Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka sociala mediers eventuella samband  med den psykiska hälsan hos gymnasieelever. I undersökningen utreds om en ökad användning av skärmtid, tid på sociala medier och om sociala medie appar har något samband med psykisk hälsa. I studien undersöktes även hur deltagarna använder sociala medier och om de har eventuella samband med psykisk hälsa. Såväl undersöktes om tid på sociala medier har ett samband med koncentrationsvårigheter  Metod: Studien gjordes som en tvärsnittsstudie. En webbaserad enkät gjordes med frågor om psykisk hälsa såväl som användande av sociala medier och skärmtid. Populationen för studien var gymnasieelever som hade medelåldern 16.5 år.    Resultat: I studien uppmättes fyra resultat. Ett samband finns mellan koncentrationssvårigheter och tid på sociala medier (p=0.018 och r=0.240). Det andra sambandet var mellan psykisk ohälsa och de som tittar på sina vänners profiler  (r=0.405, p<0.001). Det tredje sambandet var mellan psykisk ohälsa och att tagga personer i foton (p=0.035, r=0.241). I studien så utmärktes även ett signifikant skillnad mellan män och kvinnors psykisk ohälsa där kvinnor hade mer psykisk ohälsa (p = 0.014). Slutsats: I denna studie observerades inga samband mellan total skärmtid, användning av sociala medier och psykisk ohälsa. Däremot framkom samband med mer tid på sociala medier och koncentrationssvårigheter. Tagga foton och psykisk ohälsa visade sig ha ett samband. I undersökningen kan även ett samband med psykisk ohälsa och kvinnor som tittar mer frekvent på deras vänners profiler observeras. Studien kan bara visa samband då det är en tvärsnittsstudie.

Syftet med denna studie är att undersöka lärare som på olika sätt är aktiva på sociala medier och deras förhållningssätt till användandet av sociala medier inom den egna yrkesgruppen. Studien utgår ifrån Pierre Bourdieus nyckelbegrepp fält och strategier. Målet med studien är att skapa större förståelse för sociala mediers påverkan på lärares yrkesroll och därför har kvalitativa intervjuer använts som metod. Studien innefattar fyra intervjuer med lärare som på olika sätt använder sociala medier i sin yrkesroll. Intervjuerna har sedan analyserats genom en tematisk analysmetod.  Studien visade bland annat att den allmänna inställningen till lärarkonton på sociala medier bland informanterna generellt var positiv. En skiljaktighet gällande åsikter om hur lärarkonton skall brukas framkom dock bland informanterna. Studien påvisade även att relationen mellan lärare och elever påverkats positivt vid användandet av sociala medier, både utanför och i klassrummet. I samband med användandet av sociala medier i sin yrkesroll framkom dock flertal osäkerheter och därför visar resultatet att officiella riktlinjer efterfrågas.

The aim of this bachelor thesis is to examine how the concept of credibility express itself in the two blogs Rymdbloggen and Väderleken. Rymdbloggen and Väderleken are written by two Swedish government agencies; Rymdstyrelsen and SMHI. The theoretical framework are theories about credibility. The method in the thesis is qualitative content analysis and the empirical material are blogposts from the two blogs Rymdbloggen and Väderleken and searches on the blogs. The two research questions are: • How does the concept of credibility express itself in the two blogs Rymdbloggen and Väderleken? • What are the differences or similarities between the blogs in terms of credibility? The results shows that credibility can be expressed in several different ways. The credibility can increase when the blog is structured and when the sender is presented. Both Rymdbloggen and Väderleken present their sending government agencies in a clear way. However, the result also showed that credibility is negatively affected if the blogposts are not categorized in a user-friendly and functional way.

