Internet används idag av väldigt många ungdomar som kommunicerar genom Instant messaging och e-post eller är medlem i olika Communitys såsom Facebook. Många ungdomar använder även Internet till att kontrollera och söka efter fakta. Unga tjejer tillhör den första generationen som växer upp i detta enorma informationsflöde som Internet och de sociala medierna innebär och de är även en av de grupper som är väldigt påverkningsbara genom bland annat olika medier. På Internet kommuniceras det mycket kring sex, vilket bland annat märks genom att sex är det vanligaste sökordet på Internet. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur unga tjejer använder sociala medier, dvs. Internet, när de vill ha information om sex och samlevnad och vi vill även få reda på hur tjejerna vill ha information om sex. Vi har därför valt att göra fokusgrupper med tjejer födda 1993 som går på Sundsvalls gymnasium. Syftet är även att undersöka hur dessa tjejer, Folkhälsoinstitutet och Ungdomsmottagningen resonerar kring kommunikation om sex och samlevnad och även att få en bild av vad som kommuniceras om sex och samlevnad på några utvalda webbsidor. Vi har valt att göra en kvalitativ innehållsanalys av fyra stycken webbsidor som riktar sig till ungdomar där sex och samlevnad diskuteras. Det vi kommit fram till att det diskuteras mycket om på dessa fyra sidor är allmänna frågor som bland annat handlar om könssjukdomar och graviditeter samt frågor och tips om olika preventivmedel. Det förekommer dock också allvarligare ämnen som t.ex. frågor och berättelser om våldtäkter. Frågor relaterade till tjejers osäkerhet är också något vi sett mycket av. Från de två samtalsintervjuer vi har gjort med Folkhälsoinstitutet och Ungdomsmottagningen i Sundsvall har vi kommit fram till att de tycker att det är bra att det finns en diskussionsmöjlighet för tjejerna. De tycker att även om det finns bra information på Internet så måste man vara medveten om att det även kan finnas felaktig information. De är inte förvånade över vad som diskuteras på Internet men saknar samtidigt mer grundläggande frågor såsom värderingar och jämställdhet både på Internet och i sexualundervisningen i skolan. Det fokusgrupperna visar är att många av tjejerna inte använder sociala medier för att söka information om sex och samlevnad. Däremot är det många av dem som säger att de skulle kunna göra det eftersom det går fort och är lättillgängligt. Tjejerna tycker även att både Ungdomsmottagningen och sexualundervisningen i skolan är ett bra sätt att få information på men de har åsikter om vad som kan förbättras gällande dem.  Undersökningen har visat att det är bra att det finns möjlighet för unga tjejer att kommunicera och söka information om sex och samlevnad på Internet men att det samtidigt måste vara anpassat efter deras kommunikationsbehov som i mångt och mycket bygger på interaktion. Det är även viktigt att Ungdomsmottagningen och sexualundervisningen anpassas bättre efter ungdomars behov.

Denna studie har växt fram ur den utmaning som PR-utövarna står inför i och med den ökade användningen av de sociala medierna. Studien syftar till att undersöka hur de uppfattar att utmaningarna påverkar deras arbete. Kvalitativa samtalsintervjuer har utförts med sex PR-utövare som alla har erfarenhet av marknads-PR genom sociala medier och är yrkesverksamma i Stockholm. Studien utgår ifrån kommunikationsteori, teorier om PR-utövarnas roll och arbete, Internets påverkan på kommunikation och sociala medier. En viss del av studien har även hämtat stöd ur marknadsföringsteorier. Resultatet visar hur de sociala medierna till stor grad har påverkat hur de utvalda PR-utövarna arbetar. Kommunikationsprocessen har förenklats då PR-utövarna nu lättare kan komma i direkt kontakt med de individer eller grupper de söker kontakt med och det har skapats bättre tekniska lösningar för att driva dialog och bygga relationer med dessa. Denna förändring ställer dock även nya krav på kommunikatörerna, där transparens ökat i vikt. Massmediernas möjligheter att styra vilken information som blir tillgänglig för diskussion har minskat. Det finns dock en oro hos intervjupersonerna då det ökade utbudet av information inte står inför samma källkritik som massmedierna använder sig av. Synen på dessa möjligheter och risker delas inte alltid av de organisationer som är i behov av marknads-PR. Flera organisationer är negativt inställda, ovetande eller okunniga inom vad som krävs för att kommunicera genom de sociala medierna enligt studien. Makten inom de sociala medierna tillhör användarna, det har PR-utövarna insett i större utsträckning än organisationerna. PR-utövarna har på så sätt uppmärksammat genvägen, direkt kommunikation med deras målgrupper. Vi har, inspirerade av en av studiens intervjupersoners ordval, sett närmare på genvägen genom den jävla triangeln.

