Detta examensarbete grundar sig i två frågeställningar där syftet är att undersöka det språkutvecklande arbetssättet på en skola. Det som undersökts är vad lärarna menar är viktigt att tänka på när det gäller elevernas språkutveckling i svenska i det flerspråkiga klassrummet. Vidare har jag undersökt vad som är utmärkande för lärarnas undervisningmetoder. Teorin som har använts är det sociokulturella perspektivet på lärande med utgångpunkt i att kunskap och lärande är något som sker i samspel med andra där kommunikation är en grundläggande faktor. Undersökningsmetoderna som jag har använt är två kvalitativa metoder, semistrukturerade intervjuer och observationer. I intervjuerna har det varit fokus på lärarnas perspektiv på en språkutvecklande undervisning. I observationerna har det varit fokus på hur detta görs i SO-undervisningen. Resultatet visar att lärarna arbetar målfokuserat med gemensamma strukturer. Detta är något som lärarna tycker bidrar till en medvetenhet om det egna lärandet hos eleverna. Samtliga lärare arbetar med bildstöd, samarbetsinriktat lärande och tematisk undervisning som ska bidra till språkutveckling.

Utifrån en problematik kring språkets inflytande i SO-undervisningen har syftet att under-söka lärares förhållningssätt till begreppet språkutveckling växt fram. För att redogöra för detta syftar också uppsatsen till att söka svar på vilka svårigheter som är förenade med språkutveckling och hur detta bemöts samt hur detta korrelerar med forskning. För att samla in information användes semistrukturerade intervjuer med fyra SO-lärare. Informationen tolkades genom ett fenomenografiskt perspektiv och skapade struktur för efterkommande kapitel. Vårt resultat grundas på den information som erhölls utifrån gjorda intervjuer. De slutsatser som kunde dras var att det fanns en generell vilja efter att arbeta med språkut-veckling men att lärarna saknade verktyg för att göra detta.

Syftet med studien är att få förståelse för hur närområdet används i SOundervisningen i årskurs F-3. Vår frågeställning lyder: Hur resonerar lärare kring att använda närområdet i SO-undervisningen i åk F-3? För att besvara forskningsfrågan används en kvalitativ metod och ramfaktorteorin som teoretiskt perspektiv. Studiens resultat och slutsats visar på att lärarna anser att det finns flertalet möjligheter och fördelar med att använda närområdet i SOundervisningen, men att det finns ramfaktorer som kan påverka hur närområdet kan utnyttjas i undervisningen.

Sammandrag  Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka varför lärare ska arbeta med språkutveckling inom SO-ämnena. Samt på vilket sätt lärare kan arbeta med språkutveckling i klassrummet inom SO-ämnena. Kunskapsöversikten tar upp vikten av att implementera skolspråket och vilken betydelse detta har. Kunskapsöversikten kommer främst att belysa den sociokulturella teorin, vilket påvisar goda förmågor för att effektivt kunna manifestera språkutveckling och språkets betydelse. Med detta arbete vill vi lyfta fram vilka språkutvecklande arbetsmetoder som en lärare kan ta dela av. För att undersöka information kring ämnet har vi använt oss av metoden systematisk litteraturöversikt och sökt i olika databaser för att komma åt forskningsartiklar och rapporter. I resultatet får vi fram genom forskningen, hur viktigt det är att arbeta språkutvecklande inom SO-ämnena som en gemensam nämnare. Det påvisar en positiv effekt på elevers språk- och kunskapsutveckling. Resultatet visade också konkreta förslag på hur läraren kan arbeta i ett språkutvecklande klassrum. Slutligen ger vi förslag på fortsatt forskning.

Drama ska vara ett inslag i skolans verksamhet och tidigare forskning visar att drama är ett bra verktyg som kan användas för att fördjupa elevernas kunskaper i alla skolans ämnen. För att drama ska bli en del av so-undervisningen det viktigt att lärare har kompetens inom både so-ämnet och inom drama. I tidigare studier med lärare framkommer det att bristen på kompetens gör att de känner en osäkerhet och väljer därför andra undervisningssätt som de känner sig trygga med. Med anledning av detta uppstod en nyfikenhet om hur lärarstudenter ställer sig till att använda drama i framtida undervisning. Syftet med denna studie är därför att undersöka lärarstudenters inställning till att använda drama i so-undervisningen. I studien genomfördes 11 semistrukturerade intervjuer med lärarstudenter från grundlärarprogrammet F-3. Lärarstudenterna uppfattar att de saknar didaktiska kunskaper inom drama men menar att lärarutbildningen har gett dem tips och idéer samt inspiration till att använda drama i undervisningen. De lyfter både för- och nackdelar med att använda drama i so-undervisningen men menar att de fördelar som finns väger upp för nackdelarna. Sammantaget visar denna studie att lärarstudenterna har en positiv inställning till att använda drama i framtida so-undervisning. / <p>SO</p>

Studiens syfte är att undersöka hur F–3 lärare resonerar kring sin hantering av de didaktiska grundfrågorna i SO-undervisningen för hållbar utveckling samt att undersöka vilka möjligheter och utmaningar F-3 lärare ser i undervisningen för att ge eleverna verktyg att agera i hållbarhetsfrågor. Denna studie har en kvalitativ ansats och utgår ifrån John Deweys pragmatiska perspektiv. Resultatet visar att F–3 lärarna följer styrdokumenten för hållbar utveckling men att innehållet och prioritering av dimensionerna kan skilja sig åt. F-3 lärarna blandar gärna teori med praktik, för att eleverna ska uppmuntras till eget aktörskap. Slutsatsen är att F–3 lärarna undervisar för ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling men innehållet varierar i mängd på grund av intresse, kunskap och elever. En gemensam utmaning för alla lärare är att hålla undervisningen på en åldersadekvat nivå.

