”Barnets rätt att bli hörd gäller alla barn. ... Men det räcker inte att endast lyssna på barnet. När barnet har förmåga att bilda sig en egen uppfattning måste barnets åsikter dessutom tillmätas betydelse.” (Barnombudsmannen, 2021). Syftet med studien är att undersöka samt öka kunskapen om vilka förutsättningar barn får för delaktighet. Det har genomförts kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med åtta socialsekreterare för att undersöka hur socialsekreterare arbetar med samt tillämpar barns delaktighet i socialtjänstens barnavårdsutredningar. Respondenterna har berättat om sin förståelse av barns delaktighet, hur de arbetar med barnsamtal, hur beslutsunderlag utformas utifrån barns berättelser och om utmaningar med att göra barn delaktiga i utredningar. Materialet har analyserats i en tematisk analys utifrån barndomssociologin och Harts delaktighetsstege. Resultat visar att det krävs ytterligare arbete för att barn ska bli hörda inom socialtjänsten men att det inte är den enskilda socialsekreteraren som bär ansvaret för förändring. Det finns behov av en strukturell och organisatorisk förändring inom det sociala arbetets praktik för att barn inte endast ska ges förutsättningar att höras men också bli hörda inom socialtjänsten. / ”A child’s right to be heard applies to all children. … But it is not enough to just listen to the child. When a child has the ability to form his or her own opinion, the child’s opinions must also be given importance.” (Barnombudsmannen, 2021). The aim of this study is to investigate and increase knowledge about the conditions for children’s participation. Qualitative semi-structured interviews have been conducted with eight social service workers, to investigate how they work with and apply the principle of children’s’ participation in the social services’ child welfare investigations. The respondents have been interviewed about their understanding of children’s participation, how they work with individual conversations with children, how decision basis is designed based on children’s stories and about challenges in involving children in investigations. The material has been analyzed in a thematic analysis based on childhood sociology and Hart’s ladder of children’s participation. Results show that further work is required for children to be heard in the social services, but that it is not the individual social service workers’ who are responsible for a change. There is a need for structural and organizational change in the practice of social work so that children are not only given the conditions to be listened to, but also to be heard in the social services.

The aim of this study was to examine professional resilience among social workers. Professional resilience in this study included three dimensions; organizational, relational and emotional resilience. Resilience was described in this study as recuperation and resistance. The aim was to see which resilience factors contribute to social workers staying at their workplaces for more than two years. The study was based on six interviews with social workers at the social services in social child care in Sweden. The theory of emotional wage labor and the concept of SOC, Sense of Coherence, were used as theoretical frameworks. The study concluded that social workers stay longer than two years in their workplaces in social child care, primarily thanks to their colleagues. Other important factors for social workers to thrive were leadership and personal qualities, such as the emotional ability to leave the job at work and not engage too much emotionally.

