<p>Synen på barns sociala nätverk och socialt nätverksarbete har förändrats över tid mot att de resurser som finns i barnets omgivande nätverk alltmer tillvaratas. Ofta har det funnits brister i det omgivande sociala nätverket hos barn som socialarbetare inom olika fält mött. Syftet med föreliggande studie var att få fördjupad kunskap om socialarbetares yrkeserfarenheter och reflektioner avseende professionellt socialt arbete med barn och deras omgivande sociala nätverk. Syftet var också att spegla socialarbetares yrkeserfarenheter av det sociala nätverkets betydelse för barns livssituation. Studien är kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialarbetare med lång yrkeserfarenhet inom området. Redovisning av empirin gjordes utifrån ett empirinärt förhållningssätt och tolkning gjordes utifrån en hermeneutisk ansats. Intervjudata analyserades i ljuset av tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Studien visade att socialarbetare ansåg att det sociala nätverket hade stor inverkan på barns livssituation och att socialt nätverksarbete ofta var en förutsättning för att bestående förändringar skulle komma till stånd för problemutsatta nätverk. För att kunna möta de behov som finns behövdes en ökad kunskap om och mer resurser inom professionellt socialt nätverksarbete.</p>

No description available.

<p>Syftet med studien har varit att få en ökad förståelse för hur utlandsföddas möjlighet att få ett arbeta i Sverige motsvarande sin kompetens kan underlättas. För detta ändamål har fyra personer intervjuats. Två högutbildade utlandsfödda personer och två arbetsmarknadskonsulenter anställda på Resurstorget. Resultatet presenteras i form av fyra separata berättelser.</p><p>I uppsatsen förs ett resonemang om hur strukturella mekanismer i arbetslivet kan bidra till skapandet av en etniskt segmenterad arbetsmarknad. I uppsatsen tas även upp hur individen kan stärkas till ökad egenmakt och till att ta ett mer aktivt ansvar för sin egen arbetslivsplanering. Ämnesområdet diskuteras i uppsatsen till största delen utifrån ett rättviseperspektiv.</p><p>I studien framkommer några omständigheter som viktiga för att en person ska kunna få ett arbete motsvarande sin kompetens. Valet av praktikplats och därmed möjligheten att få tillgång till ”rätt” kontaktnätverk samt en större flexibilitet vid introduktionen in i arbetslivet kan vara avgörande. Överhuvudtaget är det viktigt att individen sätts i centrum vid planeringen av arbetslivet. För högutbildade utlandsfödda personer skulle en modell för mentorskap behöva utvecklas. Det skulle vara ett sätt för personer att få ta del av andras erfarenheter, få tips och idéer samt ett stöd för att bygga upp ett kontaktnätverk.</p><p>Att vägledningen mot arbetslivet börjar från dag ett i flyktingintroduktionen är till stora delar positivt för att en persons egen drivkraft ska tas till vara och för att den kompetens personen har med sig från sitt hemland fortfarande ska vara aktuell. Ett ökat fokus på arbetslinjen som medel för integration riskerar dock också att komma i konflikt med tanken om att personer ska kunna få ett arbete motsvarande sin kompetens. I takt med högre resultatkrav kan det ligga närmare till hands att styra in personerna mot de områden där det råder brist på arbetskraft.</p><p>Utifrån ett samhälleligt perspektiv kan vi se att ett ökat fokus på individens egen drivkraft är välbehövligt. Detta förutsätter dock att man också arbetar aktivt med att förbättra de strukturella förutsättningar som gäller för de utlandsfödda. Om inte riskerar istället en ökad betoning på individens eget ansvar att förstärka trenden mot en etniskt segmenterad arbetsmarknad.</p>

<p>Sociala nätverk har länge varit ett viktigt forum för Internetanvändare över hela världen, och det nätverk som växer fortast heter Facebook och hade i mars 2009 över 200 miljoner aktiva användare. På Facebook publiceras dagligen mängder av information i form av bilder, filmer och konversationer som visar upp för omvärlden vilka vi är och vilka relationer vi har till andra människor. Jag har i min uppsats talat med sex unga vuxna, tre killar och tre tjejer om hur de upplever och brukar Facebook. Uppsatsen behandlar hur identitet skapas och upprätthålls samt lyfter fram de problem som kan uppstå när bilder och information publiceras offentligt. Jag tittar även på om det framkommer några skillnader i hur de medverkande ser på Facebook och dess funktioner beroende av kön. Genomgående anser intervjupersonerna att det är viktigt att framstå som en person som är utåtriktad och har ett stort socialt liv, något som de tycker att man kan visa upp på Facebook till en viss grad. Det framkommer att bildfunktionen där man kan tagga sig själv och sina vänner är det verktyg som är viktigast för användarna och det är också här som det visar sig att de medverkande kan välja att ”redigera” sin sida genom att ta bort oönskade bilder som publicerats. Killarna och tjejernas åsikter och tankar skiljer sig inte speciellt mycket generellt sett, men det finns ämnen såsom ”vad är en snygg bild” där det framkommer en betydande skillnad i resonemanget som kan härledas till genustillhörighet.</p> / KSM/Magisteråret 2008/2009

