Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och belysa de mest effektivaarbetssätten och arbetsmetoderna för att skapa ett demokratiskt klassrum, samt hurdessa metoder möjliggör för eleverna att utveckla sin förmåga att delta i demokratiskaprocesser. Vi kommer också att besvara frågan "Vilka metoder och strategier använderlärare för att skapa ett demokratiskt klassrum?".Skapandet av ett demokratiskt klassrumär viktigt eftersom det främjar elevernas förståelse för demokratiska värden och är endel av lärarnas ansvar att förbereda eleverna för att delta i demokratiska processer isamhället. Eftersom olika lärare kan ha olika uppfattningar om vad ett demokratisktklassrum innebär, därför är det relevant att undersöka vilka arbetssätt och strategier somenligt forskningen är mest effektiva för att uppnå detta. Kunskapsöversikten bygger på sökningar i olika databaser såsom Swepub och ERIC,som har hjälpt oss att hitta relevanta avhandlingar, licentiatuppsatser, vetenskapligatidskrifter samt litteratur från tidigare kurser, vilket innehåller tidigare forskning omämnet. Genom att använda dessa olika källor har vi kunnat dra slutsatser och diskuteraresultatet. Resultatdelen belyser effektiva arbetsformer som lärare kan använda sig avför att skapa ett demokratiskt klassrum. Dessa inkluderar strategier som grupparbete,diskussioner, simuleringar och användning av nyhetsmedia och politiska texter iundervisningen. Resultatet har även belysts att diskussioner i grupper främjarkonstruktivt lyssnande och ansvarsfullt beslutsfattande. Vi diskuterade även enproblematisering av traditionell undervisning som gör demokratiuppdraget abstrakt ochgör att eleverna inte får möjlighet att delta i demokratiska processer. Förslag ges ocksåpå vidare forskningsområden som kan vara intressanta att utforska ytterligare för attundersöka hur man kan implementera demokratiska värderingar och arbetssätt i skolansorganisation och ledarskap.

Demokratiuppdraget är ett skolans viktigaste uppdrag. Detta uppdrag fastställs i skollagen och beskrivs i läroplanens inledande delar samt det centrala innehållet för de samhällsorienterande ämnena. I arbetet med detta har lärare en central roll. Syftet med denna studie är en ökad förståelse för hur lärare i årskurs F-3 ser på demokratiuppdraget, deras syn på hur det förmedlas, samt vilka utmaningar de möts av. För att ta reda på det gjorde vi fem semistrukturerade intervjuer med lärare i årskurs F-3, vilka vi sedan analyserade utifrån de valda analysredskapen, Perssons dimensioner och Biestas didaktiska ansatser. Analysen visar att alla lärare delar grundsyn gällande demokratiuppdraget och betonar liknande demokratiska värden, men med olika infallsvinklar. De ser också demokratiuppdraget som ett fostrande uppdrag. Alla lärare strävar efter ett stort elevinflytande. Flera av lärarna lyfter kooperativa metoder, samtal och diskussioner som bra metoder att förmedla demokratiuppdraget genom. Alla lärare betonar omröstningar och vikten av rådsverksamheter på skolorna. Lärarna upplever uppdraget som utmanande och lyfter ålder, bristande samsyn och resursbrist som begränsningar. Lärarna menar att demokratiuppdraget åligger de samhällsorienterande ämnena, men anser att det ska integreras i alla ämnen. Lärarna uttrycker att kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget bör gå hand i hand, men trots det har vi kunnat se att dessa två särskiljs. Detta riskerar medföra att demokratiuppdraget bortprioriteras till förmån för kunskapsuppdraget.