I ett anställningsavtal finns en plikt för både arbetsgivaren och arbetstagaren att vara lojal mot avtalet. Lojalitetsplikten för en arbetstagare innebär bland annat att denne inte ska bedriva konkurrerande verksamhet, inte ska röja företagshemligheter samt avhålla sig från att skada arbetsgivaren genom att använda sin yttrandefrihet. Arbetstagaren har dock en viss kritikrätt gentemot sin arbetsgivare. Varken lojalitetsplikten eller kritikrätten, som inkluderas i lojalitetsplikten, finns stadgad i lag. De framkommer som principer och har utvecklats från den kontraktuella lojalitetsplikten som bland annat finns i affärsavtal. Yttrandefriheten, som är en grundläggande mänsklig rättighet och är införd i den svenska grundlagen, kommer i konflikt med lojalitetsplikten och dess kritikrätt, eftersom den ger varje medborgare en rätt att fritt yttra sig. Kritikrätten är olika för privatanställda och för offentligt anställda. Offentligt anställda har en nästintill oinskränkt yttrandefrihet, med undantag för arbetstagare som innehar en förtroendeställning och en mycket hög position inom den offentliga arbetsplatsen, vilken gör att denne är direkt ansvarig för myndighetens beslut. Den arbetstagare som omfattas av undantaget kan få sin yttrandefrihet inskränkt. Det är inte fastslaget vilka övriga omständigheter som ska föreligga för att arbetstagarens rätt ska begränsas. För privatanställda gäller en, i vårt tycke, begränsad kritikrätt. Vi har sett att Arbetsdomstolen har använt sig av ett antal kriterier som, i en sammanvägd bedömning, avgör huruvida kritikrätten har överskridits. De viktigaste kriterierna anser vi vara att arbetstagaren ska ha haft en förtroendeställning och att arbetsgivaren ska ha skadats av arbetstagarens agerande. Vi har vidare funnit att kritikrättens gränser inte är glasklara och ny praxis behövs när samhället förändras. En förändring som uppkommit de senaste åren, är sättet att kommunicera på Internet. Sociala medier utgör en stor del av, framförallt unga, människors sociala liv idag. Vad som förr sagts över en kopp kaffe med två, tre vänner, sägs nu som en så kallad statusuppdatering för, emellanåt, två, tre hundra vänner. Det är ännu inte avgjort i praxis hur aktiviteten på sociala medier ska bedömas, när, eller om, kritikrätten överskrids. Vi anser att principerna som tillämpats tidigare, sannolikt inte kommer förändras, men att Arbetsdomstolen bör tydliggöra vad som kommer att gälla.

