• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 179
  • 4
  • Tagged with
  • 183
  • 183
  • 53
  • 38
  • 36
  • 27
  • 26
  • 26
  • 21
  • 21
  • 20
  • 20
  • 19
  • 19
  • 18
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
101

Social kompetens

Lindestam Viebke, Cecilia, Reinheimer, Monika January 2007 (has links)
Syftet med vår C-uppsats var att ta reda på hur enhetschefer tänker kring begreppet social kompetens. För att ta reda på det valde vi att vända oss till en kommun för att intervjua fem stycken enhetschefer i äldreomsorgen. De frågor som vi ville ha svar på var: Hur uppfattar enhetschefen vad social kompetens är? Vilken betydelse har social kompetens i ledarskapet? Finns det tillräckligt med arbetstid och förutsättningar för enhetschefer att använda sig av sin sociala kompetens? För att få svar på våra frågor utgick vi från en kvalitativ studie där vi utarbetade en intervjuguide som främst utgick ifrån vår frågeställning men även utifrån informanterna kön, ålder och bakgrund. Detta för att i analysen se om det eventuellt fanns några skillnader och likheter mellan informanterna. De två olika teorier som vi har valt att utgå ifrån var det interaktioniska perspektivet, eftersom social kompetens handlar om att samspela med andra människor men även att det rör den egna personen. Den andra teorin som vi har valt att utgå ifrån är det situationsanpassade ledarskapet. Dels för att den stämmer bra in på hur just denna organisation fungerar, dels för att det stämmer väl överens med hur vi uppfattar enhetschefernas ledarstil.Begreppet social kompetens är inte helt lätt att definiera, vilket bl.a. framgår i vårt avsnitt ”Tidigare forskning”. Hur man definierar begreppet beror på vem som tolkar det och vilken situation man befinner sig. Alla informanter uppfattade begreppet olika beroende på vem som blev tillfrågad. Detta tror vi dels har att göra med hur lång arbetslivserfarenhet våra informanter hade och dels med annan livserfarenhet. Vi kom dock fram till att det fanns vissa gemensamma faktorer i vårt resultat, när det gäller enhetschefernas syn på social kompetens. Dessa var samspelet med andra människor och vikten av kommunikationsförmågan. Vidare har våra informanter funderat och reflekterat över varifrån våra sociala förmågor egentligen kommer. Flertalet var överens om att den sociala förmågan går att utveckla. Vi är benägna att hålla med om att social kompetens inte enbart är något medfött utan något som vi utvecklar livet igenom. När man pratar om social kompetens är emotionell intelligens (EQ) ett begrepp som man idag alltmer fokuserar på. Emotionell intelligens ingår i social kompetens. Det är en förmåga som innefattas av att känna igen både sina egna och andras känslor för att kunna dra omdömesgilla slutsatser av dem. Detta för att i sin tur använda sig av denna kunskap för att få vägledning vad gäller personens egna handlingar och tankar . Idag består en enhetschefs arbetsuppgifter av många olika delar. Deras huvudsakliga arbetsuppgifter ligger emellertid inom området för den sociala kompetensen. Det betyder att social kompetens i ledarskapet har fått en allt mer framträdande plats i dagens platta organisation. Det har i sin tur bidragit till att enhetscheferna har fått ett allt större ansvar. Enhetscheferna arbetar i ett nät av förväntningar som byggs upp av politiker, överordnade, de boende, underställda och anhöriga, vilket främst visar på att dagens ledarskap bygger på relationer och samspel. Vidare har vi kunnat konstatera att arbetstid och förutsättningar för enhetscheferna för att utöva social kompetens just i denna kommun är betydligt större idag än vad de var tidigare. Det man idag eftersträvar är att enhetscheferna ska ha personalansvar för färre underställda än vad som tidigare var fallet så att mer tid kan frigöras för det mänskliga mötet. Vidare visar vårt resultat att det finns stor kunskap hos samtliga enhetschefer i ämnet social kompetens. Eftersom man aldrig blir fullärd på detta ämnesområde är det därför av stor betydelse att man både som människa och enhetschef har ett reflekterande förhållningssätt för att kunna vidareutveckla sin sociala kompetens under hela livet.
102