Det övergripande syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur skönlitteratur och berättelser används i SO-undervisningen i årskurs 1 och 3. De forskningsfrågor som denna studie utgår från för att bidra med kunskap om användningen av skönlitteratur och/eller berättelser i SO-undervisningen är: vilka didaktiska val gör lågstadielärarna i studien vid användning av skönlitteratur och berättelser i SO-undervisningen?, vad har lågstadielärarna i studien för erfarenheter av att använda skönlitteratur och berättelser i SO-undervisningen? samt hur ser eventuella skillnader ut vid användningen av skönlitteratur och berättelser i SO-undervisningen i åk 1 jämfört med åk 3? Studien har ett kvalitativt fokus då lågstadielärarnas resonemang kring didaktiska val och erfarenheter är centrala för att besvara forskningsfrågorna. Av denna anledning har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod och tematisk analys som analysmetod. Totalt intervjuades tre lågstadielärare som undervisar i årskurs 1 och två lågstadielärare som undervisar i årskurs 3 digitalt över mjukvaran Zoom. Studiens resultat analyseras utifrån den sociokulturella teorin, vilket i denna studie innebär att lågstadielärarnas svar kommer att analyseras med utgångspunkten att skönlitteratur och berättelser är medierande artefakter i SO-undervisningen som först kan användas för yttre tänkande tillsammans med andra för att sedan omvandlas till inre processer hos den enskilda eleven. De yttre aktiviteter som studeras i denna studie är kopplade till skönlitteratur och berättelser och sker i dialog med andra elever eller lärare. Vi kommer i denna studie dock inte att kunna säga någonting om elevernas inre processer. De resultat som framkommer i studien bekräftar tidigare forskning inom området. Resultatet visar att lågstadielärarna i denna studie använder mycket skönlitteratur och berättelser i SO-undervisningen, med det främsta målet att fånga och skapa elevintresse. Hur skönlitteratur och berättelser används varierar dock beroende på årskurs och elevgrupp. Resultatet visar även att lågstadielärarna i studien mestadels använder skönlitteratur och/eller berättelser inledande för att bygga en grund för eleverna att stå på innan dem använder facklitteratur. En annan slutsats är att textsamtal används frekvent som en yttre aktivitet av lågstadielärarna i studien för att bearbeta skönlitteraturens och/eller berättelsernas innehåll samt ämneskunskaper. Resultatet indikerar även positiva effekter på elevernas lärande då skönlitteratur och berättelser nyttjas i SO-undervisningen.

Utgångspunkten för vår uppsats har varit att undersöka skönlitterära böckers värde i SO-undervisningen och se på vilket sätt dessa kan användas särskilt i religions-undervisningen. För att få våra frågeställningar besvarade har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med fyra lärare, facklitteraturstudier samt orienterat oss i skönlitterär ungdomslitteratur. Några huvudargument för att använda skönlitteratur i SO-undervisningen, som framkommit vid intervjuer och litteraturstudier, är att skönlitteraturen förmedlar förståelse för det främmande och kan hjälpa eleverna att finna sin identitet. Ur resultatet framgår att de intervjuade lärarna främst bearbetar litteraturen genom diskussion och reflektion, men också med andra metoder som till exempel drama- och värderingsövningar. Det vi bland annat har kommit fram till är att användandet av skönlitteratur berikar undervisningen när fakta levandegörs då den sätts i ett narrativt sammanhang.

Syftet med studien är att ta reda på hur arbete i grupp kan påverka elevers lärande. Jag kommer i denna studie att undersöka vad SO lärare har för erfarenheter av grupparbeten och vilka för- respektive nackdelar de har stött på, samt hur nyanlända kan integreras med hjälp av grupparbeten. Metoden som jag använt mig av har varit semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat fyra SO lärare som undervisar i årskurs F-3. I studien tas utgångspunkten i Vygotskij och den sociokulturella teori, men även andra forskare som är inspirerade av hans forskning. Vygotskij poängterar starkt vikten av grupparbeten. Han menar att den sociala samverkan mellan eleverna är själva grunden till lärande och utveckling (Dysthe 2003). Resultaten av min studie visar att SO lärare tycker att grupparbeten är ett bra arbetssätt, både för nyanlända och övriga elever. Eleverna kan i grupp ta del av varandras kunskaper och erfarenheter. De lär sig samarbeta och samspela med varandra. Detta gynnar även de nyanlända elevernas integration. Flera lärare nämner Vygotskij och menar att de arbetar efter hans utgångspunkter. Det finns ett par faktorer som de anser att man bör ta i beaktande för att grupparbete skall fungera och gynna alla elever. En del elever kan bli dominanta i gruppen vilken bidrar till att några elever blir uteslutna. Sedan kan det även uppstå konflikter i grupperna för att eleverna t.ex. inte kan fördela arbetet mellan varandra. För att grupparbeten ska stimulera eleverna måste alla vara delaktiga, lärarna bör även vara uppmärksamma på att alla är delaktiga och tar ansvar i gruppen. Eftersom att grupparbete är ett arbetssätt som användas i skolan idag är det viktigt att veta hur de påverkar eleverna.

