No description available.

Facebook är en social nätverkstjänst som används av ett mycket stort antal människor runt om i världen. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om den ökade interaktionen via Facebook har förändrat vår syn på vänskapsbegreppet och på vilket sätt identitetsskapandet på Facebook skiljer sig från den fysiska världen. För det första ska undersökas om olika personer anser att interaktionen med ”vänner” på Facebook på något sätt har ändrat deras syn på vänskap eller deras relationer överhuvudtaget. Med andra ord, är det rätt att tala om ”vänner” i samband med Facebook, och i så fall på vilket sätt? Den andra frågan är vilka möjligheter Facebook erbjuder för människor för identitetsskapandet och på vilket sätt människor väljer att utnyttja dem . Är det möjligt att genom Facebook påverka sin sociala identitet på ett sätt som inte är möjligt i den fysiska världen? Som teoretisk bakgrund används Anthony Giddens identitetsteori och Erving Goffmans dramaturgiska teori om interaktion. En kortfattad redogörelse av dessa teorier presenteras i uppsatsen. För att ge en bakgrund till frågeställningarna undersöks vad vänskap är som idé eller idealbild. Vidare presenteras en kort översikt av Facebook, och en teknisk beskrivning av de funktioner på tjänsten som är relevanta, t.ex. hur man blir ”vän” med någon på Facebook. Tidigare forskning om Facebook som är relevant för uppsatsen tas också upp. Huvuddelen av uppsatsen bygger på en analys av intervjuer som gjorts med fyra Facebookanvändare. De har fått berätta hur de använder tjänsten, vilken relation de har till personer som de har kontakt med via Facebook och hur de uppfattar andra användare. Slutsatsen är att Facebook inte anses ha någon inverkan på riktig vänskap men att tjänsten underlättar kommunikationen med vännerna. Däremot gör Facebook att man kan stärka sina relationer med bekanta personer utanför den närmaste vänkretsen. När det gäller identitetsskapandet på Facebook så verkar det som om alla möjligheter som finns att visa en förbättrad bild av sig själv är så kända att sådana försök ofta bemöts med skepsis.

Arbetstagare som uttrycker sig om sin arbetssituation via forum som sociala medier har blivit allt vanligare. Denna undersökning försöker svara på varför arbetstagare väljer att uttrycka sig om sin arbetssituation via detta forum och vilka konsekvenser detta kan få. Först har intervjuer med arbetstagare som uttryckt sig via sociala medier om sin arbetssituation genomförts. Därefter har vinjetter utformats utifrån resultatet från intervjuerna samt ett uppmärksammat fall i tidningen om just en sådan här händelse. Vinjetterna har sedan presenterats för en VD, en konsultchef med personalansvar och en fackombudsman för att kunna ta del av deras reaktioner på situationerna. Resultatet från undersökningen visar på flera bidragande faktorer till varför arbetstagare väljer sociala medier som forum för sitt uttryck om sin arbetssituation. Sociala medier som en ventil, relation med sin närmsta chef och paralleller till whistleblowing har gjorts. Konsekvenserna har varit varierande från uppsägning till inga konsekvenser alls. Resultatet visar också på konsekvenser som ärligare arbetstagare, tappat förtroende mellan chef och arbetstagare samt svårigheter att bedöma situationer.

Den här uppsatsen handlar om sociala medier som konkurrensmedel i telekombranschen för att skapa lojala kunder. Telekombranschen har under det senaste decenniet utvecklats snabbt i takt med mobiltelefonins genomslag. Kommunikationen via mobiltelefon har blivit en del av det vardagliga livet. Internetanvändningen har fått en större betydelse. Fler människor är aktiva inom internet och att googla, blogga, skicka snabbmeddelande, använda Twitter/Facebook har blivit en vardagssyssla för många. Samhället har blivit mer beroende av sina konsumenter som har allt fler krav och större behov. Konkurrenssituationen som uppstått mellan de olika mobiloperatörerna i de sociala medierna har visat att det inte finns något korrelationssamband mellan att vara störst på marknaden för att vara bäst på att skapa lojala kunder via sociala medier. Samt att det är kommunikationen som sker mellan företag och användare i de sociala medierna som är betydelsefull för att kunderna ska kunna lita på företaget och genom detta kunna bli lojala kunder.

