Spel har varit en del av människans interaktion, inlärning och förståelse för mänskligt beteende under flera tusen år. På senare tid har begreppet 'gamification', eller 'spelifiering', diskuterats när det gäller informationsöverföring och marknadsföring i ljuset av den ökande användningen av internet, smartphones och sociala medier. Analytiker anser att spelifiering är ett effektivt sätt att skapa engagemang kring och spridning av information samt att begreppet kommer användas flitigt om fem till tio år. Det saknas dock i många fall förståelse för hur spelmekaniken är kopplad till informationsöverföringens specifika syfte och mottagare och hur man på ett relevant sätt använder sig av spelmekaniska element för att uppnå det engagemang som eftersträvas hos mottagaren. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur användningen av spelifiering ser ut idag, hur spelifiering som begrepp och dess användning diskuteras både bland praktiker och teoretiker samt vilka möjligheter som finns för konceptet. Genom en kategorisering baserad på vilken typ av information som förmedlas och vem mottagaren är, utifrån en undersökning av böcker och artiklar i såväl akademiska tidskrifter, facktidningar och nyhetsmedier, samt intervjuer med praktiker kan vi konstatera att det idag saknas teoretisk kunskap om varför spelifiering kan skapa engagemang, hur spelifiering påverkar användare och vad det kan innebära för avsändaren.

Social media on the Web has become more common over the last decade and in recent years it has grown immensely. The social media with the highest amount of members is Facebook, where not only private persons are found - companies started to establish their profiles on the network in 2006. However, little is known about how these companies succeed and reach their audience with information dissemination and interact with them. The aim of this study is to contribute with information to local companies on how they can manage to maintain their activity with different approaches and strategies. This study examines how three different local companies chooses to spread information and maintain relationships with their members on Facebook. The research question in this thesis is: How are companies active on Facebook, in regard of dissemination of information and interaction? This is examined with the help of a framework which suggests three strategies with different grades of activity, which is applicable on the companies Facebook sites. The three strategies proposed by Waters, Burnett, Lamm and Lucas (2009) include disclosure, information dissemination and involvement. Disclosure contains a description about the company and its services, logo and opening hours. Information dissemination comprises photographs, video and audio files as well as news and campaigns in posted announcements or links. Involvement includes interactivity with customers, and between customers where ways to contact the company, such as e-mail and message boards exists. An e-commerce store is also presented in this strategy. The outcome of this thesis is that companies will have the best approach and strategy if they mirror their Facebook strategy with their business strategy. It is also of great importance to have continuous activity, both information dissemination and interactivity on the companies Facebook sites.

Denna uppsats syftar till att ge en insikt i hur små webbolag kan skapa affärsnytta genom marknadsföring i sociala medier, samt föreslå riktlinjer för hur detta kan gå till. För att kunna besvara uppsatsens syfte genomfördes en kvalitativ studie av hur webbolagen Booli, Coolstuff och Freddie G Store marknadsför sig genom Facebook, Twitter och bloggar. De sociala medierna har skapat nya förutsättningar för företag vid marknadsföring. Företagen kan inte längre bestämma när och var en dialog ska ske, istället pågår ett konstant buzz. Detta skapar en flervägskommunikation som leder till att företag måste anpassa sin marknadsföringsstrategi. Varumärkets funktioner, företagets grad av transparens samt den snabba spridningen genom word‐of‐mouth bör finnas i åtanke vid denna interaktiva marknadsföring.

Title Communicating identity at every level - a study of how consumers perceive the brand identity in the new media landscape. Background The new media landscape has created new opportunities for companies to interact and communicate with the market. Even if this means increased opportunities for relationship-building between companies and consumers it also arise a risk in moving into a new stadium with no real strategy. It is therefore essential to communicate the brand as great as possible in every level of channel. Purpose The purpose of this paper is to investigate whether two companies (GANT & H&M) have succeeded in their stated brand identity through the various online platforms: website and facebook page. Method The study is a qualitative study consisting of four focus groups on students at Uppsala university at Ekonomikum. Results The results show that it is possible to convey the identity at every level and on different platforms on the closing of sufficient time and effort. H & M has integrated much of the material on the facebook pages section in a stylistic way which gathers more appreciation then GANT, which according to the informants did not seem to have spend much time at all.

