Kritik, ett känsloladdat ord, leder till utveckling om det speglas ur positiv synvinkel. Ej konkretiserad kritik mot transportutbildningen från branschen gav mig inspiration att försöka ta reda på substansen i kritiken, för elevens och övriga berörda parters överlevnad. Min metod, kvalitativ intervju, ger mig möjlighet att närma mig kärnan på ett tvärvetenskapligt sätt, vilket i sin tur ger ett trovärdigare resultat. Jag har valt att ställa tunga representanter inom Skolverket, Branschen, Åkerier och Arbetsförmedlingen till svars, för att komma så nära som möjligt. Mitt huvudsyfte var att ta reda på; hur åkeribranschens kritik av yrkesförarutbildningen ser ut i relation till utbildningens styrdokument? Delsyftet var att se på; hur individer med yrkesförarutbildning tas om hand i statliga system? Delar av resultatet visar att skolans styrdokument feltolkas gravt av branschföreträdare, verksam personal i skolan och åkeriägare, vilket leder till misstro kring elevens kunnande, som i längden försämrar individens självförtroende. Vidare har branschen höga förväntningar på nyckelfärdiga förare, trots att de kommer från en yrkesförberedande utbildning. Förmedlare av arbetskraft agerar allt oftare kontrollmyndighet före arbetsförmedlare.

Some schools and municipalities have introduced a subject on the school schedule called life knowledge, even though the state or national curriculum have no requirement for this. How-ever, life knowledge is regarded by some commentators to be too vague a subject, and that the questions raised by the subject should be included in all school teaching rather than being singled out as a specific subject, Traditionally, schools’ view on education is that facts are considered more important than, for instance, social competence. Many schools have a few days with a central theme where they discuss human rights and other important value basis questions, however, there is a lack of discussion of these issues during the rest of the term. Would it be beneficial to teach students more about empathy, cooperation and mutual respect, and to develop their social competence? Human rights and esteem permeates the curriculum –Lpo94, the value basis and the child convention. In this study, I wanted to examine the inter-est among teachers to schedule for these matters/subjects in school today. Do teachers want to have life knowledge as a mandatory subject or do they consider it not to be necessary? What do teachers, and parents of children in their schools, think about this? / Många skolor och kommuner har på frivilligt initiativ, utan krav från staten eller läroplaner, infört ett ämne på skolschemat som de kallar för livskunskap. En del tycker dock att begreppet livskunskap är ett alltför vagt begrepp och att de frågor som i tanken dyker upp vid omnämnande av begreppet egentligen bör ingå i all skolundervisning och inte lyftas ut som ett enskilt ämne. Ett traditionellt tänkande inom skolans syn på undervisning är att faktakunskaper anses viktigare än till exempel social kompetens. Många skolor har kanske någon temadag under en termin där man tar upp mänskliga rättigheter och andra viktiga värdegrundsfrågor, men under resten av terminen finns inte utrymme för att följa upp frågeställningarna. Kan det finnas en vinst med att lära elever om empati, om samarbete och att respektera varandra, och att öva upp sin förmåga till en god social kompetens? Mänskliga rättigheter och respekt är ett ständigt närvarande och aktuellt ämne som återfinns i läroplanen - Lpo 94, i värdegrunden, och i barnkonventionen. Med denna studie ville jag undersöka hur intresset såg ut bland lärare i skolan idag. Vill de ha livskunskap som obligatoriskt ämne eller anser lärare att det inte är nödvändigt? Vad tycker lärare och vad tycker också föräldrar som har sina barn i skolan om detta?

Anledningen till detta arbete var en artikel som beskrev hur lärare känner frustration över att de ägnar betydande del av sin lektionstid till konflikthantering och socialisering av eleverna. En stor del av lärarna var osäkra på sina befogenheter och ansåg sig inte ha fått utbildning i konflikthantering i lärarutbildningen. Syftet med undersökningen blev därför att få en bild av hur lärare ser på arbetet med att hantera konflikter. Arbetet inleddes med litteraturstudier i ämnet för att se vilka metoder och arbetssätt som finns kring konflikthantering. Till studien valdes en kvalitativ undersökning för att få mer personliga svar och åsikter från de deltagande lärarna. Därefter genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer där var och en av respondenterna redogjorde för sin syn utifrån en i förväg utdelad intervjuguide som innehöll frågor rörande konflikthantering. De intervjuade lärarna i studien förklarar det ökade behovet av tid för konflikthantering med ett ökat socialt ansvar som förväntas av lärare. Lärarna upplever att deras roll som lärare förändrats mycket. Respondenterna berättar även att de inte fått någon utbildning i konflikthantering i sin lärarutbildning. Några har genom fortbildning lärt sig metoder för att hantera konflikter medan övriga har lärt sig att hantera konflikter endast genom erfarenheter i arbetet som lärare.