Detta är en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och rekrytering, så kallad social rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer från företag och offentliga organisationer kring deras användande av social rekrytering. Vi har även intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att få en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan användas i rekryteringssammanhang. Vi kopplade våra intervjuresultat till teorier kring bland annat rekrytering, sociala medier och employer branding. Studiens frågeställningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social rekrytering samt hur de använder social rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frågor kring hur de ser på samspelet mellan rekrytering och sociala medier. Genom våra intervjuer kan vi se likheter mellan hur företagen och de offentliga organisationerna använder sociala medier. De professionella aktörerna ser stora möjligheter för sociala medier i samband med rekrytering.

Bakgrund: Allt fler eleverna har tillgång till egna bärbara dator i gymnasieskolan. I skolan där undersökningen genomfördes fick eleverna inte ta med sig sin dator på matematiklektionerna. Här använde eleverna endast boken och miniräknare. Eleverna som deltar går andra året på gymnasiets Teknikprogram och läser MaD. Eleverna är uppväxta med datorspel och internet. Syfte: Undersökningen handlar om möjligheter och svårigheter med att införa ett chattprogram på matematiklektionerna. Hur vida chatten kan stödja kommunikation i termer av dess potential att stimulera eleverna till att kommunicera matematik och reflektera över sina egna, men även över andras strategier och lösningar. Det ingick även att undersöka hur eleverna upplever själva chattprogrammet ”TodaysMeet”, som verktyg.   Resultatet: Studien visar att chattens främsta egenskap var att skapa tystnad och fokus på en enskild fråga, när en gemensam dator används. Därmed skapade chatten en förutsättning för en pedagogisk diskussion i klassrummet. Elevernas upplevelse av att använda ”TodaysMeet” var att det var krångligt, onödigt och opersonligt. I samband med införandet av chatten, framkom fem kritiska aspekter: användarvänlighet, behovet, digital identitet, gruppdynamik och chattens mervärde. Det finns även en antydan till ett samband mellan elever som känner eller inte känner sig övervakade, vad det gäller att hålla på med annat på datorn. Detta kan även tolkas som att eleverna behöver lära sig att samarbeta via sociala medier. / Magisteruppsatsen har inriktingen matematikdidaktik.

Resebranschen är en marknad som speglas av hård konkurrens och en marknad där synlighet och tillgänglighet är en avgörande faktor. Under de senaste åren har resebranschen stått inför en del förändringar när det kommer till hur resorna säljs. I dagens läge säljer resebyråer fler biljetter online än vad de gör i sina fysiska butiker och möjligheten att använda sociala medier i marknadsföringen har uppstått. Med hjälp av sociala medier skapas ett möte mellan resebyråerna och konsumenterna och de kan skapa relationer via Internet. Med den rådande utvecklingen ses tydliga mönster på hur fler företag inom resebranschen börjar satsa resurser på att utveckla och använda sociala medier i sin marknadsföring. Denna uppsats undersöker, och jämför hur och varför resebyråerna Ving, Apollo och Fritidsresor använder sig av sociala medier i sin marknadsföring. Uppsatsen utgår från tre olika teorier; direktmarknadsföring, interaktiv marknadsföring och Word of Mouth. Undersökning baseras även på en kvalitativ undersökningsmetod med en abduktiv infallsvinkel. Resultatet i denna undersökning visar att resebyråerna Ving, Apollo och Fritidsresor ser positivt på användningen av sociala medier för att marknadsföra sig själva. De uppfattar att sociala medier både har svagheter och styrkor och ser de sociala verktygen som ett bra komplement till de mer traditionella kanalerna att marknadsföra sig i. De olika faktorerna som påverkar valet av sociala medier, och hur de arbetar med dessa tas även upp för diskussion i denna uppsats.