Syftet med denna uppsats har varit att få en bättre förståelse för hur ett företags kriskommunikation kan se ut i förhållande till dagens kommunikationsteknologi. Med dagens kommunikationsteknologi menas i denna uppsats sociala medier och bloggar. För att uppnå syftet har en fallstudie gjorts för att undersöka ett företags kriskommunikation i sociala medier och bloggar. Fallstudien har gjorts på teknikföretaget Sony och deras kris från 2011 när deras nätverk hackades. Nätverket används av Sonys kunder för att spela tv-spel online samt för att köpa digitala varor och tjänster via Sonys tv-spelskonsoler. I samband med hackningen stals kunders personliga information samt misstänktes det att även kreditkortsinformation kan ha stulits. Sony anklagades för att ha undanhållit viktig information från deras kunder om vilken typ av personlig information var i riskzonen, samt att deras nätverk inte var tillräckligt säkert mot dataintrång. Fyra frågor ställdes för att uppnå syftet: 1. Vilket innehåll hade Sonys kommunikation i deras sociala mediekanaler och bloggar under krisen? 2. Vilka retoriska strategier (ethos, logos, pathos) använde sig Sony utav för att förmedla innehållet? 3. Hur förändrades Sonys kommunikationsstrategi under tiden för krisen? 4. Hur stämmer Sonys kommunikations innehåll under krisen överens med SCCT (Situational Crisis Communication Theory), samt allmän forskning inom kriskommunikation?   Det teoretiska ramverket för uppsatsen har delats in i två kategorier: teori och allmän forskning. Teorin har utgåtts från modeller för tvåvägskommunikation mellan organisationer och dess intressenter, Per Echeverris beskrivning av bemötandesanalys, samt SCCT som går ut på att placera organisationer och deras kriser i kategorier för att bättre kunna applicera en eller flera passande responsstrategier. Med allmän forskning menas i det här sammanhanget ett samlat ramverk av forskning inom kriskommunikation som har gjorts i samband med sociala medier och bloggars påverkan främst på kriskommunikation och även kommunikation generellt sett.   Metoderna som användes för uppsatsen har varit en kvantitativ innehållsanalys av Sonys innehåll i deras officiella blogg, Facebook- och Twitter-kanal under tidsramen 2011-04-20 – 2011-07-31, då krisen hade inträffat och Sony kommunicerade utåt till deras kunder genom dessa medier. Dessutom gjordes en kvalitativ innehållsanalys av utvalda delar från den kvantitativa innehållsanalysen, genom en retorisk analys för att studera innehållet närmare.   Resultaten från båda analyserna visade att Sonys kommunikationsstrategi kunde kategoriseras in i två olika grupper enligt SCCT; först tog Sony avstånd från det inträffade och senare antog företaget en fullständigt ursäktande hållning gentemot kunderna. Sony försökte inledningsvis porträttera sig själva som offret under krisen och fick rätta till desinformation och deras tvåvägskommunikation var mer asymmetrisk, men fick senare ta en mer tillmötesgående responsstrategi och be kunderna om ursäkt med hjälp av kompensationer och säkerhetsförbättringar. Tvåvägskommunikationen var senare mer symmetrisk. Resultatet visade även att Sonys användande av deras blogg var ypperligt under krisen, samtidigt som deras närvaro på Twitter var till större del väl anpassat till mediet med korta och frekventa uppdateringar om krisen till kunderna. Facebook användes inte lika effektivt av Sony, och användes endast till att sprida inläggen från bloggen.   I slutsats har undersökningen av Sonys kris gett en bättre förståelse för hur ett företag bör hantera sin kriskommunikation inom sociala medier och bloggar när det gäller vad man ska göra och bör undvika. / The purpose of this essay has been to get a better understanding of how a company can utilize today’s communication technology in their crisis communication. Today’s communication technology refers to blogs and social media. To accomplish this purpose a company’s external communication during a crisis has been studied. The crisis studied was Sony’s crisis in 2011 when their network got hacked. The network is used by consumers to play videogames online and purchase digital products and services using their videogame consoles. The hackers acquired the customers’ personal information and it was rumored at the time that information about credit cards had been stolen as well. Sony was accused of withholding important information from customers about what personal information was in danger, and the network’s security was questioned. Four questions were asked to help the essay in reaching its purpose. 1. What information did Sony’s communication in their social media and blogs contain during the crisis? 2. What rhetorical strategies (ethos, logos, pathos) did Sony use to convey the information? 3. How did Sony’s communication strategy change during the events of the crisis? 4. How does Sony’s communication during the crisis compare with SCCT (Situational Crisis Communication Theory) and research in general regarding crisis communication?   The essay’s theoretical framework has been divided into two categories: theory and research in general. The theories used to interpret the results have been James E. Grunig’s models of two-way communication between organizations and their stakeholders, Per Echeverri’s description of response analysis, as well as W. Timothy Coombs SCCT which aims to define a crisis as a crisis situation in order to find a proper response strategy. Research in general in this context refers to a collective framework of research regarding crisis communication in conjunction with social media and blogs influence on primarily crisis communication but also communication in general.   The methods used for the essay have been a quantitative content analysis of Sony’s content in their information on their blog, Facebook page and Twitter feed between 2011-04-20 and 2011-07-31 which was the time Sony communicated externally regarding the crisis. In addition, a qualitative content analysis was conducted on parts of the data from the quantitative analysis through a rhetorical analysis.       The results from the analyses showed that different response strategies could be identified, according to SCCT; at first, Sony distanced itself from the crisis but later had to use a full apology-strategy to address the situation. Sony initially tried to portrait themselves as victims and had to correct disinformation. Their two-way communication was at this time more asymmetrical. Later they used a more accommodating response strategy and apologized to their customers and compensated them in addition to improving the security to prevent a similar attack. Sony’s two-way communication was now more symmetrical. The results also showed that Sony’s use of their blog was exceptional and their Twitter usage was optimized for that medium with short and frequent updates regarding the crisis. Sony’s Facebook page was not used as effectively and was mostly used to spread the same information from the blog.   In conclusion: the examination of Sony’s crisis has given a better understanding of how a company should manage its crisis communication within social media and blogs, for better and worse.