Bilder i sociala medier förmedlar budskap gällande genus och normer. Särskilt ungdomar mellan femton och tjugofyra år använder sociala medier i allt större utsträckning och tar del av de yrkesroller och privatliv som porträtteras ur ett genusperspektiv. Femininiteter och maskuliniteter konstrueras i sociala medier och normer gällande naturliga skillnader hos män och kvinnor kan ha en negativ inverkan på barns utbildning. Ungdomar gör ofta utbildnings- och yrkesval baserade på kön. Det är därför angeläget att skapa förutsättningar för att fler val ska upplevas som möjliga och acceptabla. Syftet med denna undersökning är att studera hur ungdomar pratar om sociala medier och dess påverkan. Studien intresserar sig för hur influenserna av sociala medier påverkar elevernas handlingshorisont och följande frågor ställs ”Hur talar eleverna om konstruktion av femininiteter och maskuliniteter i sociala medier?”, ”Hur talar eleverna om framtid, drömmar och begränsningar och sociala mediers porträttering av detta?”, ”Vilka lycko- objekt konstrueras i berättelserna när eleverna talar om det som porträtteras i sociala medier?”. Det utfördes fokusgrupper med tjugo elever i årskurs nio fördelat på en skola i en storstad och en skola på landsbygden. Resultatet analyserades med hjälp av begreppen lycko-objekt, handlingshorisont, genus, femininiteter och maskuliniteter. Resultatet visar att sociala mediers porträttering av femininiteter och maskuliniteter upplevdes vara knuten till fysiska attribut, egenskaper, intressen och yrken. Eleverna tog avstånd från medias porträttering samtidigt som de ansåg att en del skillnader mellan könen var naturliga. De lycko-objekt som identifierades i medier var främst materiella medan de lycko-objekt eleverna sa sig eftersträva var mer emotionellt kopplade. Eleverna tar avstånd från det som porträtteras i sociala medier men nämner samtidigt att det som visas i medierna är det ”alla” strävar efter, vilket talar för att sociala medier skulle ha en liknande påverkan på deras handlingshorisont som den fysiska kontext de befinner sig i.

Syftet med studien är att undersöka hur idrottsföreningar i Malmö kommunicerar via socialamedier. Kommunikation via sociala medier har blivit en självklar del av människors vardagoch har kommit att förändra det sätt som vi människor kommunicerar på. Sociala medier haräven blivit ett centralt kommunikationsverktyg för idrottsföreningar i syfte att nå ut tillspecifika intressenter och valda målgrupper. Med sociala medier har en ny form avkommunikation skapats då det inte endast är idrottsföreningar som har möjligheten attkommunicera med intressenterna utan intressenterna har även möjligheten att kommuniceramed idrottsföreningen. Teorierna som används i undersökningen är sociala medier, publicrelations, envägs-och tvåvägskommunikation, word-of-mouth och strategisk kommunikation.Studiens teoretiska ramverket används för att besvara undersökningens syfte ochfrågeställningar. Studien är utformad som en kvalitativ undersökningsmetod och empiriskdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer med idrottsföreningar från Malmö stad. Iresultatet redovisas materialet från empirin av intervjuerna med respondenterna frånidrottsföreningar i Malmö. Materialet grundar sig i respondenternas beskrivningar omkommunikation via sociala medier och deras uppfattning om hur de arbetar med socialamedier. Studiens resultat visar att Malmös idrottsföreningar kommunicerar på olika sätt viasociala medier beroende på vilket syfte de har med plattformen de använder sig av. Enliknelse som framgick av undersökningen var att samtliga idrottsföreningar använde socialamedier för att bygga en relation med sina intressenter samt använde de olika socialaplattformarna för att nå ut till olika målgrupper. Det finns däremot skillnader i vilka strategieridrottsföreningar använder sig av för att bygga relationer både internt och externt. / The purpose of the study is to examine how Malmo's sports associations communicate viasocial media. Communication via social media has become an obvious part of people'severyday lives and has come to change the way we communicate. Social media has alsobecome a central communication tool for sports associations with the aim of reaching out tostakeholders and selected target groups. The theories used in the survey are social media,public relations, one-way and two-way communication, word-of-mouth and strategiccommunication. The study is designed as a qualitative survey method and the empirical datawas collected through semi-structured interviews with sports associations from the city ofMalmo. The study's results show that Malmo's sports associations communicate in differentways via social media depending on what purpose they have with the platform they use.