Barns sociala kompetens i relation till lek : En kvalitativ studie om förskolepedagogers uppfattningar

Haddad, Thabi, Palestro-Pellnor, Jasmine January 2023 (has links)
Syftet med föreliggande studie var att undersöka förskolepedagogers uttalade uppfattningar om utvecklingen av barns sociala kompetens i relation till lek. För att få svar på forskningsfrågorna och syftet utgick studien från en kvalitativ datainsamlingsmetod där sju förskollärare och sju barnskötare intervjuades. Empiriska materialet analyserades genom en tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkt som studien tog avstamp i är Gert Biestas teori om tre funktioner som utgör en god utbildning: kvalifikation, socialisation och subjektifiering. I den tredje funktionen har vi utgått från Van Poeck och Östmans benämning personformering, som innefattar subjektifiering och identitetsskapande. Analysen av intervjuerna med förskollärarna återfinns i delstudie 1 och med barnskötarna i delstudie 2.  Resultatet visade att socialiseringsfunktionen var den mest framträdande när det gällde förskolepedagogernas uttalade uppfattningar om syftet med utvecklingen av barns sociala kompetens. Att ta hänsyn till andra var det som de flesta förskolepedagogerna likställde med att ha social kompetens samt att det var det innehåll som uppkom flest antal gånger i intervjuerna. Inom funktionen personformering var barnens integritet det innehåll som lyftes flest gånger i intervjuerna. Integritet i relation till trygghet var ett återkommande uttalande hos de flesta pedagoger om vilka aspekter de ansåg var centrala för att utveckla social kompetens. Den funktion som tog minst utrymme var kvalifikation. Inom denna funktion visade resultatet att samtliga förskolepedagoger var eniga om vikten av att kunna kommunicera i olika former. Resultatet visade en skillnad mellan förskollärares och barnskötares uppfattningar om deras egen roll vid utveckling av barns sociala kompetens i samband med lek. Förskollärarna lyfte sin ledarroll i större utsträckning än barnskötarna.
103

“VI BRÅKAR FORTFARANDE... JAG VILL BARA LYSSNA OM VI ÄR BÄSTA KOMPISAR” : En kvalitativ studie om förskollärare och barns beskrivning av konflikter och konflikthantering

Boström, Lina, Lindmark, Johan January 2023 (has links)
Att ha en god social kompetens är något som är viktigt för att skapa och upprätthålla relationer samt för att kunna hantera olika situationer och eventuella konflikter som uppstår i mötet med andra människor. Social kompetens är också något som ingår i förskolans uppdrag och som är beskrivet i läroplanen för förskolan. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur barn respektive förskollärare beskriver vardagliga konflikter och vad det är som skiljer sig eller överensstämmer mellan barn och förskollärares beskrivningar. I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer av förskollärare samt gruppsamtal med barn. Resultatet visar att de främsta orsakerna som beskrivs av både barn och förskollärare kring varför konflikter uppstår är svårigheter i kommunikationen och det språkliga men också att barn vill ha samma sak som någon annan. Den främsta lösningen för konflikter som uppstår i förskolan, som både barn och förskollärare framhöll var att prata med varandra och att pedagoger är närvarande.
104

Fritidspedagogers syn på social kompetens

Hugosson, Richard, Nilsson Rosqvist, Marcus January 2017 (has links)
Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers uppfattningar av social kompetens som en del av fritidshemmets verksamhet. Studien visar på att det finns en gemensam syn för hur fritidshemspersonal ser på begreppet social kompetens. Social kompetens ses framförallt som en individs förmåga att samspela och fungera med andra individer i olika situationer och gruppkonstellationer. Personalen ser också vikten av att vara socialt kompetenta och uttrycker behovet att utveckla denna förmåga kontinuerligt Fritidshemspersonalen lyfter också fram problematik med arbetet kring social kompetens inom fritidshemmet och att dagens samhällsutveckling och den utveckling som Skolverket har i åtanke för fritidshemmet inte är förenliga med varandra.
105

