Genom en transitivitetsanalys och en analys av språkhandlingar samt textjag och textdu har jag undersökt hur bloggare och bloggläsare använder sig av språket för att skapa relation och identifiera sig med varandra i två av Sveriges största bloggar, Blondinbella och Kissie. I undersökningen tar jag mig an två blogginlägg samt femton kommentarer från vardera av de två bloggarna. Resultatet visar att blogginlägg och bloggkommentarer innehåller merparten materiella processer vilket innebär att blogginlägg och bloggkommentarer är förankrade i tid och rum, resultatet visar också att förstadeltagaren är av personlig karaktär. Av resultatet framkom att blogginlägg och bloggkommentarer byggs upp med hjälp av påståenden som förväntas accepteras eller ifrågasättas, av textens mottagare men även ett antal uppmaningar och frågor som kräver handling av den som uppmanas eller tillfrågas. En analys av blogginläggen och bloggkommentarernas textjag och textdu visade att ett vanligt sätt för bloggare och bloggläsare att markera sin egen närvaro i texten är genom användningen at pronomenet jag medan ett vanligt sätt att tilltala någon är genom användningen av pronomenet du. Efter genomförd textanalys kunde jag konstatera att språket spelar en direkt avgörande roll i relationen mellan blogg och bloggläsare och även hur dessa identifierar sig med varandra. Relationen mellan bloggare och bloggläsare är av personlig karaktär och byggs upp genom att människor delar personliga erfarenheter, kunskaper, känslor eller tankar med varandra men även genom att bloggare och bloggläsare tilltalar varandra direkt. I bloggen används språket som huvudsakligt medel för identifikation, bloggare och bloggläsare närmar och distanserar sig från varandra genom att dem delar med sig av den personliga sfären men även prövar sin egen identitet.

No description available.

Sociala medier har ökat lavinartat sedan internet nådde människors hem under  90-talet. Enbart det sociala mediet Facebook har  243 miljoner användare i Europa. Sociala medier har även blivit ett primärt val för de flesta användare för interaktion med varandra. I en värld där informationsflödet och varje relation är konstant uppmärksammades en brist i hur sociala medier interagerar med användaren. För att undersöka hur individer upplever notifikationerna i sociala medier användes grundaffekterna av Silvan Tomkins som kompletterades via en litteraturstudie. Notifikationer på sociala medier undersöktes sedan kvalitativt med hjälp av  tester och  användare i fokusgruppsmiljö. Denna studie resulterade i ett antal definierade känslor  som  individer upplever av notifikationer  samt  åsikter kring redan befintlig funktionalitet och förslag till riktlinjer ur ett användarcentrerat perspektiv. / Social media has increased exponentially since the Internet reached people's homes during the 90's. The social media Facebook alone has 243 million users in Europe, social media also became a primary choice for most users to interact with each other. In a  world where the information flow and each relationship are constant, a flaw emerged in how the social media interacts with the user. To investigate how individuals experience notifications in social media, affect theory by Silvan Tomkins was used and then supplemented by a literature review. The notifications were then examined qualitatively  using tests and  with the help of users in a focus group setting. This study resulted in  a defined set of emotions that individuals experience of notifications as well as  opinions  about  existing  functionality  and  proposed guidelines from a user-centered perspective.

This essay addresses the subject social interaction in the social network named Facebook. The studied interaction took place between the Swedish clothing company H&M and the active visitors on the company page in the social network. The subject of social interaction in social media is an interesting field to study due to its vast range, the largely amount of people involved and it is of interest to see how the company and customers interact. The purpose of the essay was to study the interaction between the company and visitors. The statement of the problem is divided into four questions which is processing a deeper analysis of how the company page is used. What reasons the company might have to be in the social network and reasons for visitors to interact on the company page and lastly how the attitude from the company was perceived. Previous research used for this study has been four articles on the subject of social media to see how the research had taken place. Chosen methods for the study were methods of mapping of the company page in the network, a critical discourse analysis on chosen elements from the mapping and a complementary questionnaire sent out to the visitors in the social network. Through these we received insight in the fact that the pages were used mostly for information and customer-to-customer interaction and so also expression of views. The given conclusions of the study were that it creates an imagined interaction with the company, whilst the real interaction is between the customers under the auspices of the company. We found that the most important factor was to have the opportunity to be able to interact, even though the shown views were played with the assertion of one’s identity. For the company there was a reason to have an active page, a cohesive customer base and reach out with the company identity to a wider audience.