Vi lever idag i ett samhälle som präglas av mångkultur, ett samhälle där vi konstant stöter på olika kulturer, bakgrunder och språk. Skolan blir i många fall en mötesplats för denna mångkultur, och med sig för den några utmaningar i lärarens undervisning. Syftet med denna litteraturstudie är att synliggöra hur forskningen beskriver utmaningar som kan uppstå i SO-undervisningen när den tar plats i ett mångkulturellt klassrum, och hur den föreslår att lärare med hjälp av olika metoder kan hantera dessa utmaningar. Datainsamlingen är sökningar gjorda på ett flertal databaser, där ett urval av artiklar och avhandlingar har gjorts utifrån vårt syfte och våra frågeställningar. Resultatet visar att det finns ett flertal utmaningar som lärare kan komma att möta, varav de mest återkommande handlar om elevers identiteter och identitetsskapande, språkbarriärer, men även hur läromedel och läroplaner i flera länder och situationer skapar begränsningar. Vidare pekar forskning på en rad olika metoder som lärare har att tillgå och kan arbeta med för att ta vara på den mångkultur samhället idag har att erbjuda.

Syftet med vår kunskapsöversikt är att kartlägga och diskutera vad forskningen lyfter om beröringspunkter mellan värdegrundsarbete och undervisning i de samhällsorienterade ämnena, genom att besvara följande frågeställningar: Vilka är beröringspunkterna mellan värdegrundsarbete och SO-undervisning? Hur arbetar lärare med skolans värdegrund i SO-undervisning? Genom en systematisk forskningsöversikt har vi utgått från syfte och frågeställning när vi sökt i svenska och internationella databaser, för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar. Vårt urval av källor ligger till grund för resultat, slutsats och diskussion.  Beröringspunkterna mellan värdegrunden och de samhällsorienterade ämnena kan integreras på olika sätt inom SO-undervisningen. Det finns liknande värden och kunskapsstoff i värdegrunden och de samhällsorienterade ämnena. På så vis utgör de gemensamma värdena och kunskaperna beröringspunkterna. Det går att konstatera att det finns varierande metoder för hur lärare arbetar med skolans värdegrund i SO-undervisningen. Öppet klassrumsklimat, lärarens uppmuntran och relationer i klassrummet är en del av integrerat värdegrundsarbete. Även gruppövningar, dialog och kooperativt lärande är exempel på hur läraren arbetar med värdegrunden inom SO-undervisning. Det är dock inte alltid fördelaktigt för elever att diskutera då det finns komplext innehåll i samhällsorienterade ämnen som kan vara svåra för elever att ta sig igenom. Det framkommer även att integrering av värdegrunden i SO-undervisning, kan resultera i att ämnets kunskapsinnehåll riskerar att hamna i bakgrunden om värdegrundsarbetet upptar för stor del av undervisningen.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare skapar en inkluderande so-undervisning som innebär att alla elever ges möjlighet att samspela och delta i undervisning utifrån deras egna förutsättningar. Den sociokulturella teorin och det kritiska perspektivet användes som ett par glasögon i de avslutande delarna av studien. För insamling av empiri användes semistrukturerade intervjuer med åtta legitimerade lärare. Anteckningar och inspelningar analyserades och kategoriserades utifrån teman. Resultaten av intervjuerna visar, för att åstadkomma en inkluderande undervisning, inte bara inom so-ämnena, krävs det att hela skolorganisationen intar ett inkluderande förhållningssätt. För att uppnå detta måste lärarna inneha en positiv inställning till inkludering samt att det bör finnas ett gott samarbete med både vuxna och barn. Olika anpassningar är av vikt för det inkluderande samspelet. Resultaten som framkommer genom intervjuerna och som belyses i de olika kategorierna pekar i riktning mot att lärarna strävar efter en skola för alla där undervisningen ska vara inkluderande, gynnsam och likvärdig. Studiens resultat visar på viktiga aspekter som spelar in för att en skola och dess lärare ska kunna inta ett inkluderande förhållningssätt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 använder sig av skönlitteratur i SO-undervisningen. Tidigare forskning visar att skönlitteratur utvecklar kunskaper, empati, samt förståelse för andra människor och historia. Det har även visat sig att eleverna blir både engagerade och motiverade i undervisningen. Studien undersöker hur lärarna gör när de använder skönlitteratur, vilka fördelar det har och vilka problem som kan uppstå med användandet i SO-undervisningen. Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex lärare har intervjuats i årskurserna 4–6. Från intervjuerna har data samlats in som sedan har analyserats och kategoriserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visar att lärarna tillämpar ett sociokulturellt perspektiv i den berörda undervisningen. De använder främst skönlitteratur i historieämnet och det är tillgången på antal böcker som styr hur de lägger upp undervisningen. Samtliga lärare ansåg att eleverna blir både motiverade och engagerade genom att läsa skönlitteratur i SO-undervisningen. De tyckte också att det var ett didaktiskt verktyg som kan hjälpa till att skildra olika perspektiv och händelser. Svårigheterna med att använda skönlitteratur i SO-undervisningen var tidsaspekten. Lärarna tyckte det tog tid att läsa och det gällde både när lärarna läste högt för eleverna och när eleverna läste enskilt. Det var även tidskrävande att förbereda reflektionsfrågor till texten och efterarbetet med det. Några lärare tyckte också det var svårt att hitta rätt böcker till eleverna.