I denna uppsats undersökte vi fenomenet personligt varumärkesbyggande, vilket kan definieras som en persons namn och de värderingar som kopplas till det. Syftet med uppsatsen var att utifrån befintlig teori samt intervjuer med yrkesverksamma inom området, undersöka om det går att bygga personliga varumärken på samma sätt som traditionella varumärken för företag och produkter. Vi presenterade en översikt över litteraturen kring personligt varumärkesbyggande samt teori om Customer-based brand equity-modellen, vilken vi lät representerade den traditionella teorin. I uppsatsens analysavsnitt diskuterades och analyserades intervjudeltagarnas svar i förhållande till teorin och slutsatsen drogs att personligt varumärkesbyggande har fler likheter än skillnader med det traditionella varumärkesbyggandet. Dock ansåg vi att CBBE-modellen ej var lämplig för direkt applikation på människor, utan presenterade en reviderad modell för byggande av ett starkt personligt varumärke, där bland annat möjligheter med sociala medier inkluderades. Modellen utgår från beståndsdelarna identitet, betydelse och synlighet och kallas Personal-based brand equity (PBBE).

Att säga upp en arbetstagare på grund av personliga skäl betraktas av många vara ett känsligt ämne. Denna uppsats behandlar detta och tar därför sin utgångspunkt i 7 § lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Då denna paragraf sträcker sig över ett brett område, har vi valt att inrikta oss på arbetstagare som kritiserar sin arbetsgivare, vilket kan inordnas under saklig grundbegreppets rekvisit misskötsel. Arbetstagare som kritiserar sin arbetsgivare är vanligt förekommande. Fenomenet sociala medier har öppnat en ny dimension av detta problem, eftersom det som skrivs i dessa är mer lättillgängligt än om kritiken går via många munnar, så kallad ryktesspridning. Då fenomenet är relativt nytt innebär det att det finns knapphändigt med juridiskt material kring ämnet. Trots detta har ett av arbetets syften varit att försöka anamma det anförda materialet på sociala medier. Uppsatsens övriga två syften har varit att utreda hur långt en arbetstagare kan gå i sin kritik av arbetsgivaren innan det föreligger saklig grund för uppsägning, samt att undersöka om det föreligger några skillnader mellan privat och offentlig sektor. Vi valde utifrån detta att använda oss av de tre metoderna rättsdogmatisk, komparativ och rättspolitisk. Anställningsavtalet medför olika skyldig- respektive rättigheter för de tecknade parterna. En av dessa är en dualistisk lojalitetsplikt som av det anförda visar sig vara stark inom den privata sektorn. Detta lojalitetsåtagande innebär bland annat att arbetstagaren ska undvika att sätta sina personliga intressen framför arbetsgivarens, för att på så sätt undvika eventuella intressekonflikter som kan leda till skada för arbetsgivaren, och därmed sluta med uppsägning av arbetstagaren. En arbetstagare som riktar kritik mot arbetsgivaren kan därför anses agera illojalt mot den senare, vilket kan utgöra saklig grund för uppsägning enligt 7 § LAS.   Det finns ingen uttryckt lagregel som ger arbetstagare rätt att kritisera sin arbetsgivare och dennes verksamhet. Begreppet kritikrätt har vuxit fram ur Arbetsdomstolens (AD) praxis och är genom olika författningar förankrad i rättsordningen. Delar av dessa rättigheter återfinns i grundlagen genom tryckfrihetsförordningen (1949:105) (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469) (YGL). Arbetstagarna inom de undersökta sektorerna åtnjuter dock inte samma skydd och har inte samma förpliktelser gentemot sin arbetsgivare. Yttrandefriheten skyddar enbart yttranden som är riktade från det enskilda mot det allmänna. Detta legitimerar offentliganställdas yttranden då de är att anse som enskilda samtidigt som dess arbetsgivare utgör det allmänna. Det grundlagsstadgade skyddet är kanske för starkt, då det innebär en orimlig inskränkning av lojalitetsplikten. Läget inom den privata sektorn framstår vara mer balanserat då det rör sig om förhållandet mellan enskilda. Yttrandefriheten kan därför inte åberopas av en arbetstagare som kritiserar sin arbetsgivare. Lojalitetsplikten ges där en starkare ställning samtidigt som kritikrätten fungerar som ett stöd till arbetstagarens behov av att påkalla missförhållanden som denne anser råder i verksamheten. Att säga upp en arbetstagare på grund av personliga skäl kan te sig problematiskt, då arbetsgivaren måste uppfylla olika rekvisit och kriterier för att uppsägningen ska anses vara sakligt grundad. För att en uppsägning ska vara sakligt grundad krävs det bland annat att rekvisiten för saklig grund är uppfyllda: att arbetstagaren misskött sig upprepade gånger, att arbetsgivaren medvetandegjort den förre om att agerandet inte är accepterat, och om handlingen medfört skada för arbetsgivaren. Men detta är ofta inte tillräckligt för en uppsägning. Arbetsgivaren har även en skyldighet att utreda om det, istället för uppsägning, går att omplacera arbetstagaren. Slutligen har arbetsgivaren att ta hänsyn till tvåmånadersregeln som innebär att händelsen som ligger till grund för uppsägningen skett inom två månader. Denna uppsats visar att den rättspraxis som har vuxit fram inom området bygger på rationella idéer som avser att skapa en balans mellan arbetsmarknadens parter. Av denna praxis uppenbaras dock en problematik med det grundlagsskydd som offentliganställda åtnjuter. Vid en rättstvist kolliderar arbetsrätten med grundlagen, och anställningsavtalets praxisskapade lojalitetsplikt måste ge vika. Därför har vi bland annat kommit fram till att lojalitetspliktens ställning inom den offentliga sektorn behöver förstärkas genom inskränkningar i de offentligt anställdas kritikrätt. Men även att lojalitetsplikten borde formaliseras i anställningsavtalet för att på så sätt minska eventuella oklarheter och konflikter. Detta torde klargöra vilka skyldig- och rättigheter den anställde har gentemot sin arbetsgivare.