I Sverige finns något som benämns samhällsvård, det vill säga vård och behandling av olika målgrupper i dygnet-runt-miljö. Placering i samhällsvård kan göras i fyra olika former av vård, nämligen familjehem, hem för vård eller boende (HVB), särskilda ungdomshem och stödboenden. HVB-hem arbetar på uppdrag av socialtjänsten, som tar emot barn och unga för vård eller behandling i förening med ett boende. De barn och unga som placeras på ett HVB-hem bor med någon annan än sina biologiska föräldrar, vilket innebär att personalen träder i föräldrarnas ställe. Personalen bär på ett stort ansvar att ge klienten stöd och skydd, men också omsorg och gränssättning på ett professionellt sätt. Denna uppsats syftar till att undersöka hur personalen inom HVB-hem arbetar för att möta och tillgodose klientens individuella behov. För att ta reda på detta har vi undersökt två HVB-hem i två olika kommuner i Sverige. Då uppsatsen bygger på en komparativ analys med kvalitativ ansats valde vi att jämföra två olika HVB-enheter, nämligen ett privat och ett kommunalt, för att se om det finns skillnader och likheter i arbetssättet för att tillgodose klientens individuella behov. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med totalt åtta personal i båda HVB-enheter. Studien ledde fram till ett resultat som visade flest likheter mellan det kommunala och det privata HVB-hem som vi undersökte. En av likheterna som framkom, utifrån det empiriska materialet, var att klienternas individuella behov handlar främst om trygghet, kärlek och omsorg. En ytterligare likhet var att personalen kommunicerar utifrån ett lågaffektivt bemötande för att uppfylla klienternas individuella behov. En annan likhet var att det rådde total enighet bland respondenterna om att kommunikation och god relation är det mest väsentliga i arbetet med barn och unga med diagnoser. Av samtliga respondenter nämndes vikten av lågaffektivt bemötande, empati och tålamod, särskilt då det kan uppstå svårigheter i arbetet med barn och unga med någon form av diagnos. Att vi fick fram dessa likheter är för at samtliga hem för vård eller boende (HVB) i Sverige arbetar under socialtjänstens lag samt mål. Utifrån resultatet kan konstateras att klientens individuella behov tillgodoses på närliknande sätt och metoder på respektive HVB-hem som vi undersökt. / In Sweden, there is something called community care, that is, care and treatment of different target groups in a 24-hour environment. Placement in community care can be done in four different forms of care, namely family home, homes for care or living (HVB), special youth homes and assisted living facilities. HVB-home works on behalf of the social service, which receives children and young people for care or treatment in association with a residence. The children and young people who are placed in an HVB-home live with someone other than their biological parents, which means that the staff take the place of the parents. The staff bear an important responsibility to provide the client with support and protection, but also care and boundary setting in a professional manner. This essay aims to investigate how the staff within HVB homes work to meet and satisfy the client's individual needs. To find out, we investigated two HVB homes in two different municipalities in Sweden. Since the essay is based on a comparative analysis with a qualitative approach, we chose to compare two different HVB units, one private and one municipal, to see if there are differences in the way of working to meet the client's individual needs. The material has been collected through interviews with eight personnel in the respective HVB units. The study led to a result that showed the most similarities between the municipal and private HVB homes that we examined. One of the similarities that emerged, based on the empirical material, was that the clients' individual needs are primarily about safety and care. A further similarity was that the staff communicate based on a low-affective approach to fulfill the clients' individual needs. Another similarity was that there was total agreement among the respondents that communication and good relationships are the most essential in working with children and young people with diagnoses. All respondents mentioned the importance of a low-emotional approach, empathy and patience, especially when difficulties can arise when working with children and young people with some form of diagnosis. The fact that we found these similarities is because all homes for care or living (HVB) in Sweden work under the social services law and goals. Based on the results, it can be concluded that the client's individual needs are met in closely similar ways and methods at the respective HVB homes that we examined.

Den som arbetar inom den sociala barnavården har en betydande samhällsuppgift med olika utmaningar. I Sverige har socialarbetare det yttersta ansvaret att se till att barn växer upp under trygga omständigheter. Den tidigare forskningen presenterar huvudsakligen den negativa sidan av den sociala barnavården och fokuserar mycket på personalomsättning samt hur det kan motverkas. Under studietiden har författarna och deras studiekamrater dessutom blivit uppmanade att inte arbeta med barn direkt efter examen. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka vad som driver socialarbetare att arbeta inom den sociala barnavården under en längre tid och vilka organisatoriska förutsättningar som gör att drivet och engagemanget kvarstår. Datainsamlingen grundar sig i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sex socialarbetare inom den sociala barnavården har deltagit. Resultatet redovisas i fyra olika huvudteman: Personligt engagemang, Positiva upplevelser, Personliga krav och Utvecklingsområden. Dessa teman har analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna känsla av sammanhang (KASAM), kognitiv dissonansteori, resiliens och handlingsutrymme. Utifrån uppsatsens resultat har författarna dragit slutsatsen att den sociala barnavården inte lever upp till sitt rykte, vilket är positivt i detta fall. / Those who work in social childcare have a significant task with various challenges. In Sweden, social workers have the ultimate responsibility to ensure that children grow up under safe circumstances. Previous research mainly presents the negative side of social childcare and focuses a lot on staff turnover and how to prevent it. At the university, the authors and fellow students have been advised not to work with children immediately after graduation. The purpose of this essay was therefore to investigate what drives social workers to work in social childcare for a longer period and what organizational factors ensure that the drive and commitment remain. The data collection is based on a qualitative method with semi-structured interviews where six social workers in social childcare have participated. The results are presented in four different main themes: Personal commitment, Positive experiences, Personal requirements and Development areas. These themes have been analyzed based on sense of coherence (SOC), cognitive dissonance theory, resilience and discretion. Based on the results of the essay, the authors have concluded that social childcare does not live up to its reputation, which is positive in this case.