Undersökningens syfte är att undersöka lekens betydelse för barnens lärande i förskolan samt lekens betydelse för barnens sociala kompetens. Två frågeställningar är centrala. Vilken betydelse har leken för barnens lärande i förskolan? Vilken betydelse har leken för barnens sociala kompetens? 1998 antogs en ny läroplan för förskolan i form av en förordning. Till följd av detta betonas förskolans betydelse som grundläggande för ett livslångt lärande. Läroplanen är även vägledande för familjedaghemmen. De grundregler som betonas i förskolans läroplan handlar om att verksamheten utmärks av en pedagogik där omvårdad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhetsbild. En god omsorg i förskolan leder till utveckling och lärande, samtidigt som omsorgen innehåller pedagogiska metoder. Till följd av detta betonas vikten av att olika lekar används som metod för barns utveckling och lärande. Meningen är att förskolan ska ses som en rolig, trygg och lärorik plats för barnen. Studiens problemområde behandlar hur leken påverkar barnens lärande och utveckling i förskolan? Metoden som används är observationer. Detta för att tydligt kunna visa hur leken påverkar barnens färdigheter och lärande, sociala kompetens och utveckling i förskolan. Observationer som metod, gör det lättare att undersöka vad barnen gör och inte bara vad de säger när de leker. Observationer ger en klarare och bredare syn på hur barnen använder leken för att lära och utveckla sina förutsättningar och erfarenheter. Observationerna genomfördes på tre olika förskolor och de deltagande var fyra barn i år 2-5 på respektive förskola. Totalt var det tolv barn som deltog i observationerna. Slutsatsen av undersökning visar på likheter såväl som skillnader när det gäller lek i relation till undervisning och lärande på förskolan. Samtliga förskollärare har en positiv inställning till lek och anser leken vara ett bra verktyg för barnens prövande av olika roller och erfarenheter. I leken känner sig barnen trygga i sina roller. Detta har bidragit till bättre självförtroende och självkänsla. I en förskola är det dock en pojke som inte känner sig trygg med de andra barnen. Han valde att leka ensam och därmed, på så sätt, upptäcka sin egen rollfigur. Resultatet visar att samtliga observerade barn använder inslag av olika lekar som instrument för att lära och utveckla sina erfarenheter och kunskaper. Det visar också att barnen lär och utvecklar sin kommunikationsförmåga, sina sociala färdigheter och sin sociala kompetens. Dessutom utvecklar de sin förmåga att uttrycka sig, att umgås med andra och att lära av varandra. / lek och lärande

Detta arbete handlar om hur de isländska sagorna används i den isländska skolan och vilka syften och metoder lärarna ser med arbetet. Ett av mina syften med arbetet har också varit att se vilka implikationer arbetet i den isländska skolan kan ha på den svenska skolan. Lärarnas uppfattningar har undersökts genom samtal och intervjuer och även elevers och lärarutbildares uppfattningar redogörs för. På plats i Reykjavik har ett antal lärare (5 st), elever (12 st) och lärarutbildare (2 st) intervjuats. Dessa intervjuer har tillsammans med mina egna observationer varit det resultat som utgjort underlag för de diskussioner som förs i kapitel 6. Resultatet av undersökningen visade att lärarna såg flera olika syften med arbetet. Dessa har analyserats och kategoriserats i fyra olika kategorier: Förberedelse för vidare studier, Kulturell identitet, Social kompetens och Historisk tillförlitlighet. Även materialet från intervjuerna med elever och lärarutbildare har placerats i dessa kategorier. Jag fann att både lärare, elever och lärarutbildare lade stor vikt vid de isländska sagornas betydelse för utvecklandet av elevernas kulturella identitet och alla ansåg det viktigt att känna till sitt kulturella och historiska arv. Lärarna menade också att de isländska sagorna kan användas i arbetet med att öka elevernas sociala kompetens. I kapitel 6 resonerar jag kring vad kulturell identitet innebär och jämför den isländska skolan med den svenska utifrån denna aspekt. Även begreppet social kompetens diskuteras med utgångspunkt i de båda skolsystemen.