Det har länge talats om den mytomspunna entreprenören men i dagens samhälle har detutvecklats ett nytt fenomen; influencern. Vem är denna person och kan det finnas enkoppling gentemot den väl omtalade entreprenören? Genom en kvalitativ studie vill vi ökaförståelsen kring influencern såväl som entreprenören. Med hjälp av teori och empiri harmaterial samlats in som kan leda oss framåt i sökningen efter eventuella kopplingar mellanbegreppen. Vid undersökning av de tre olika ämnesområdena definition, funktion ocheffekt kan likheter urskiljas som därmed stödjer vår idé om en möjlig koppling mellaninfluencern och entreprenören.

Att många inte kan skilja på när de och dem ska användas är en utbredd uppfattning. Trots detta har bruket av dom, enligt en aktuell studie av Lind Palicki och Karlsson (2019), minskat under 2000-talet. Samtidigt kan man notera att en ny form – de för det (de(t)) – har börjat synas allt mer. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur bruket av de/dem/dom/det ser ut i sociala medier. Detta realiseras genom en kvantitativ korpusundersökning baserad på material från bloggar, forumen Flashback och FamiljeLiv samt Twitter, som sedan jämförs med Lind Palicki och Karlssons studie av elevtexter (2019). Resultatet visar att skriftspråksnormerna åtföljs till stor del, samtidigt som formvariationen är större i sociala medier. Formen de(t) verkar vara på uppgång och vid osäkerhet använder många dom trots att de tidigare i underlaget brukat de/dem skriftspråksnormenligt. Det talspråkliga sammanhanget främjar formvariation och att göra sig förstådd verkar enligt min analys anses viktigare än att enhetligt följa skriftspråksnormerna, framförallt när skribenten är osäker på vilken form som är skriftspråksnormenlig.

Sociala medier har blivit en stor kommunikativ del av vardagen i samhället. Information och interaktion ökar på digitala plattformar. Myndigheter kämpar med att skapa dialog med medborgare och har svårigheter med att nå ut med information till samhället genom sina informationskanaler. Sociala medier har visat sig vara en bra plattform både för information och interaktion. Om plattformarna används som de är designade till att användas. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och på vilket sätt Gävle kommun kommunicerar på deras sociala medier samt hur det tas emot av medborgarna i kommunen. En annan del av uppsatsen är att förstå Gävle kommuns val av sociala medier framför andra kommunikationskanaler och varför de väljer att använda valda kanaler. Uppsatsen utgörs av en kvalitativ och en kvantitativ studie, där vi gör både en enkätundersökning och en intervju med anställda på Gävle kommuns kommunikationsavdelning. Undersökningen försöker utröna hur nödvändiga Gävle kommuns sociala mediekanaler är för invånarna, alltså hur invånarna värderar de kommunala sociala mediekanalerna. Uppsatsen försöker främst svara på forskningsfrågan: Hur ser Gävle kommuns strategiska kommunikationsarbete ut? Undersökningen försöker även svara på frågorna: Hur ser användandet av sociala medier ut hos Gävle kommun och dess invånare och hur upplever gävleborna Gävle kommuns sociala mediekanaler och deras innehåll i jämförelse med kommunens mål med kommunikationen? Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från Marshall McLuhans (2009) teorier om mediet som budskap, Christian Fuchs (2017) definition av sociala medier, Livia Norströms (2019) avhandling gällande svenska kommuner och sociala medier samt Ines Mergels (2013) teorier kring myndigheter och sociala medier. Uppsatsens resultat är delvis att mediets form kan vara viktigare än innehållet. Sociala mediers innehåll är sekundärt för respondenterna i enkätundersökningen. Det viktiga är inte vad kommunen säger med sina sociala medier utan att de har dem. Uppsatsens resultat visar även att kommunen prioriterar sina sociala mediekanaler för ensidig information snarare än tvåvägskommunikation. Transparens genom representation är viktigare för kommunen snarare än interaktion med invånarna. Respondenterna i enkätundersökningen uppger att de ser positivt på kommunens sociala medier men att de varken tar del av dialogen med kommunen eller informationen på de sociala medieplattformarna.