Datum: 2012-05-30. Studienivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi med inriktning marknadsföring, 15 HP. Lärosäte: Mälardalens Högskola, Västerås, Sverige. Institution: Akademin för Hållbar Samhälls- och Teknikutveckling, HST. Författare: Carl Lansryd, Kristian Starck & Marcus Åkergren Titel: Att stärka kundrelationer genom sociala medier: Ikano Bostad. Handledare: Finn Wiedersheim-Paul. Examinator: Cecilia Lindh. Nyckelord: Sociala medier, kundrelationer, Facebook, YouTube. Syfte: Uppsatsens syfte har varit att påvisa hur Ikano Bostad kan stärka företagets kundrelationer genom användandet av verktyget sociala medier. I syftet ingår samtidigt att påvisa potentiella möjligheter och risker med användandet av sociala medier samt en branschspecifik jämförelse mellan Ikano Bostads konkurrenter. Metod: Ett kvalitativt tillvägagångssätt har använts där empiriska resultat baserades på personligt genomförda intervjuer hos Ikano Bostad. Intervjuerna har legat till grund för inhämtad primärdata. Respondenterna har strategiskt valts ut, vilket resulterat i att ett icke-sannolikhetsurval applicerats. Sekundärdata har inhämtats från vetenskapliga artiklar, böcker samt internetsidor. Studien har baserats på en fallstudieansats med inriktning mot Ikano Bostad, tillika uppsatsens primära målgrupp. Analysen baserades på inhämtad data från respondenterna på Ikano Bostad, en branschspecifik jämförelse samt uppsatsens två studieområden: kundrelationer och sociala medier. Slutsats: Vi ansåg att Ikano Bostad kan stärka sina kundrelationer genom att använda de av sociala medierna Facebook och YouTube. Dessa specifika varianter av sociala medier ansåg vi innehålla särskilda egenskaper (byggstenarna: spridning, konversation och relation) som är användbara för Ikano Bostads verksamhetsområde, bostadsrätter. Vi har identifierat samband och paralleller mellan användandet av sociala medier och stärkandet av kundrelationer. Sannolikheten för att Ikano Bostad kan stärka kundrelationer genom användandet av sociala medier bedömde vi som hög. Vi ansåg att användandet av Facebook och YouTube skapar möjligheter för Ikano Bostad i form av kostnadseffektivitet, varumärkesbyggande samt ökad interaktion med specifika kundgrupper. Vi har samtidigt identifierat risker associerade med användandet av Facebook och YouTube. Slutligen ansåg vi att Ikano Bostad bör anpassa sitt användande av Facebook och YouTube i relation till vilken av faserna enligt begreppet kundrelationens livscykel företaget och kunden befinner sig i. / Date: 2012-05-30. Academic level: Bachelor thesis in business administration with focus on marketing, 15 ECTS. University: Mälardalen University, Västerås, Sweden. Institution: The academy of Sustainable Development of Society and Technology. Authors: Carl Lansryd, Kristian Starck & Marcus Åkergren Title: Strengthen customer relationships through social media: Ikano Bostad. Tutor: Finn Wiedersheim-Paul. Examiner: Cecilia Lindh. Keywords: Social media, customer relationships, Facebook, YouTube. Purpose: The purpose of this study has been to investigate how Ikano Bostad could strengthen their customer relationships through the use of social media. The purpose of this study has also been to prove potential possibilities and risks of using social media and present an industry-specific comparison of Ikano Bostad’s competitors.                 