I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka hur arbetsgivare ser på nätverk vid rekrytering. För att undersöka ämnet utvecklades även tre forskningsfrågor. Hur definierar rekryterare nätverk, på vilket sätt anser arbetsgivare att en arbetssökande sociala nätverk har för betydelse vid rekrytering och hur bedömer/graderar arbetsgivare de arbetssökandes sociala nätverk vid rekrytering? Dessa frågor utgjorde även de genomgående temana i uppsatsen som formade både intervjuguiden och resultatet. För den teoretiska bakgrunden presenteras teorier om socialt kapital på en individuell nivå samt rekryteringsprocesser ur ett bedömningsperspektiv. Den tidigare forskningen visar på att rekrytering via informella kontakter är vanlig och validiteten för de urvalsverktyg som används inom rekryteringen. Det gjordes tre semi-strukturerade intervjuer med rekryterare på tre olika företag inom tre olika branscher som utgör materialet för resultaten. Resultaten redovisas tematiskt utifrån forskningsfrågorna och visar på varierad användning av nätverk i rekryteringen. Rekryterarnas egna nätverk utgör basen för hur de själva förstår nätverk och kan se användning för dessa. Betydelsen av nätverk, jämfört med andra kriterier, vid rekrytering kan ses som minimal oavsett om de använder den eller beskriver det på en hypotetisk nivå. Respondenterna finner både negativa och positiva aspekter av nätverk samt även variationer på dessa vilket leder till slutsatsen att nätverk går att bedöma. Uppsatsens utgångspunkt är något som är relativt outforskat vilket leder till att resultaten kan ses som ett försök att börja kartlägga området.

Kandidatuppsats inom Marknadsföring Titel: Kommunen och Facebook – En studie om kommunens närvaro samt uppfattning på och om Facebook. Datum: 20140610 Författare: Erik Lindgren och Filip Elfberg Handledare: Jonas Kågström Utbildning: Ekonomprogrammet Söktermer och nyckelbegrepp: Sociala medier, Sociala nätverk, Facebook, Kommun, Marknadskommunikation, Relationsmarknadsföring, Sammanfattning Syfte: Syftet med denna studie har varit att finna anledningen till kommunens närvaro på Facebook samt undersöka kommunens uppfattning om varför en medborgare väljer att integrera med dem. Syftet har även varit att belysa vilka risker som uppstår i samband med närvaron på Facebook. Uppsatsens syfte lyder: Syftet med studierna är att undersöka anledningen till kommunernas närvaro på Facebook och utvärdera kommunernas uppfattningar om varför en medborgare väljer att integrera med dem. I studien vill författarna dessutom belysa vilka risker som uppstår i samband med närvaron. Metod: Studien genomfördes genom att samla in svar via enkätundersökningar riktade mot både kommunen samt invånarna. Den data vi samlat in har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultat & slutsats: Studien visade att kommunen har en delvis god uppfattning om varför invånarna integrerar med dem. Men kommunen undervärderar samtidigt vissa publikationer som information om lediga jobb samt tävlingar och erbjudanden. Studien visade även att kommunerna sätter medborgarna i fokus och vill finnas tillgängliga för dem. Vidare tyder denna studie på att det finns risker för kommunen med att använda sociala medier. Uppsatsens bidrag: Författarna till denna studie har en förhoppning med att bidra med kunskap kring hur kommuner och organisationer ska arbeta med kommunikation på sociala medier.

Det moderna samhället och digitaliseringen bidrar till att det virtuella rummet blir en viktig del för många individer och deras vardag. Genom att ständigt ha möjlighet till uppkopplingen på diverse sociala nätverk har digitaliseringen bidragit till att face-to-face interaktioner allt oftare byts ut mot virtuella interaktioner. Genom face-to-face interaktioner påverkar individen sina val och agerande med hjälp av sin omgivning. Syftet med den här studien är att undersöka om individen blir socialt påverkad genom att följa Instagramkonton som fokuserar på träning. Studien avser att undersöka om den sociala påverkan som normalt sätt sker genom verbala gester i face-to-face interaktion således kan ske på liknande sett genom digital interaktion. Genom att studera påverkan i digital form så ska vi undersöka om någon form av attitydförändring samt motivation uppstår hos de individer som väljer att följa Instagramkonton som fokuserar på träning.Resultatet av studien indikerar att individen blir påverkad medvetet, omedvetet, positivt och negativt av att följa träningsinspirationskonton på Instagram. Resultatet visar även att individer känner ångestkänslor när de exponeras för träningsinspirationsbilder. Social prestige uppnås genom att individen utvecklar en vältränad kropp. Misslyckas individen med att få en vältränad kropp skapas det ytterligare ångestkänslor hos individen.

Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka hur antalet nära vänner spelar roll för sannolikheten att ha varit arbetslös. Vidare syftar uppsatsen till att studera om sambandet mellan antal nära vänner och arbetslöshet påverkas av hur många av de nära vännerna som är arbetslösa eller utlandsfödda. Bland de nära vännerna finns användbara resurser som kan bidra med information, inflytande, sociala referenser och bekräftelse av identitet, vilket kan skapa förutsättningar för individen att lättare etablera sig på arbetsmarknaden. Utifrån data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000 har sambandet undersökts genom logistiska regressionsanalyser. Resultatet visar att antal nära vänner och antal nära vänner som är arbetslösa har ett samband med om individen själv har varit arbetslös. Dock finns det inte ett samband mellan antalet nära vänner som är utlandsfödda och individens egen arbetslöshet. Vår studie bidrar med ytterligare bevis på att det sociala nätverket kan utgöra en skillnad mellan individens möjlighet att få en anställning eller inte, samt belyser problematiken med att resurssvaga nätverk kan vara hämmande för att komma in på arbetsmarknaden.

Problemformulering:  Vad avgör hur sociala medier används vid kommunikation av CSR? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda vad som avgör hur CSR används i sociala medier. Metod: En studie inspirerad av tvärsnittsdesign med semistrukturerade intervjuer. Vi har gjort ett strategiskt urval där vi analyserat datan utifrån ett organisatoriskt perspektiv. Studien har en deduktiv forskningsansats med en kvalitativforsknings-strategi. Slutsats: CSR och kommunikation är nära sammankopplade och på grund av att sociala medier idag är den nya formen av massmedia behövs det nya uppfattningar om organisationers arbete kring CSR. Vår studie har kommit fram till att det är till stor del inställning till fenomenet CSR som avgör hur det sedan kommuniceras via sociala medier. Men även att det finns andra avgöranden som kan leda till att CSR kommuniceras på olika sätt

I rekryteringsprocessen bedömer både arbetssökande och arbetsgivare sin motpart för att förutse framtida arbetsbeteende alternativt arbetsförhållande. Det var inte förrän under 1990-talet forskning om rekrytering utifrån individens perspektiv började uppmärksammas. De fåtal funna svenska studier som påträffats behandla rekrytering av individer med annan etnisk bakgrund är fältstudier som visar på att etnisk diskriminering förekommer i den svenska rekryteringsprocessen. Existensen av etnisk diskriminering på den svenska arbetsmarknaden belyser att den mest lämpade kandidaten inte alltid når anställning. Med hänsyn till detta och att populationen i Sverige blivit mer mångkulturell, är uppsatsens syfte att ge en förståelse för vad som påverkar individer med annan etnisk bakgrunds upplevelse av rekryteringsprocessen. Insamlade teorier och genomförda intervjuer har tolkats genom ett hermeneutiskt angreppssätt vilket har kombinerats med den abduktiva ansatsen. Den kvalitativa ansatsen baserad på personliga intervjuer med individer, från södra Sverige, tillhörande etniska minoritetsgrupper bidrog till att besvara uppsatsens forskningsfråga: Vad påverkar en individ med annan etnisk bakgrunds upplevelse av rekryteringsprocessen? Uppsatsens analys mynnade ut i en slutsats som belyser en mängd samverkande variabler vilka påverkar individer med annan etnisk bakgrunds upplevelse av rekryteringsprocessen. Dessa variabler är organisationens attribut, passform mellan individ och organisation samt arbetets egenskaper, human- och kulturellt kapital från svensk utbildning, språkkunskaper i tillräcklig eller önskad utsträckning för att accepteras på den svenska arbetsmarknaden och utformning av socialt nätverk.

Denna studie undersöker relationen mellan en grupp ämneslärares vanor av sociala nätverk och i vilken mån den fyller en funktion i deras yrkesroll. Det vill säga i vilken mån deras kontaktnätverk har resulterat i en anställning, där målet är att förstå kopplingen mellan tjänster nådda genom sociala nätverk och hur det bidragit till arbetsmöjligheter och avancemang. En kvalitativ intervjumetod utfördes på fem ämneslärare för att undersöka deras upplevelser av arbetssökandet såväl som arbetsmarknaden, för att sedan skapa förståelse för deras vanor av sociala nätverk samt även för att skapa djupare förståelse för vilka konsekvenser de sociala nätverken har haft i deras yrkesroll. Studien visar på att alla respondenter använt sig av sociala nätverk för att nå en bättre situation sett till yrkesroll men även samhällsroll, att de sociala nätverken har en stor betydelse för respondenterna.