This study aims to describe and analyse the ideas behind and the function of the NGO Maskrosbarn’s advocate services for children (barnombud) during child welfare investigations. The main focus is the advocate services relation to children’s participation. The study has a qualitative case-study approach and contains documents from the local authorities and interviews with eight representatives in six different positions such as child advocates, youth and social workers. An analysis has been made using Shier’ (2001) and Hart’s (1992) theories of child participation and theories about human service organisations (Hasenfeldt, 1983), the New Institutional Theory (Meyer & Rowan, 1977) and the street-level bureaucrat theory (Lipsky, 1980). One main obstacle for child participation in child welfare investigation, shown in the study, is organisational conditions and social workers’ position in public authority. By creating a relationship built on trust, the child advocate supports the child in the investigation process and has the ability to increase the child’s participation and thereby overcome the gap between the social worker and the child. This study highlights the importance of an active cooperation between the child advocate services and the social services, and also of a shared view on the meaning of participation.

The aim of this study was to receive a rapt understanding of how child-welfare officer’s reasons about the meaning of attachment theory, from the child´s best, in placements of a child. The aim was also to examine the possibilities child-welfare officer´s feel they have to work with the child´s best and attachment in focus. The study has a qualitative approach and the empirical material is collected thru semi-structured interviews. The theoretical framework used is attachment theory, the child´s best and street-level bureaucracy. The result of the study shows that child-welfare officers have equivalent knowledge, experiences and thoughts about the meaning of attachment theory for a favorable development in foster children. The study concludes is that more knowledge about attachment theory is necessary and child-welfare officers demands methods to better assess attachment patterns in children. The child-welfare officers express frustration when they talk about matters in the "grey area" and situations where different perspectives clashes and the child´s best end up in the background. / Studiens syfte var att erhålla en fördjupad förståelse för hur socialsekreterare i den sociala barnavården resonerar om anknytningens betydelse, utifrån barnets bästa, vid familjehemsplacering av ett barn. Syftet var också att ta reda på vilka möjligheter socialsekreterare upplever sig ha att arbeta med barnets bästa och anknytning i fokus. Studien har en kvalitativ ansats och materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska tolkningsram som används är anknytningsteori, barnets bästa samt gräsrotsbyråkrati. Studiens resultat visar att socialsekreterare har likvärdiga kunskaper, erfarenheter och tankar om anknytningens betydelse för en gynnsam utveckling hos familjehemsplacerade barn. Studiens slutsats är att mer kunskap om anknytningsteori är nödvändig och socialsekreterare efterfrågar metoder för att bättre kunna bedöma anknytningsmönster hos barn. Socialsekreterarna ger uttryck för frustration när de berättar om så kallade gråzonsärenden och situationer där olika perspektiv är i konflikt och barnets bästa hamnar i skymundan.

Barn enligt Barnkonventionen ska ges förutsättningar till att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Trots detta lyfts i tidigare forskning, samt av flertalet myndigheter, brister kring hur barn i praktiken görs delaktiga i barnavårdsutredningar. Syftet med studien är att undersöka socialsekreterares upplevelser och erfarenheter av hur de med stöd av arbetsmetoden Signs of Safety involverar barn i utredningar. Utifrån en kvalitativ ansats genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare i socialtjänsten som arbetar med barnavårdsutredningar utifrån Signs of Safety. Genom en tematisk analys framkom det att socialsekreterare kan identifiera en del hinder och svårigheter med delar av Signs of Safety men att de i hög grad anser att Signs of Safety stöttar dem till att involvera barn i utredningar. / According to the Convention on the Rights of the Child, children shall be provided the opportunity to express their views in all matters that affect them. Despite this, research and several public authorities highlight several shortcomings concerning the participation of children in child welfare practice. The purpose of the study is to investigate social workers' experiences with involving children when using the Signs of Safety working method. The study is based on a qualitative approach and seven semi-structured interviews with social workers in social services who work with child welfare assessments based on Signs of Safety. A thematic analysis indicated that social workers could identify some obstacles and difficulties with parts of Signs of Safety. However, they largely believe that Signs of Safety supports them to involve children.