Facebook has over 665 million users worldwide and has created a new venue for companies to interact with their stakeholders. However, since it is a new phenomenon it brings some uncertainty and confusion as how to manage the communication on Facebook, and it is only recently that research and literature has become available on this topic. The purpose of this study is to investigate how three chosen companies within the travel industry communicate on Facebook. We also compare the results to the existing literature to see how they can improve from a theoretical point of view. We thereby hope to shed a light on, and add knowledge to, a research area where we have identified weaknesses. In order to fulfill our purpose, we used a quantitative content analysis as well as qualitative interviews. The major findings in our study on Facebook communication include a lack of strategy and target audience awareness, as well as a self-centered communication. These weaknesses are most likely related to the fact that the companies‟ existence on Facebook is still relatively new, and they have not yet fully adapted to the properties and possibilities therein.

Spotify är en laglig musiktjänst som startades år 2006 mitt i den heta debatt om olaglig fildelning. I vår uppsats vill vi undersöka hur företaget använder sociala medier och specifikt bloggen i sin marknadsföring; vilken bild de förmedlar till sina användare och hur de förmedlar denna bild. För att kunna besvara dessa frågor följde vi Spotifys blogg under tre månader år 2009; januari, maj och oktober, totalt 68 inlägg. Vi undersökte inläggen genom en kvalitativ textanalys och med retorik som främsta teoretiska utgångspunkt. Först systematiserade vi inläggen i fem kategorier utefter nyckelord från inläggen, för att sedan undersöka textens kontext, disposition, argumentation, ar-gumentationsmedel och stil.Utifrån analysen kan vi dra ett flertal slutsatser. Vi kan se att bloggen skapar en bild av Spotify som ett företag på uppgång i en hård bransch samt att de står för nytänkande och fokuserar på musiken och konsumenten, inte på att tjäna pengar. Vi kan självklart inte uttala oss om blogginläggens ärlig-het, men vi kan anta att de har en strategi för varför och på vilket sätt de ska kommunicera med läsarna genom bloggen och att de liksom andra företag är på marknaden för att tjäna pengar, om än på lång sikt. Vår slutsats när det gäller vilka metoder de använder för att visa den positiva bilden av företaget är att texten är personlig och genomtänkt och uppmanar till interaktion. Vi kan också se tydliga skillnader mellan olika kategorier av inlägg; vissa inlägg är till för att skapa en relation med läsaren medan vissa har som mål att demonstrera mervärde och att sälja tjänsten i sig. Dessutom innehåller inläggen en väl genomtänkt argumentation och tes. Vi anser att bloggen är en effektiv mötesplats för användare och anställda på företaget, och att den i hög grad har bidragit till att spri-da budskapet om Spotify som ett framgångsrikt företag.

Namnet web 2.0 refererar till ett relativt nytt sätt att kommunicera och dela information på Internet. Utvecklingen av web 2.0 har lett till en uppkomst av sociala nätverk på Internet, så som de populära nätverken Facebook och myspace. Med över 130 miljoner användare är facebook utan tvekan det största och mest kända sociala nätverk som finns idag. Vi tror, och vet, att det finns kommersiella intressen inom denna nya genre, PR industrin är ett exempel. Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan företag och deras kunder ur ett sociala medier perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då vi har intervjuat ett antal representanter från PR-branschen, samt andra experter i ämnet. Det teoretiska perspektiv som använts är bland annat Jörgen Habermas tankar om den offentliga sfären och demokrati. Resultatet av studien visar att användandet av sociala medier bidrar till en ny typ av kommunikation mellan företag och dess kunder där kunden tilldelas mer makt och inflytande. En vanlig företeelse idag är att missnöjda kunder eller konsumenter möts på de sociala nätverken och bildar grupper för att få sina röster hörda. Företag tvingas då att bemöta kritiken offentligt. Ett exempel är bredbandsbolaget Glocalnet där en grupp besvikna kunder diskuterade sitt missnöje angående uppkopplingen. Glocalnet bad därefter om ursäkt, skickade presentkort och etablerade en fast kundtjänst på Facebook. Vi menar att företag och organisationer helt enkelt måste anpassa sig efter användares kommunikationssätt, på både gott och ont. Vi tror att de sociala medierna generellt sett har en potential att verka som ett forum för samhällsdebatt, i samma anda som Habermas förespråkar.