Denna studie fokuserar på lärarens anpassningar och vilka utmaningar de möter i sin undervisning med andraspråkselever i SO-undervisningen. Syftet med studien är att skapa förståelse och undersöka lärarnas perspektiv på arbetsmetoder för att främja andraspråkselever inom de samhällsorienterande ämnena. Studien grundar sig på olika teoretiska perspektiv som bland annat sociokulturell teori, stöttning och transspråkande. Studien har påvisat att språket har en väsentlig roll i undervisningen, och varje ämne har språkliga utmaningar som eleverna måste behärska för att nå sina kunskapskrav inom samtliga ämnen.  De största utmaningar som uppstår i en SO-undervisning med andraspråkselever är ämnesspecifika begrepp och innehåll. Detta leder till att lärare behöver arbeta med anpassningar för att möta andraspråkselevers behov. Genom detta stärks elevernas självkänsla vilket främjar deras utveckling. Därutöver är det viktigt att läraren integrerar elevernas erfarenhet och bakgrund i undervisningen. Detta kan åstadkommas genom att läraren skapar en positiv lärandemiljö som främjar inkludering. Efter slutförandet av denna studie strävar vi efter att kunna ge lärare en fördjupad förståelse som leder till reflektion kring hur de kan möta utmaningar i undervisningen, men även hur de kan anpassa sin undervisning för att tillgodose elevernas behov.

Syftet med studien har varit att undersöka hur F-3 lärare arbetar språkutvecklande i SO- undervisningen. Vi har valt att använda en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med fyra lärare. Intervjuerna har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och relevant forskning. Resultatet visade bland annat olika arbetsmetoder för en språkutvecklande SO- undervisning samt lärares syn på ett språkutvecklande arbetssätt i SO- undervisningen. Slutsatsen som presenteras i studien är att lärare använder olika arbetsmetoder för att bidra till elevers språkutveckling i SO- undervisningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares didaktiska överväganden gällande språkintegrerad undervisning i SO-ämnena. Gör lärare detta? Hur görs detta? Detta undersöks genom intervjuer med verksamma F-3 lärare som arbetar på skolor i olika delar av Sverige. Analysen har utförts med hjälp av begreppen transspråkande samt innehåll- och språkintegrerat lärande. Resultatet visar att lärare använder sig av följande strategier: bildstöd, kroppsspråk, repetition, mindre sammanhang, modersmål, modersmålslärare, tolk, Google, iPad och Chromebooks. Vidare visar resultatet att lärare möter olika svårigheter och möjligheter i den språkintegrerande undervisningen. Svårigheter som nämns är att SO är ett begreppstungt ämne, att klassrummen är språkrika och olika språksvårigheter som lärare ställs inför. Möjligheter såsom att integrera flera språk, bilder, inkludera eleverna och utgå från deras perspektiv samt att arbeta ämnesintegrerat är det som nämns i denna studie. Slutligen framför denna uppsats att transpråkande är en nödvändighet när det kommer till arbeten med språk. Men också att undervisningens innehåll har en stark koppling till språket och vice versa.

No description available.

I vår forskningsöversikt vänder vi oss snarare till pedagogerna och blivande pedagogerna i åk F-3.Vårt syfte med kunskapsöversikten är att besvara våra frågor om hur man kan skapa en mer inkluderande SO-undervisning för nyanlända elever samt diskutera hur relationen mellan hemmet och skolan kan påverka deras inlärning i SO-ämnet. I vår kunskapsöversikt vill vi svara på våra frågeställningar och diskutera hur avgörandet språk och ordförråd i SO-undervisning är. Dessutom framhävs i arbetet samverkandet mellan hemmet och skolan är gynnande och att inkludera nyanlända elever i SO-undervisningen resulterar till en positiv effekt. Vi har använt oss av olika forskningsartiklar i detta arbete, dessa artiklar har vi fått tillgång till genom sökningar i olika dataregister.