The aim of this qualitative interview study is to describe and analyze social workers experiences of the measures to prevent client related violence in the Swedish child welfare with focus on protection of personal data as a specific preventive measure of client related violence. Data from six social workers was analyzed by means of a thematic analysis: The research show that the social workers experienced occurrence of client related violence in the Swedish child welfare is low due to defaulted definition, tolerance, and normalization of client related violence in the organizational culture. The measures to prevent client related violence is based on governmental routines and guidelines as well as the social workers' own knowledge about and ability to manage violence. An overall conclusion of the study is that social workers find their name as a central part of their profession. As a result of this, the study shows that the specific preventive measure protection of personal data is problematic partly due to the risk to impede the relationship with clients’ and partly due to the risk of disregarding clients’ right to legal certainty. Consequently, there is a need for other preventive measures.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka socialarbetarens förståelse av sekundär traumatisering, samt om de själva eventuellt upplevt eller påverkats av sekundär traumatisering. Studiens material baserar sig på semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som arbetar med barn och unga, en målgrupp som anses vara särskilt sårbar för sekundär traumatisering, enligt tidigare forskning. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys och utifrån teorierna resiliens och coping. Resultaten visade en brist på kunskap kring sekundär traumatisering hos respondenterna. Samtidigt pekar deras beskrivningar på att de själva upplever symtom på sekundär traumatisering. Studiens slutsats är att kunskap kring sekundär traumatisering saknas bland socialarbetare inom socialtjänsten trots att sekundär traumatisering är en risk för denna yrkesgrupp. / The purpose of this qualitative study was to examine social workers' conceptualisation of secondary traumatization, as well as whether they themselves experience symptoms of secondary traumatization or been affected. The study material is based on semi-structured interviews with social workers who work with children and young people, a group considered particularly vulnerable to secondary traumatization according to previous research. The interview material was analysed using thematic analysis and the theories of resilience and coping. The results indicated a lack of knowledge about secondary traumatization among the respondents. At the same time, their descriptions suggest that they themselves experience symptoms of secondary traumatization. The study's conclusion is that knowledge about secondary traumatization is lacking among social workers in social services, despite secondary traumatization being a risk for this professional group.

Syftet med den här studien är att belysa idag vuxna biologiska barns erfarenheter och upplevelser av att ha vuxit upp i familjehem samt bidra med kunskap och förståelse kring huruvida samhälleliga stödfunktioner stod i proportion till upplevda behov. Studien utgår från en kvalitativ ansats vars empiri inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. Sammantaget har vi intervjuat åtta informanter. Empirin bearbetades enligt tillvägagångssätten i tematisk analys och utmynnade i ett antal teman och underteman vars innehåll analyserades i förhållande till teorierna Tvetydighet i familjegränser och tvetydig förlust (originaltitel på engelska; Theory of family boundary ambiguity and ambiguous loss) och Nya barndomssociologin samt till tidigare forskning kring ämnet biologiska barn i familjehem. Studien visar att biologiska barn i familjehems upplevelser och erfarenheter behöver förstås utifrån varje individs unika berättelse, vilka har bestått av såväl fördelar som utmaningar. Det utmärkande i resultatet är dock de viktiga och varaktiga relationerna som samtliga informanter utvecklade till några av de familjehemsplacerade barnen. Separationer och risk för separationer från familjehemsplacerade barn skapade känslor av oro, rädsla och stress som några av informanterna, till följd av bristande stöd från vuxna, inte hade tillräcklig möjlighet att bearbeta och förstå. De biologiska barnens tillgång till delaktighet, inkludering och information i frågor gällande de placerade barnen och familjehemsuppdraget, framstår som grundläggande komponenter för att uppdraget ska upplevas som mer eller mindre positivt eller utmanande. Resultatet av studien visar även på betydelsen av att de vuxna har kunskap om de biologiska barnens potentiella behov samt att de på ett flexibelt och lyhört sätt kan förhålla sig till dessa. Stödet behöver således utformas så att det står i proportion till det unika barnets behov. / The purpose of this study is to provide knowledge on today's adult biological children's experiences of having grown up in foster homes and contribute with knowledge and understanding about whether societal support functions were in proportion to perceived needs. The study is based on a qualitative approach whose empirical evidence is obtained through semi-structured interviews. In total, we have interviewed eight informants. The empirical work was processed according to the approach of thematic analysis and resulted in a number of themes and sub-themes whose content was analyzed in relation to the theories Theory of family boundary ambiguity and ambiguous loss as well as the New sociology of childhood and to previous research on the subject of biological children in foster homes. The study shows that biological children in foster care's experiences need to be understood based on each individual's unique story, which has consisted of both benefits and challenges. The distinguishing feature of the result is the important and lasting relationships that all informants developed with some of the children placed in foster homes. Separations and risk of separations from children placed in foster homes created feelings of anxiety, fear and stress that some of the informants, as a result of a lack of support from adults, did not have sufficient opportunity to process and understand. The biological children’s access to participation, inclusion and information in matters concerning the foster children and the foster home assignment appear to be fundamental components for the assignment to be perceived as more or less positive or challenging. The results of the study also show the importance of the adults having knowledge of the biological children's potential needs and that they can relate to them in a flexible and responsive way. The support thus needs to be designed so that it is proportionate to the unique child's needs.