<p>Innan ett kreditbeslut kan fattas måste en kreditbedömning utföras och utfallet av denna beror på hur mycket och pålitlig information om företaget som kreditbedömaren har. Beroende på hur bankerna bearbetar den information man har är också en påverkande effekt på hur utfallet kommer att bli. Kreditgivare använder sig utav flera källor i sitt sökande och tolkande av information om det kreditsökande företaget där kreditgivarens sociala nätverk är en av dessa källor. Syftet med denna uppsats var att göra en kvalitativ undersökning för att förklara betydelsen av kreditbedömarens sociala nätverk då han/hon i en liten respektive stor stad samlar in information beträffande utlåning till små och medelstora företag. Undersökningen bestod av två personliga intervjuer och två telefonintervjuer som har utförts på Handelsbankens kontor i Falkenberg och Malmö City. Utifrån vår teori har vi skapat en sammanfattande modell som vi sedan har omarbetat efter det att vi samlat in och analyserat vår empiri. Det samlade resultatet av vår teoretiska och empiriska undersökning visar att en kreditbedömare i en liten stad utnyttjar sitt sociala nätverk i hög utsträckning i syfte att samla in information till kreditbedömningsprocessen. Detta i jämförelse med en stor stad där det sociala nätverket tenderar att inte utnyttjas alls. Undersökningen visar även att det sociala nätverket har betydelse för att generera personinformation som sedan används i kreditbedömningsprocessen samt ge lokal-, marknads- och branschinformation. Vi har även konstaterat att det finns olikheter i vilka utlåningstekniker en kreditbedömare i en liten respektive stor stad lägger störst vikt på.</p>

<p>The existence of social networks on the Internet is today seen as broad, and the number of users of the network is increasing. There seems to be many reasons to which people are using the social networks. Within the network, users can for various reasons create groups with different objectives. One of the reasons is that groups are created in order to influence a company. With a perceived feeling that companies handle the problem differently, we assume the source is the uncertainty about what the groups really are. As part of understanding what is happening within the groups we ask ourselves how individuals within a particular group express themselves and how they influence each other.</p><p>We intend to study how group members uses rhetorical arguments to influence each other, if there is any difference between men and women in the way they use the arguments, and how the group's purpose, policies and standards are reflected in the interaction. Our object of study is a group within the social network Facebook, where we chose to analyze a part of the group’s discussions by using a text analytical method. The study showed that a majority of members in our sample have a purpose to influence others. The result also shows that arguments that aim at logical thinking and common sense are most prevalent. But our results also show that a difference exists between men and women in the use of rhetorical arguments. As a conclusion we see that the ambiguity that the group’s policies and standards express actually reflects in the way the members express themselves.</p>