Methodology: A qualitative approach has been used in which the empirical findings made are based on results from personal interviews at Ikano Bostad. The interviews have formed the basis of the collected primary data. The respondents have strategically been selected, which resulted in the application of a non-probability sampling. Secondary data were collected from scientific articles, books and Internet sites. The study is based on a case study approach, with focus on this study´s primary target group, Ikano Bostad. The analysis was based on collected data from respondents, an industry-specific comparison and the two areas of study: customer relationships and social media. Conclusion: We considered that Ikano Bostad could strengthen customer relationships by adopting the social media platforms of Facebook and YouTube. These platforms contained special characteristics that could be useful for Ikano Bostad´s business, condominiums. We have identified parallels between the use of social media platforms and the strengthening of customer relationships. We showed that there was a high probability that Ikano Bostad could strengthen their customer relationships through the use of social media. The use of Facebook and YouTube likely creates opportunities for Ikano Bostad in terms of cost efficiency, branding and increased interactions with specific customer-groups. We have also identified possible risks associated with the use of Facebook and YouTube. Finally, Ikano Bostad should adapt the company´s usage of Facebook and YouTube in relation to which phase of the concept of customer-relationship lifecycle the company and the customer are involved in.

Bakgrund: Enligt en undersökning som Stockholms handelskammare genomfört tillsammans med Infotorg så blir internet och de sociala medierna en allt viktigare källa till information för arbetsgivare. I studien visar det sig av 40 procent av alla rekryterare kontrollerar kandidater via Facebook. Detta väckte frågor hos mig, som jag valde att gå vidare med i denna kandidatuppsats. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka varför, och på vilket sätt, arbetsgivare använder sig av internet och de sociala medierna när de rekryterar ny personal. Vad är det egentligen företagen vill få fram när man ”googlar” en kandidat? Och hur påverkar våra ”digitala identiteter” våra chanser till att få ett arbete? Metod: För att få en djupare insikt av varför man som arbetsgivare använder sig av denna metod har jag valt att göra en kvalitativ studie med sju personer som arbetar med personalfrågor och rekrytering på olika företag. Min analys och slutsats bygger sedan på tolkningar av deras olika svar. Teori: Jag har i studien huvudsakligen använt mig av Goffmans dramaturgiska perspektiv, Hewitts tankar om situationens betydelse för en händelse och identitets- och imagebegrepp definierade av bland annat Melin och Bernstein. Utifrån Kozinets bok Netnografi har jag hämtat begreppet ”digitalt jag”, som i studien kallas ”digital identitet”. Resultat: ”Våra sociala världar håller på att bli digitala” skriver Kozinets i sin bok Netnografi. Och vad vi gör i våra digitala världar, kan komma att spela en avgörande roll för hur vår framtida arbetssituation ser ut. Det är en slutsats som jag kommit fram till genom denna studie. Information om olika individer som finns på internet kan nämligen komma att användas i urvalsprocesser. Något vi borde tänka mer på, menar många av studierns informanter. Informationen som finns på nätet är som en ”tatuering” och går inte att ta bort. Nyckelord: Digital identitet, digitalt jag, identitet, arbete, internet, rekrytering, mediebild, image.