förtroendegivande sätt varit det viktigaste skälet till att implementera tekniken då marknaden befinner sig i en acklimatiserande fas, där traditionella analoga affärsprocesser skiftar till att bli alltmer digitala.

Handeln av non-fungible tokens (NFT) har vuxit fram i en drastisk fart de senaste tre åren med försäljningar till miljonbelopp. Begreppet non-fungible åsyftar en icke-utbytbar egendom som karaktäriseras av sin unika kvalité och dessa tokens bygger på blockkedjeteknik med decentraliserade system. NFT:s effektiviserar överlåtelsetransaktioner av såväl materiell som immateriell egendom genom kryptering av äganderättigheter.  Den här framställningen syftar till att studera ägande i förhållande till ny teknik och egendomsslaget kyprotillgångar. I uppsatsen utreds vilket äganderättsligt skydd som ges till innehavaren av en NFT och i vilka specifika delar de ur tekniken härrörande riskerna inte omfattas av förevarande lagstiftning. För att utreda rättsläget för dessa tokens görs en genomgång av äganderättsliga och immaterialrättsliga bestämmelser ämnat att bilda en förståelse för traditionella egendomsslag och hur ägandeskap har förändrats i takt med samhällsutvecklingen. Vidare görs en övergripande presentation av decentraliserade databaser, blockkedjor samt smarta kontrakt, vilka utgör teknologin bakom NFT:s. Därtill görs en längre studie av en NFT och dess risker, följt av en redogörelse för de bestämmelser som appliceras på handeln av dessa tokens idag. Avslutningsvis dras slutsatserna att ett förvärv av en NFT enbart ger äganderätt till denna token och inte per automatik ger äganderätt till ytterligare egendom. En sådan äganderätt tilllerkänner innehavaren en ensamrätt att använda, att modifiera, att sälja samt att exkludera andra från egendomen. I den mån en NFT även är tänkt att representera en underliggande tillgång krävs att parter överenskommit om det. Förutsatt att ett smart kontrakt erkänns som juridiskt bindande kan det ensamt aktualisera köplagen och andra avtalsrättsliga bestämmelser. Ett juridisk erkännande är avgörande och fram tills att så skett krävs en separat överenskommelse mellan kontraktsparter bortom blockkedjan. Kontrollen och besittningen över tillgångarna kan få praktisk betydelse. Framställningen landar i att NFT:s är unika, såväl i karaktär som i funktion, och bör betraktas som sui generis i stället för att försöka omfattas av redan befintlig lagstiftning. Förevarande lagstiftning är otillfredsställande och i praktiken är det svårt att vidga bestämmelser att även omfatta denna nya teknologi. Därför är ytterligare skyddsregler nödvändiga och teknologin fordrar skydd i en lagstiftning efter sitt eget slag, särskilt anpassad för handeln av NFT:s.