<p>Att få kontakt med uppsatsinformanter är avgörande för en uppsats kvalité. Det kan vara nyttigt att förstå, vilka krafter som ligger bakom kontaktknytandet och vad som leder till framgång eller till misslyckande. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur mina tidigare försök, att få till stånd kontakter med informanter, har genomförts. Dessutom gäller det att analysera den kulturella och medietekniska situationen som har präglat försöken för att förstå betydelsen av begreppen sociala nätverk, mänskligt räckhåll och teknisk räckvidd för till-komsten av intervjutillfällen och för informanters tillgänglighet. Genom deltagande ob-servationer under tre tidigare studier, där jag hade försökt knyta kontakter med olika informanter, har jag strävat efter att uppnå uppsatsens syfte. Under fasen av kontaktknytandet har jag dessutom försökt varsebli de faktorer som kan ha bidragit till beslutet för eller mot ett möte med mig. Observationerna har jag bearbetat så att de är förenliga med person-uppgiftslagen och offentlighetsprincipen. Denna studie knyter an till en aktuell kvantitativ studie av Statistiska centralbyrån som bland annat berör sociala nätverks betydelser. SCB:s studie kommer fram till att en stor andel högutbildade utrikes födda bedömer att avsaknad av kontakter är det största hindret för att få ett arbete som överensstämmer med deras utbildning. Som utgångspunkt för den här studien fungerar Gunnar Törnqvists teoretiska resonemang kring det mänskliga, begränsade räckhållet, format av ens erfarenheter och bakgrund, och den på grund av teletekniken nästan oändliga tekniska räckvidden, vilka utsätter samhället för territoriella spänningar med splittrande och integrerande krafter. En egen projicering ner på det individuella planet fungerar som ansats för hur enstaka personer påverkas av spänningsfältet vid knytandet av kontakter längs olika vägar. Närmare bestämt avhandlas uppsats-informanternas tillgänglighet kännetecknad av studerandenas kontaktväg hemifrån genom det medietekniska nätet eller från det offentliga rummet till domänen med informanten, som den studerande inom ramen för sina studier söker bland främmande personer såsom förenings-medlemmar eller i tjänst befintliga privat eller offentligt anställda utan kontakt till öppna personkretsar, såsom kunder, i dagens svenska kulturrum. Det undersökta materialet är de observerade personer som i tidigare studier fungerade som potentiella källor. Dessa är personer på en förskola, medlemmar i vänortsföreningar och många olika anställda på myndigheter och statliga verk i Storstockholm. Undersökningen och analysen tyder på att positiva associationer med den kontakt-sökandes bakgrund, direkt kontakt mellan fyra ögon eller redan befintlig tillgång till ett socialt nät är avgörande gynnsamma faktorer, medan negativa faktorer är e-post, som man lätt kan låta bli att svara på, och telefonen, där samtalen lätt kan avslutas av den tillfrågade. I båda fallen är kommunikationen också begränsad till antingen talat eller skrivet språk. Dessutom har det visat sig att en reception inte är någon garanti för någon mottagning. Det har dragits följande slutsatser: Mänskligt räckhåll och teknisk räckvidd i det territoriella spänningsfältet är avgörande drivkrafter bakom tillkomsten av kontakter inför vetenskapliga intervjun. Till-gängligheten påverkas av kontaktpersonens positiva associationer till skribentens kulturella bakgrund. Referenspersoner och anslutning till samma sociala nätverk är underlättande. Tekniska hjälpmedel förbättrar inte nödvändigtvis den tekniska räckvidden och informantens tillgänglighet. Användandet styrs av de involverades mänskliga räckhållen och leder inte alltid till en räckviddsökning. I synnerhet receptioners funktion är dubbeltydig och liknar ibland snarare telefonväxlar än mottagningar.</p>

<p>Detta arbete undersöker mobilt socialt nätverkande med smartphones som verktyg och har som syfte att belysa subjektiva värden i användandet hos en grupp så kallade ”early adopters”. Vi tittar närmare på hur samhället förändras i takt med att tekniken utvecklas, och ser till vilka konsekvenser och behov denna utveckling skapar. Vidare analyserar vi en grupp yrkesverksamma personer inom IT – och Mediabranschen, som ligger i framkant vad gäller teknikanpassning. Vi studerar hur de använder det sociala mediet Facebook i kombination med produkten iPhone, och analyserar det resultat vi får fram från intervjuer och observationer mot den teoretiska modellen Theory of Consumption Values. Denna modell används för att reda ut olika typer av upplevda värden hos vår nämnda intressegrupp, såsom; funktionella värden, sociala värden, emotionella värden, epistemiska värden samt situationsberoende värden. Genom att göra en resultatanalys kommer vi fram till att de främsta värden som vår intressegrupp ser med det kombinerade användandet av Facebook och iPhone handlar om tillgänglighet och information. Vi ser också hur det sociala nätverkandet är fokuserat på den personliga framtoningen, dvs. det personliga varumärkets betydelse för dessa människor, samt att kunskap om ny teknik och trender är mycket viktigt för dessa i deras arbete.</p> / <p>This thesis analyzes mobile social networking, with the use of smartphones. The purpose is to illustrate what subjective user values there are for the user type known as "early adopters". We look deeper into how society is changing due to how technology is advancing, and what consequences these changes bring us. Furthermore, we study a specific group of people, professionally engaged within the IT and Media business and therefore progressive in adopting new technologies. We study their use of the social network Facebook combined with Apple’s iPhone, and analyze the result of interview research and observations, using the theoretical model Theory of Consumption Values. This model is used to clarify different types of user-experienced values, such as functional values, social values, emotional values, epistemic values and conditional values. By analyzing the result, we find that the prime values among our participants concern availability and information. Distinguishing how social networking among our participants focuses on personal approach, the value of the personal trademark, and how knowledge and accessibility with new technologies and trends come to be extremely important within their profession.</p>