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor bidrar avsevärt till sjukdomsbördan. Allt mer tid spenderas vid skärm och forskning tyder på negativa effekter på mat-, motions- och sömnvanor. Teknikens utveckling har förändrat skärmtiden. Sociala medier har intagit en viktig plats i mångas liv och skärmtid är inte längre automatisk förknippat till faktorer såsom stillasittande samt möjlighet att äta mer. Forskning om levnadsvanor och sociala medier saknas. Syfte: Att undersöka graden av användning av de sociala medierna Facebook och Twitter samt dess samband med de tre olika levnadsvanorna mat-, motions- och sömnvanor. Metod: Deskriptiv, korrelativ tvärsnittstudie i form av en webbaserad enkätundersökning. Genom snöbollsurval rekryterades 150 deltagare i åldern 18-68 år. Inklusionskriterierna var att behärska svenska och vara användare av Facebook och/eller Twitter. Statistisk analysmetod var Spearmans rangkorrelation. Graden av användning av sociala medier var oberoende variabel och levnadsvanevariablerna var beroende variabler. Resultat: Det fanns signifikanta samband mellan mycket tid vid Facebook och färre frukostmåltider, lägre totalt antal måltider samt högre intag av sötade drycker respektive snabbmat. Mycket total tid vid sociala medier var associerat med lägre totalt antal måltider, högre intag av sötade drycker respektive snabbmat samt färre timmar sömn. Inga signifikanta samband återfanns för lunchmåltider, middagsmåltider, grönsaker och rotfrukter, frukt och bär, sötsaker, snacks, motionsvanor, sömnstörningar samt tid vid Twitter. Slutsats: Det fanns signifikanta samband mellan graden av användning av sociala medier och vissa aspekter av mat- och sömnvanor, men inte för motionsvanor. Effekterna av tid vid sociala medier skiljer sig från traditionell skärmtid. Studien introducerar ett outforskat område. Fördjupning kan leda till effektiva, kostnadsbesparande folkhälsokampanjer utifrån modern skärmtid och dess hälsorisker. Sociala medier är möjligen en framtida arena för hälsobudskap. / Background: Unhealthy lifestyles contribute significantly to the development of diseases, and the strain which this causes on society. An increasing amount of time is spent in front of a screen and research suggests that this have negative effects on food, exercise and sleep habits. Technological development has changed the screen time. Social media has taken an important place in many people’s lives and screen time is no longer automatically linked to factors such as sedentary behavior and the possibility to consume more food. There is a lack of research regarding lifestyle and social media. Objective: To examine the relationship between the degree of usage of the social network sites Facebook and Twitter and food, exercise and sleeping habits.Method: A descriptive, correlative cross-sectional study in the form of a web-based survey. Through a snowball sample 150 participants between 18-68 years old were recruited. Inclusion in the study required participants to master the Swedish language and use Facebook and/or Twitter. Spearman's rank correlation was used for statistical analysis. The independent variable was the degree of social media usage and the lifestyles variables were the dependent variables. Results: There were significant correlations between a large amount of time spent on Facebook and fewer breakfast meals, a lower total amount of meals, and a higher intake of sweetened beverages and fast food. A large amount of total social media time was associated with a lower total amount of meals, a higher intake of sweetened beverages and fast food and fewer hours of sleep. No statistically significant associations were found in analyzes of lunch, dinner, vegetables and root crops, fruits, sweets, snacks, exercise habits, sleep disturbances, and time on Twitter. Conclusion: There were significant correlations between the degree of social media usage and some aspects of food and sleeping habits, but not regarding exercise habits. The effects of the time spent on social media differ from traditional screen time. This study introduces an unexplored area. Further development can lead to effective, inexpensive public health campaigns based on modern screen time and its health risks. Social media is pontentially a future arena for effective communication of health messages.