Sociala lärandets möjligheter i fritidshemmet : En kvalitativ studie kring barns uppfattningar om vart det sociala lärandet sker

Ankerhult, Wilma January 2019 (has links)
Ett flertal barn spenderar sin eftermiddagstid i fritidshemmets verksamhet. Fritidshemmet har ett forstransuppdrag och en möjlighet att bidra till barns sociala utveckling genom att skapa möjligheter där de får möta andra barn. Fritidshemmet har i uppgift att skapa aktiviteter och miljöer där barnen får möjlighet att utveckla samarbetsförmåga, kommunikationsförmåga och sin sociala kompetens. Undersökningens syfte är att få inblick i vart barnen uppfattar att det sociala lärandet sker och hur det bidrar till att skapa och upprätthålla relationer. Studien syftar även på hur barnen upplever lärarnas roll i undervisningen av det sociala lärandet. För att få en djupare inblick i barnens perspektiv användes fokussamtal som metod. Fem fokussamtal med fyra till fem barn i varje grupp. Resultatet ger mig en uppfattning om att barnen ser det sociala lärandet i samspelet med andra och i aktiviteter där lärarna har utgått från barnens intresse. De flesta barn visar en medvetenhet om att fritidshemmet har skapat nya relationer och samtidigt stärkt befintliga. Lärarnas roll utifrån barnens perspektiv ses som tillrättavisande om vad som är rätt och fel. Men de kan även se att lärarna skapar möjligheter för deras sociala lärande i form av miljöer och aktiviteter.
106

Skolgården : en plats för lek, rörelse och social inkludering / The Schoolyard : a place for play, movement and social inclusion

Bereczky, Mandika January 2019 (has links)
Studiens övergripande syfte är att ta reda på och få djupare kunskap om hur fritidspedagoger uppfattar skolgården som en pedagogisk plats för utvecklande av relationer och barns social inkludering i gruppen. En viktig aspekt som ska tas hänsyn till i arbetet att skolgården och fritidshemsgård är en och detsamma då på både skolorna används skolgården för fritidshemmets verksamhet. I studiens syfte användes kvalitativa intervjuer där fem fritidspedagoger blev intervjuade och de arbetar på två olika fritidshem i Jönköpingslän i Södra Sverige. Studiens resultat visar att skolgården har en betydlig stor betydelse för elevernas sociala lärande. Det visar i fortsättningen att det är en mötesplats där eleverna kan leka, röra på sig, utveckla sina identiteter och sitt sociala samspel samt finna nya saker tillsammans med andra elever. Den övergripande slutsatsen från studien är att fritispedagogerna inte ser något hinder oavsett om det är en begränsad eller en rik skolgård utan det tillhör till deras uppdrag att utforma miljön på så sätt att det sociala samspelet mellan eleverna kan utvecklas.
107

Så levde de lyckliga i alla sina dagar : Sagan som verktyg för barns sociala utveckling i förskolan.

Wedell, Ida, Theander, Charlotte January 2019 (has links)
Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare anser att barns sociala kompetens kan utvecklas samt hur konflikter kan bearbetas och diskuteras tillsammans med barnen med sagan som verktyg. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie och använde oss av metoderna enkät och intervju för att samla in empiri. Enkäter skickades ut till fyra olika förskolor och när dessa analyserats intervjuades en förskollärare från varje förskola. Frågeställningarna vi utgått från är: Hur anser förskollärare att barns sociala kompetens utvecklas med hjälp av sagor? Samt: Hur kan konflikter i barngrupp bearbetas med hjälp av sagor? Respondenterna kopplade sagan först och främst till barns språkutveckling men flera nämnde även barns sociala utveckling och kopplingen däremellan. Respondenterna var vid intervjuerna överens om hur sagan kan fungera som ett hjälpmedel vid exempelvis relationsskapande och konflikthantering.
108

Lärarrollen och konflikthantering : En studie av lärares tillvägagångssätt och reflektioner