Internet har förändrat samhället i grunden och har påverkat de flesta områden man kan tänka sig på något sätt. Ett av de påverkade områdena är samhällsvetenskaplig datainsamling. Med hjälp av internet och teknisk apparatur finns det idag fler valmöjligheter vid val av datainsamlingsmetod än någonsin tidigare. Studien undersöker hur internetenkäter fungerar som datainsamlingsmetod inom områdena bortfall, internt bortfall samt ur ett tids- och kostnadsperspektiv. Likt flera tidigare undersökningar av internetbaserade datainsamlingsmetoder jämförs resultaten från en internetenkät med resultaten från en pappersenkät för en population delad i två identiska grupper med en experimentell design. Populationerna som undersöks består av en ung elitgrupp, styrelseledamöter från Sveriges åtta riksdagspartiers ungdomsförbund. Elitpopulationen ger metodologiska fördelar genom att de antas ha större tekniska kunskaper samt större tillgång till internet jämfört med andra populationer vilket ger en unik möjlighet att testa avancerade frågeställningar. Avancerade frågeställningar representeras i denna studie av frågor om sociala nätverk. Studien resulterar i tre rekommendationer att tänka på då internetenkäter ska användas. (i) Det är viktigt att tänka på att målpopulationen har tillgång till och tillräckliga kunskaper om internet för att kunna besvara enkäten. (ii) Det ska vara möjligt att nå populationen via internet. (iii) Undersökningen bör inte vara beroende av avancerade och öppna frågeställningar.

This study aims to study the Swedish Air Force Chief Torsten Friis and his social network during the period 1940 – 1942. Friis, who was the Swedish Air Force Chief, between the years 1934 – 1942 completely changed the Swedish Air Force with his new ideas and the implementation of these but he did not do it alone. Other than Friis himself there were many others who in one way or another contributed to the development of the Swedish Air Force. Therefore, this study will investigate Friis social network to gain more knowledge who the people behind the Swedish Air Force where. The concludes that a lot of different individuals played an important role. These where not only officers and other people working in the military, but also non-military personnel such as bureaucrats, board members, businessmen and politicians.

Föreliggande studie fokuserade på att skapa en förståelse för hur kosovoalbaner som immigrerade till Sverige under 1990-talet använde sig av sociala nätverk. Syftet var att undersöka hur flyktingar som var bosatta i Sverige under en längre tid nyttjade sitt sociala nätverk för att integrera sig på arbetsmarknaden. Underkategorierna som undersöktes var genus och utbildningsbakgrund. En kvalitativ metod tillämpades i form av semistrukturerade intervjuer med åtta kosovoalbaner varav två män och två kvinnor var högutbildade och två män och två kvinnor lågutbildade. De teoretiska utgångspunkterna som användes i analysen var brytpunkt av Hodkinson och Sparkes, Bourdieus teori om socialt kapital samt Putnams begrepp sammanbindande och överbryggande socialt kapital. Resultatet visade att majoriteten av intervjupersonerna inte kände någon när de kom till Sverige och att det första kontaktskapandet skedde på flyktingläger vilket bidrog till känslomässigt stöd. Hur informanterna fick sina arbeten varierade då vissa inte använde sig av sociala nätverk utan tog hjälp av Arbetsförmedlingen eller sökte arbeten själva. Det framkom dock att nästan alla informanter använde sig utav nätverk minst en gång. De tillämpade sociala nätverk på olika nivåer men det pekade ändå på positiva resultat vilket ledde till anställning. Informanternas nätverk bestod främst av chefer, kollegor, kurskamrater och vänner. Informanterna ansåg inte att genus hade någon större inverkan på deras nätverk. Beroende på vilken utbildningsbakgrund de hade så bestod även deras nätverk av personer med liknande utbildningsbakgrund. / The study focused on creating an understanding of how Kosovo Albanians who immigrated to Sweden during the 1990s used social networks. The purpose was to investigate how refugees who have been living in Sweden for a longer amount of time utilized social network to integrate into the labor market. The subcategories that were examined were gender and educational background. A qualitative method was applied in the form of semi-structured interviews with eight Kosovo Albanians, of which two men and two women were highly educated and two men and two women were low educated. The theoretical concepts used in the analysis were turning points by Hodkinson and Sparkes, Bourdieu’s theory of social capital and Putnam’s concept of bridging and bonding social capital. The results indicated that most of the informants did not know anyone when they came to Sweden and that their first contact making took place at refugee camps which provided them with emotional support. How they got their jobs varied because some did not use social networks but rather took help from the employment service or sought jobs themselves. However, it turned out that almost all informants used network at least once. They made use of social networks at different levels, but the results were positive because it led to employment. The informants' networks consisted mainly of managers, colleagues, classmates, and friends. The informants did not consider that gender had a major impact on their network. Depending on their educational background, their network also consisted of people with similar educational backgrounds.