Introduktion - Vid rekrytering, tycker arbetsgivare att de traditionella metoderna är en kostsam process som tar tid och bidrar med för lite information för att göra en lyckad rekrytering. Sociala mediers framväxt, har bidragit med en annan form av information som har fått arbetsgivare att vilja använda sociala medier i rekryteringsprocessen. Det finns många fördelar med att använda sociala medier, dock finns det minst lika många nackdelar. Syfte - Syftet med denna uppsats är att öka medvetenheten hos arbetsgivare om användandet av sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen. Problemformulering - För att besvara vårt syfte valde vi att utgå från två problemformuleringar; hur använder arbetsgivare sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen samt vilka fördelar respektive nackdelar finns det med användandet av sociala medier för arbetsgivare när de granskar kandidaters profiler i rekryteringsprocessen? Metod - Vi utgick från en deduktiv ansats och kvantitativ metod. Vi började med att skapa en teoretisk modell som sedan låg till grund för vår empiriska insamling. Vi genomförde en tvärsnittsstudie då vi ville få ett generaliserat svar. Utifrån den kvantitativa metoden skapade vi en muntlig enkät och intervjuade 300 företag i Kalmar stad. Svaren vi fick under intervjuerna har analyserats med en deskriptiv analys. Resultat - Arbetsgivare som använder sociala medier i rekryteringsprocessen, ansåg att det var för att de fick tillgång till bättre, säkrare, mer sann och en större mängd information och att det var en enklare, billigare och snabbare urvalsmetod. Anledningen som dominerade bland de arbetsgivare som använder sociala medier, var att de ansåg sig kunna utläsa personligheten bättre via sociala medier och att det gjorde rekryteringen mycket mer rolig än de traditionella metoderna. Det var en mycket större andel av företagen vi intervjuade som inte använder sociala medier än de som använde det. Anledningarna varierade till att inte använda sociala medier, för att det var för osäkert, kändes oprofessionellt, var för avancerat, det fanns inga tydliga riktlinjer, det var intrång på privatlivet samt att informationen uppfattades som otrovärdig. Arbetsgivare var generellt nöjda med de traditionella metoderna. Slutsats - Det finns många fler nackdelar än fördelar med att använda sociala medier, enligt både teorin och de arbetsgivare vi intervjuade. De fördelar som finns med att använda sociala medier är dock mycket fördelaktiga men på grund av att det inte finns riktlinjer och lagar kring sociala medier, så väljer många arbetsgivare bort sociala medier och använder sig istället av de traditionella metoderna. I dagsläget verkar det som att sociala medier har en negativ klang i samhället då det anses sudda ut gränsen mellan privatliv och arbetsliv. Vi tror dock att det kommer ske en skiftning och att sociala medier kommer att utvecklas och användas mer i rekryteringsprocessen. Sociala medier kommer enligt oss, att bli en vanlig och accepterad urvalsmetod i framtiden, då fler arbetsgivare blir medvetna om sociala mediers fördelar och hur de undviker dess nackdelar. / Introduction - When recruiting, employers think that the traditional methods is an expensive process that takes time and contributes too little information to make a successful recruitment. Social media's emergence, has contributed to another form of information that has made employers wanting to use social media in the recruitment process. The benefits of using social media are many, but there are just as many disadvantages. Purpose - The purpose of this paper is to raise awareness among employers about the use of social media in the examination of profiles in the recruitment process. Problem formulation - To answer our purpose, we chose to start from the two problem formulations; how are employers using social media in the examination of profiles in the recruitment process and what advantages and disadvantages are there with the use of social media for employers, when they review the candidates' profiles in the recruitment process? Method - We used a quantitative method and we had a deductive approach. We began by creating a theoretical model that was the basis for our empirical collection. We conducted a cross-sectional study because we wanted to get a generalized answer and with an oral survey, we interviewed 300 companies in Kalmar town. The responses we received during the interviews have been approached through a descriptive analysis. Results - Employers using social media in the recruitment process, felt that it was because they had access to better, safer, truer, and a greater amount of information and that it was a simpler, cheaper and faster method of selection. The reason that dominated among the employers using social media was because they felt able to deduce personality better through social media and it made recruitment much more fun than the traditional methods. It was a much larger proportion of the companies we interviewed who are not using social media than those who used it. The reasons for not using social media was that it was too unsafe, felt unprofessional, was too advanced, there were no clear guidelines, it was infringing on privacy, and information was perceived as not true. The employers were generally satisfied with the traditional methods. Conclusion - There are many more disadvantages than advantages to using social media, according to both the theory and the employers we interviewed. The benefits of using social media are very advantageous but that is because of that there are no guidelines and laws around social media, many employers choose not to use social media and use the traditional methods instead. In this current moment, it seems that social media has a negative connotation in the society, because it is considered to blur the line between private and professional life. However, we believe that there will be a shift and that social media will be developed and used more in the recruitment process, in the future. Social media will, in our opinion, become a common and accepted method of selection in the future, as more employers becomes aware of social media's benefits and how to avoid its disadvantages.