<p>To end up as an immigrant in an unknown country and to try to participate in the majority society means both psychological and physical difficulties where their whole life is changing. Gemensamma Krafter is a prevention changing work in a housing area in Borlänge. It works among other things as a meeting place for people from different cultures. The aim with this study was to describe and to get increased understanding for the lives of a number of immigrant women who lives in Borlänge/Sweden and which importance “Gemensamma Krafter” has had for them. Eight women from Syria, Iraq, Turkey and Somalia were interviewed and the material was analyzed on the basis of categorisations of expressed meanings. The results show on a complex picture of these women’s lives in Borlänge. Their experience that Sweden is a safe country with a personal freedom without wars and with social rights as equal as other citizens is obvious but their experience of exclusion, discrimination and everyday racism is always present. The community with compatriots becomes important when one does not become accepted and participating in the majority society. It is in this community where the immigrant women strengthens their own identities and mobilizes the force to a future's faith on work, education and participation in the society. Gemensamma Krafter is described by the women as an oasis, a meeting place where they can be confirmed and accepted for the persons they are. Here they meet Swedish women and get an insight in their world. The study gives an increased knowledge and understanding for the lives of the immigrant women and the importance of natural meeting places in the local society.</p> / <p>Att hamna i ett okänt land och försöka bli delaktig i majoritetssamhället innebär både psykiska och fysiska svårigheter där hela ens livsvärld förändras. Gemensamma Krafter är ett förebyggande förändringsarbete i ett bostadsområde i Borlänge. Det fungerar bl.a. som en mötesplats för människor från olika kulturer. Syftet med studien var att beskriva och få en ökad förståelse för invandrarkvinnors liv i Borlänge/Sverige och vilken betydelse Gemensamma Krafter haft för kvinnorna. Åtta kvinnor från Syrien, Irak, Turkiet och Somalia intervjuades och materialet analyserades utifrån meningskategorisering. Resultatet visar på en komplex bild av dessa kvinnors liv i Borlänge/Sverige. De uttryckte att Sverige är ett tryggt land med frihet utan krig och med sociala rättigheter som andra medborgare men att upplevelsen av utanförskap, diskriminering och vardagsrasism finns ständigt närvarande. Gemenskapen med egna landsmän blir viktig när de inte blir accepterad och delaktig i majoritetssamhället. Det är där de stärker sin egen identitet och mobiliserar kraften till en framtidstro på arbete, utbildning och delaktighet i samhället. Gemensamma Krafter beskrivs av kvinnorna som en oas, en mötesplats där de blir bekräftad och accepterad. Där träffar de svenska kvinnor och får en inblick i deras värld. Studien ger en ökad kunskap och förståelse för invandrarkvinnornas liv och visar på vikten av naturliga mötesplatser i lokalsamhället.</p>

Many Swedish children grew up in foster homes at the turn of the twentieth century. Contemporary medical professionals described foster care as an economic business: a foster child industry. The aim of this study is to analyze whether fostering could be seen as a market, which circumstances that gave rise to such market, and what happened to fostering in Stockholm when foster care was regulated in 1890–1925. Generation, gender and class are key concepts for this analysis. The study deals with approximately 400 children and 800 potential foster homes that were in contact with the Out-placement Bureau in Stockholm, run by the city’s Poor Relief Committee. Sources from the bureau is combined with material from Stockholm’s historical database. The thesis addresses questions on how and why children became foster children, what motivated people to be foster parents, how foster parents were selected and how the foster stay turned out from the child’s perspective. The placement of children could be done in various ways at this time in history. Previous research has mainly focused on state and philanthropic institutions which arranged formal foster homes. Individual persons who arranged informal foster homes for their children, have been less visible. It is concluded from this study that many children already lived in foster homes when the poor relief authorities got involved. It is argued that informal fostering was a form of child care used by single working class mothers. A reciprocal system, where children were placed within their mothers’ social network, was common. The Poor Relief was used to uphold this reciprocal system. This system limited the supply of children in need for fostering with strangers. At the same time there was a great demand for non-familiar foster children amongst potential foster parents outside Stockholm. Economic and demographic factors as well as norms, values and morals constituted and regulated the foster child market.