I denna kvalitativa studie har vi valt att undersöka hur gemenskap bildas och underhålls på en arbetsplats med syfte att söka förståelse för gemenskap i förhållande till framförallt företagskultur samt grupper och roller ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Vi har genom en hermeneutisk ansats och kvalitativa intervjuer tagit fram ett empiriskt material som gett oss en bild av den upplevda gemenskapen på ett större företag. För att analysera denna empiri har vi använt oss av en teoretisk definition av gemenskap, Goffmans dramaturgiska teori samt teorier om grupper och organisationskultur. Vad som framkommit är att gemenskap och trivsel är viktiga för välmåendet bland de anställda. Resultatet visar även på att gemenskapen på företaget kan förbättras genom större engagemang från ledningen. / In this qualitative study, we have chosen to explore how community is formed and maintained in a workplace with a view to seeking understanding of the community in relation to groups, roles, identity and culture from a social psychological perspective. With a hermeneutical approach and qualitative interviews we have developed an empirical material that has given us a picture of the perceived community in a larger company. In order to analyze the empirical data we have used a theoretical definition of community, Goffman's dramaturgical theory and theories of groups and organizational culture. What has emerged is that sense of community is important for the well-being among employees. The result also shows that the Community of the company can be improved by greater commitment from management.

A large part of the daily life today means being active online and to take part in the interactions that occur there. The accessibility which social media brings, means that you can reach and be reached in several ways and there are many different ways in which information can be disseminated. Social media supports the learning process. The aim of this study is to examine how upper secondary schools students' use of social media and how it can be used as a tool for informal learning. Our study is based on the socio-cultural perspective where interaction and social cohesion is a big part. A quantitative survey was distributed among third year students in a secondary school. The results of the survey show that students use a lot of social media, that they consider themselves proficient in information literacy, and that it is difficult to see that informal learning might occur in social media.

The purpose of this study was to examine how youth useFacebook and how Facebook perceives construct their own identity. Anotherquestion was if the construction of the self-identity is different between thegenders.The study is based on empirical material that has been collected by usingquestionnaires. The questionnaire was handed out in three different classes in3rd grade in secondary school in southern Sweden. The analysis in this studywas based on two different kinds of theories, Erving Goffman’s social theory ofdramaturgical analysis and stigma and Yvonne Hirdman’s gender studies. The result showed that Facebook is a tool for youth to communicate and get intouch with other people. Youth uses Facebook to show selected parts ofthemselves, which create a ”hoped- for possible selves”. The result also showedthat girls are more aware of what they do on Facebook and the consequences of their activity,compared to boys. It seems that the construction of identity on Facebook variesbetween genders due to social structures.

Syfte Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur små och medelstora klädföretag med försäljning från fysiska butiker som kärnverksamhet kan arbeta med de sociala medierna för att få sin marknadsföring att nå ut till kunden på bästa möjliga sätt och se om det finns några mönster när det kommer till planeringen före, under och efter arbetet. Till detta syfte har jag arbetat mot tre frågor:  Hur når ett företag ut till kunden på bästa sätt på de sociala medierna?  Hur uppmärksammas företaget av kunden på bästa möjliga sätt?  Utvärderas resultatet av de aktiviteter som sker på de sociala medierna? Metod För att komma mer på djupet inom ämnet har jag valt att anta en kvalitativ forskningsmetod som kommit att anta en abduktiv ansats. Det empiriska material jag samlat för arbetet är från sex respondenter från fem företag som alla är insatta och har betydande roller i det jag valt att studera. Tre av dessa har jag intervjuat ansikte mot ansikte och de två andra har jag intervjuat via telefon. Slutsats Jag har genom utförda intervjuer och analys identifierat hur små och medelstora klädbutiker förhåller sig till de sociala medierna. Utifrån detta har jag även funnit hur de kan och borde arbeta för att på bästa sätt använda sig av de sociala medierna som marknadsföringskanaler. Grunden till detta arbete låg i att dessa plattformar blivit mer ovärderliga under de senaste åren och jag fann det intressant att undersöka hur företag faktisk förhåller sig till detta faktum.

The purpose of this study is to find out how Swedish Muslim girls use Facebook and its functions in constructing their Muslim identity on the platform. The study is based on a qualitative method which consists of nine interviews with Swedish Muslim girls between the ages 17-23 and who use Facebook daily. The study is based on the view of Facebook as a scene where individuals can perform for an audience. I have used Erving Coffman’s dramaturgical perspective that explains why individuals appear in an appropriate manner to achieve confirmation from their audience. I also used theories about identity construction, community and the theory about how individuals create a social presence online.   The study’s results have shown that the Swedish Muslim girl does not only wear a veil in real life, but also a “digital veil” on Facebook, which hides the things that go outside the Islamic framework. On Facebook, she must think about the Muslim values and norms while producing her identity to avoid isolation from the Muslim society. The study also shows that the need for a sense of belonging is the Muslim girl’s motivation that forms her behaviour on the platform.

This study explores how online television works and how it is integrated with social media such as Facebook, Twitter and blogs. Through three qualitative interviews with representants from different fields of work regarding online television, we have concluded how online television is being used in Sweden today and concludes with examples of what the future of online television could look like. Representatives from the following companies have been interviewed: SBS Media Group Sweden, Strix Television and Mediamätning i Skandinavien. The use of social media for marketing of online television is a fact for the companies in this study. However, the result of the study shows that theres room for development in the integration between online television and social media. The manner in which integration takes place depends on the aims and objectives of the producer.