The aim of this master's thesis is to study public libraries' marketing on the social media site Twitter. To achieve this goal, the Twitter accounts of four Swedish public libraries were studied for several months. The four libraries that were studied consist of Stockholm library, Lidingö library, Malmö library, and Gothenburg library. The marketing theory that inspired me is called the seven Ps of marketing, which is a marketing mix that is specifically developed for service industries. My main sources in the application of the theory have been the works of Ned Potter and Eileen Elliott de Sáez, which combine marketing with the field of library and information science. Netnography, a qualitative method that studies online communities, has been applied as methodology. The methods that have been used consist of online observations and e-mail interviews. It was seen that the libraries use Twitter as a marketing tool to attain more users and to strengthen their ties with the existing users. Through Twitter, libraries promote their products to users. The communication between the library and its users becomes an important factor in marketing the library on Twitter. It was observed that users play an active role in marketing the library on Twitter. Users not only shape the marketing of the library through their responses but they also contribute to the marketing of the library by retweeting libraries' tweets or "mentioning" the libraries on Twitter. This is a two years master's thesis in Archive, Library and Museum studies. / Syftet med denna uppsats är att studera folkbibliotekens marknadsföring på det sociala mediet Twitter. För att uppnå detta mål, har aktiviteterna på fyra specifika folkbiblioteks Twitterkonton studerades i drygt fyra månader. De fyra folkbiblioteken vars Twitterkonton undersöktes består av Stockholms stadsbibliotek, Lidingö stadsbibliotek och Malmö stadsbibliotek samt Stadsbiblioteket Göteborg. Den marknadsföringsteori som inspirerade mig kallas för de sju P:na, vilket är en marknadsmix som är speciellt utvecklad för tjänstebranscher. Mina huvudsakliga källor i tillämpningen av teorin har varit verk av Ned Potter och Eileen Elliott de Sáez som kombinerar marknadsföring med biblioteks- och informationsvetenskap. Netnografi, en kvalitativ metod som studerar samhället på Internet, applicerades som metodik. Online-observationer och e-post-intervjuer har även utförts som en del av analysmetoden. Resultaten visar att biblioteken använder Twitter som ett marknadsföringsverktyg för att nå fler användare, göra reklam för sina produkter och för att stärka sina band med de befintliga användarna. Kommunikationen mellan biblioteken och dess användare blir en viktig faktor i marknadsföringen av biblioteket på Twitter. Användarna spelar en viktig roll, eftersom de både formar marknadsföringen av biblioteket genom sin respons och bidrar till ökad reklam för biblioteket genom att retweeta deras tweets eller nämna biblioteken i sina egna tweets. Detta är en tvåårig masteruppsats inom programmet Arkivvetenskap, Biblioteks- och informationsvetenskap samt Musei- och kulturvetenskap.

Social media has recently expanded dramatically, as more people are using different media such as blogs, Facebook and Twitter, to express their opinions. This increases the possibilities to spread information and an unclear legal regulation in this area can create adverse consequences. Freedom of expression is a constitutional right, which forms an important cornerstone of a democratic society. Public employees’ freedom of communication means that they can submit information to the media, without fear of reprisals from the authorities. The right does not mean that it frees the employees from their duties of loyalty to their employer and to follow the employer's decisions and directives. This jurisprudential thesis aims to clarify the legal guidelines for a relatively talked about problem, concerning how freedom of expression restricts the duty of loyalty in the public sector. Initially, unlawful restrictions on public employees' speech is reported to give the reader a better understanding of what is legally permissible legal action for an employee to take in these contexts. From a legal dogmatic method, the applicable law will be analyzed and provide answers to my main question: Under what conditions can public employees express themselves in social media and how does these statements relate to the employee's freedom of expression and the duty of loyalty? Public employees’ has a relatively high ceiling, in terms of what they can express themselves about in social media, which is largely due to the freedom of expression restricts the duty of loyalty in the public sector. In my judgment, stronger protection for whistleblowers in the Swedish legal system is required, since many employees are afraid of becoming victims of reprisals. Introduction of an enlarged protection of integrity, outside the scope of the YGL and TF, may also be necessary, since many social media falls outside the database rule and if violation occurs here it lapse protection. A new fundamental law on freedom of expression (NYGL) will hopefully contribute to increased understanding of the guidelines on social media usage. In the future, employers should focus on clearer policy in this area and also a clearer understanding of why freedom of speech is so valuable.