Henriksson, Pär January 2008 (has links)
<p>Anledningen till detta arbete var en artikel som beskrev hur lärare känner frustration över att de ägnar betydande del av sin lektionstid till konflikthantering och socialisering av eleverna. En stor del av lärarna var osäkra på sina befogenheter och ansåg sig inte ha fått utbildning i konflikthantering i lärarutbildningen. Syftet med undersökningen blev därför att få en bild av hur lärare ser på arbetet med att hantera konflikter. Arbetet inleddes med litteraturstudier i ämnet för att se vilka metoder och arbetssätt som finns kring konflikthantering. Till studien valdes en kvalitativ undersökning för att få mer personliga svar och åsikter från de deltagande lärarna. Därefter genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer där var och en av respondenterna redogjorde för sin syn utifrån en i förväg utdelad intervjuguide som innehöll frågor rörande konflikthantering. De intervjuade lärarna i studien förklarar det ökade behovet av tid för konflikthantering med ett ökat socialt ansvar som förväntas av lärare. Lärarna upplever att deras roll som lärare förändrats mycket. Respondenterna berättar även att de inte fått någon utbildning i konflikthantering i sin lärarutbildning. Några har genom fortbildning lärt sig metoder för att hantera konflikter medan övriga har lärt sig att hantera konflikter endast genom erfarenheter i arbetet som lärare.</p>
109

Social kompetens i skolan : En studie av lärares uppfattning av social kompetens / Social Learning in School : A Study of Teachers'Understanding of Social Learning

Petäjävaara, Ann-Sofi January 2002 (has links)
<p>En empirisk undersökning av lärares uppfattning av begreppet social kompetens med syftet att synliggöra lärares uppfattningar av social kompetesn smat hur de arbetar med social kompetens i skolan. Uppsatsen tydliggör också vilka faktorer som är viktiga för utvecklingen av soacialr och emotionellt lärande som ämne i skolan. </p><p>Den empiriska undersökningen bygger på nio lärarintervjuer utförda i årskurserna 4-9, med tonvilkten lagd på de högre årskurserna. </p><p>Resultatet av studierna är att begreppet och arbetet med att utveckla social kompetens hos eleverns ärkomplext. Det finns många faktorer som inverkar på resultatet. Forskning visar dock att där elever får träning i social kompetens förbättras inlärningsmiljön och elevhälsa. De intervjuade lärarna ger sin beskrivning av social kompetens, samt faktorer som gör att de arbetar med det i skolan, vilka hinder de ser i ett sådant arbete, och slutligen vilka förhoppningar man har på ett införande av livskunskap på schemat.</p>
110

EQ Med inriktning på skolan / EQ Focused on school

Linderoth, Hanna, Olofsson, Sofia January 2000 (has links)
<p>Syftet med arbetet har varit att söka svar på vår problemformulering samt att få en större inblick i ämnet EQ; emotionell intelligens. Våra frågeställningar var: </p><p>· Vad är EQ?</p><p>· Hur kan man arbeta med EQ i skolan? </p><p>· På vilket sätt behövs EQ i skolan? </p><p>Vi har i vår litteraturstudie valt att utgå från den emotionella intelligensens fem grundbegrepp; att hantera sina känslor, självkännedom, motivation, empati och social kompetens. </p><p>Vi har valt att göra en etnografisk fallstudie och en kvalitativ enkätundersökning. Det är här vi har lagt vår betoning på EQ i skolan. I vår fallstudie observerade vi fyra elever i en integrerad klass, under tre veckor. Enkätundersökningen gjordes på en skola som har EQ på schemat för att se hur arbetet fungerar i praktiken. </p><p>Vår slutsats är att EQ verkligen behövs i skolan och även i vår vardag. Vi är inställda på och öppna för att arbeta med EQ i vårt framtida yrke, eftersom vi bara upplevt att allt med EQ är positivt. Vi kan vara mer eller mindre intelligenta, men det är de som har både hjärna och hjärta som blir stjärnor!</p>

Page generated in 0.0562 seconds