Social media has meant that organizations can engage in dialogue with their audience without journalistic intermediaries. PR 2.0 is a term that defines the new way for organizations to work with public relations in the new media landscape. The aim of our study is to examine how IKEA uses social media to create, maintain and develop their relationships. Furthermore, great interest is directed to the concept profile. This essay will examine how the stated profile IKEA has pervades the work on social media. The aim of this study is to create an understanding of how a well-known Swedish company is working with relationship-building communications on social media.   The essay begins with a theoretical chapter in which various theories of public relations are presented. A major focus is placed on the concept of PR 2.0. Theory section also presents thoughtful reflections that are relevant to the purpose of this essay. Kotler & Lee describes the ability of organizations to integrate with their audience through promotional activities, a potential where both sides exchange of each other. Another important theory is about profiles and profile work. To create an understanding of how IKEA is working with public relations, a netnographic approach is implemented, where we have from 1 December to 31 December 2010 observed how IKEA uses social media. During our observation period, we have also investigated how IKEA:s own statements has been agreed with the actual work. A netnographic approach includes qualitative interviews in the initial stage. These have been made with leading actors in communications at IKEA.   Working with PR on social media is an ideal tool for organizations. If the profile permeates the relation work carried out on social media demonstrates transparency, which proves a winning concept. IKEA places great value on a dialogue with the audience, hoping to create, maintain and develop relationships. However, much of the communication on social media are masked with sales-oriented messages. IKEA wants to be seen as a warm company and act on the social media because they want to be for the many people. Furthermore, the contributions IKEA are posting on social media have different nature, which demonstrates that IKEA is working towards a broad audience. Accordingly, some messages are more relational than others. The comment feature is a potential way for IKEA to manage relational work.

Uppsatsen syfte var att förstå hur fyra unga män formar sin identitet och sin livsstil genom sina användarprofiler och sitt beteende på Facebook. Arbetet beskriver även hur dessa personer anpassar sig efter andra användare och vilken funktion Facebook fyller i deras identitetsprocesser. Materialet består av fokusgruppsintervjuer, personliga intervjuer och uppföljningsenkäter. Den information som materialet genererade visade att de unga männen till stor grad anpassar sig efter omgivningen på Facebook. Facebook är en stor del av de studerade individernas vardag och är en bidragande faktor till deras självbild. Det finns ett behov att inte missa några händelser och därför är en aktiv användning viktig då männen annars upplever att de försämrar sina chanser att befästa sin identitet och livsstil på sidan. Undersökningen visar även att deltagarna framförallt anpassar sig efter potentiella partners.

This is a qualitative study of how some journalists on the Swedish national media are using social media in news work. The study, carried out by using interviews, also covers how these journalists' work is influenced by social media. For the journalists in the study social media has become a tool to do research, get news ideas and find interviewees. At the same time social media affects the work of the journalists, as the social media increases the speed of news and flow of information. Even though they involve some challenges, social media facilitates news work and the journalists in this study have a positive attitude towards the phenomenon. Keywords: Social media, news journalism, the national media.

Denna studie syftar till att undersöka åtta företags användande av sociala medier i sina rekryteringsprocesser. Då området är tämligen outforskat har studien en explorativ och induktiv karaktär. Kvalitativa intervjuer har syftat till att kartlägga, beskriva och analysera varför och hur sociala medier används i företagens rekryteringsprocesser, vilka effekter detta har gett samt vilka framtida utvecklingsområden som kan identifieras. Studiens resultat visar att sociala medier främst används i de initiala delarna av företagens rekryteringsprocesser då de möjliggör kostnadseffektiv och snabb informationsspridning till stora nätverk men att de även används i urvalsprocessen för att granska kandidater. En nätverkstillhörighet och ett nätverk med god spridning är nödvändigt för ett effektivt användande av sociala medier i rekryteringsprocessen och tre typer av användare kan identifieras utifrån kunskaper, erfarenheter, engagemang och intresse för sociala medier. Studien visar även att användandet av sociala medier innebär en utveckling mot ett informellt rekryteringsförfarande.