<p>Syftet med arbetet har varit att få en fördjupad bild av vad begreppet EQ, emotionell intelligens handlar om. Följande två frågor har använts: Vad är EQ? Hur ser lärare på begreppet EQ och arbetet med barns sociala och emotionella utveckling? Litteraturgenomgången innehåller förutom de fem grundpelarna inom EQ, också en del allmänna tankar runt begreppet, samt hur skolans roll i barnens utveckling ser ut och vad Lpo-94 säger oss. Den senare delen av arbetet består av en sammanställning av fyra kvalitativa djupintervjuer gjorda med grundskollärare som arbetarmed EQ i skolan. Min slutsats är att arbetet med EQ bör genomsyra och ingå som en naturlig grundtanke i dagens skolarbete. Dagens samhälle har av olika anledningar bidragit till att läraryrket har kommit att omfatta nya sociala och emotionella dimensioner, och arbetet med EQ kan bidra till att lägga en stabil och trygg grund hos eleverna inför den framtid som väntar dem.</p>

<p>Arbetet handlar om barns motoriska och sociala utveckling och hur leken påverkar och är en förutsättning för att barnen ska utvecklas inom dessa områden. I arbetet har en observation av barns lek under raster utförts. Observationerna är genom förda på en skola i södra Sverige, i en 1:a klass.</p>

Through qualitative interviews with five teachers from three schools, two public schools within the same school management and a Waldorf school, the purpose of this study is to find out teachers' views on the phenomenon of life skills in the lower classes in school. What is the subject, how do teachers work with life skills, and should it be seen as a separate subject or integrated in all school subjects? The results show that the definition of life skills is a term with many interpretations. Two concepts that can be seen as the common denominators in the educators' views on the subject, however is, social and emotional skills. This is something that educators believe develop self-awareness and empathy in children and sees that as important as learning other subjects. However, different educators' perceptions of the life skills should be a subject or not. The methods that teachers mainly work with is SET, social and emotional training. Various calls, role-playing games, values clarification and EQ-bears are also essential elements. The teacher is seen as a great role model and her attitude is an important part in the work. / Syftet med denna studie är att ta reda på pedagogers uppfattningar kring fenomenet livskunskap i de lägre klasserna. Vad innebär livskunskap, hur arbetar pedagogerna med denna samt bör det vara ett eget ämne eller integrerat i alla ämnen? För att få svar på dessa frågor har kvalitativa intervjuer gjorts med fem pedagoger från tre olika skolor, varav två kommunala inom samma rektorsområde samt en waldorfskola. Resultatet visar att livskunskap är ett mångfacetterat område. Två delar vilka kan ses som de gemensamma nämnarna i pedagogernas syn på ämnet är social och emotionell kompetens. Detta är något som pedagogerna tror utvecklar barnens självkännedom och empatiska förmåga samt ser som lika väsentligt som att lära sig övriga ämnen. Dock skiljer sig pedagogernas uppfattningar kring om livskunskap bör vara ett skolämne eller inte. De metoder som pedagogerna arbetar med är främst SET (social och emotionell träning). De arbetar även med olika samtal, värderingsövningar, rollspel och EQ-björnar. Läraren ses i arbetet som en stor förebild och dennes förhållningssätt är således en viktig del i arbetet.

I want to investigate different preschool teachers' views of their daily work in terms of the diversity of children and learning, and the methods and strategies of preschool teachers use in their everyday lives, to meet every child's individual needs. I also want to investigate preschool teacher’s perceptions of children's social skills as this is included in the pre-school assignments relating to a favorable social environment for all children. To find this out, I have compiled three issues. What are the views interviewed preschool teachers to learning and different lustful methods that make the educational activities meaningful for all children? • What pedagogical strategies do preschool teachers to respond to the diversity of children? • What opinions have interviewed preschool teachers about children's social interaction with other children in preschool? The conclusion is: all children are different and learn in different ways. Teachers have the responsibility to ensure every child's development and adapt the business to the children's level and needs in a way that could inspire children to learn new skills. It is teachers' responsibility to provide children with good opportunities to express their views and feelings. It is important to start from the children's conditions, needs and interests in order to lay the foundation for their learning. Therefore, educators assume the perspective of children to plan preschool.

Det blir i slutet av sin utbildning naturligt att en börjar fundera över hur det första jobbet efter utbildningen ska förvärvas. Av den anledningen ansågs det intressant att ta reda på vad rekryterarna på rederierna baserar sina beslut på vid anställning av styrmän. Syftet med denna undersökning blev därför att ta reda på vilka faktorer som är mest avgörande när en nyexaminerad sjökapten söker jobb som juniorstyrman. För att få en djupare bakgrundsförståelse för ämnet söktes det efter tidigare arbeten angående rekrytering av juniorstyrmän. Efter det kunde några faktorer uteslutas och några faktorer var i behov av att undersökas vidare. För att få reda på detta så utfördes en kvalitativ intervjuundersökning med fem rederirepresentanter ur olika sektorer inom sjöfarten. Resultatet av denna undersökning är att personliga egenskaper och referenser är de mest avgörande faktorerna för vem som anställs.