I denna kvalitativa studie undersöktes det hur unga tjejer anser att de blir påverkade av social medieanvändning samt huruvida densamma kan liknas vid ett beroende. Datamaterialet bestod av tre fokusgrupper med unga tjejer i åldrarna 15–18 år. Sammanlagt var det 18 stycken deltagare. Under fokusgrupperna framkom det fem teman som sedan kom att prägla resultatet. Dessa teman presenteras som; Positiva aspekter av social medieanvändning, Falska relationer/Kommunikation, Synen på sig själv, Känsla av press/stress i förhållande till sociala medier och Telefonberoende.  Analysen utgick från två teorier. Goffmans teori kring sociala samspel och identitetsskapande samt Judiths teori om den performativa identiteten. Diagnoskriterier för beroende användes för att jämföra deltagarnas svar. Av resultatet framgår det att de unga tjejerna som deltagit i studien påverkas av social medieanvändning utifrån de olika teman som nämnts. Tjejerna uppfyller däremot inte alla krav för att kunna klassa detta fenomen som ett beroende. Deltagarna anser sociala medier vara en stor del av sina vardagar och detta resulterar i både positiva och negativa effekter i tjejernas liv. / In this qualitative study, we examined how young girls describe being influenced by social media use and whether their behaviour might have a resemblance to an addictive behaviour. The data material consisted of three focus groups with young girls aged 15-18. In total, 18 participants were included. During the focus groups, five themes emerged which then came to characterize the result. These themes are presented as; Positive aspects of social media use, False relationships/Communication, The sense of self, The sense of pressure and stress in relation to social media and Mobile dependency. The analysis was based on two theories. Goffman's theory of social interaction and identity creation as well as Butler's theory of performative identity. Dependency diagnostic criteria were used to compare participants' responses. The result shows that the young girls who participated in the study are influenced by social media use based on the various themes mentioned. However, the girls do not meet all the requirements to be able to classify this phenomenon as an addiction. In conclusion the participants consider social media to be a major part of their everyday lives that contributes to both positive and negative aspects in the girls' lives.

Bakgrund: Psykisk ohälsa klassas som en folkhälsosjukdom och det ses en ökning av psykisk ohälsa bland ungdomar. Användandet av sociala medier ökar drastiskt i vårt samhälle vilket resulterar i både positiva och negativa konsekvenser av ungdomars välbefinnande och hälsa. Ökningen av cybermobbning är en negativ konsekvens av sociala medier och är ett problem i ungdomsåren. Även användningen av sociala medier på kvällen kan påverka sömnen negativt. Sjuksköterskans roll i detta är att skapa medvetenhet, öka kunskapen och uppmärksamma denna faktor hos ungdomar som inte mår bra och som söker vård för såväl psykiska som fysiska symtom. Kan sociala medier vara en bidragande faktor till ökningen av ungdomars psykiska ohälsa? Syfte: Att beskriva ungdomars hälsa och välbefinnande och att relatera detta till den tid som de spenderar på sociala meder. Metod: Studien utfördes som en kvantitativ enkätstudie där datainsamlingen skedde på en gymnasieskola i Sverige. Enkäten bestod av tre frågor om ungdomars användande på sociala medier samt välmåendeskalan på 18 frågor. Enkäten besvarades av 149 deltagare varav 113 med slutförda svar, jämt fördelat mellan pojkar och flickor. Resultat: Hela 21 % av ungdomarna i studien hade någon gång upplevt kränkning eller mobbning på sociala medier, främst flickor. De ungdomar som använde sociala medier över sex timmar per dygn skattade sitt välmående lägre än ungdomarna med lägre social medieanvändning. Ungdomarna som använde sociala medier under en senare tid på dagen föreföll att ha en sämre sömn. Diskussion: Vikten av kunskap och tidig identifiering av att sociala medier kan vara en faktor som kan orsaka psykisk ohälsa hos ungdomar bör uppmärksammas för att eventuellt kunna främja ungdomars hälsa och välbefinnande.