Innan ett kreditbeslut kan fattas måste en kreditbedömning utföras och utfallet av denna beror på hur mycket och pålitlig information om företaget som kreditbedömaren har. Beroende på hur bankerna bearbetar den information man har är också en påverkande effekt på hur utfallet kommer att bli. Kreditgivare använder sig utav flera källor i sitt sökande och tolkande av information om det kreditsökande företaget där kreditgivarens sociala nätverk är en av dessa källor. Syftet med denna uppsats var att göra en kvalitativ undersökning för att förklara betydelsen av kreditbedömarens sociala nätverk då han/hon i en liten respektive stor stad samlar in information beträffande utlåning till små och medelstora företag. Undersökningen bestod av två personliga intervjuer och två telefonintervjuer som har utförts på Handelsbankens kontor i Falkenberg och Malmö City. Utifrån vår teori har vi skapat en sammanfattande modell som vi sedan har omarbetat efter det att vi samlat in och analyserat vår empiri. Det samlade resultatet av vår teoretiska och empiriska undersökning visar att en kreditbedömare i en liten stad utnyttjar sitt sociala nätverk i hög utsträckning i syfte att samla in information till kreditbedömningsprocessen. Detta i jämförelse med en stor stad där det sociala nätverket tenderar att inte utnyttjas alls. Undersökningen visar även att det sociala nätverket har betydelse för att generera personinformation som sedan används i kreditbedömningsprocessen samt ge lokal-, marknads- och branschinformation. Vi har även konstaterat att det finns olikheter i vilka utlåningstekniker en kreditbedömare i en liten respektive stor stad lägger störst vikt på.

No description available.

Att få kontakt med uppsatsinformanter är avgörande för en uppsats kvalité. Det kan vara nyttigt att förstå, vilka krafter som ligger bakom kontaktknytandet och vad som leder till framgång eller till misslyckande. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur mina tidigare försök, att få till stånd kontakter med informanter, har genomförts. Dessutom gäller det att analysera den kulturella och medietekniska situationen som har präglat försöken för att förstå betydelsen av begreppen sociala nätverk, mänskligt räckhåll och teknisk räckvidd för till-komsten av intervjutillfällen och för informanters tillgänglighet. Genom deltagande ob-servationer under tre tidigare studier, där jag hade försökt knyta kontakter med olika informanter, har jag strävat efter att uppnå uppsatsens syfte. Under fasen av kontaktknytandet har jag dessutom försökt varsebli de faktorer som kan ha bidragit till beslutet för eller mot ett möte med mig. Observationerna har jag bearbetat så att de är förenliga med person-uppgiftslagen och offentlighetsprincipen. Denna studie knyter an till en aktuell kvantitativ studie av Statistiska centralbyrån som bland annat berör sociala nätverks betydelser. SCB:s studie kommer fram till att en stor andel högutbildade utrikes födda bedömer att avsaknad av kontakter är det största hindret för att få ett arbete som överensstämmer med deras utbildning. Som utgångspunkt för den här studien fungerar Gunnar Törnqvists teoretiska resonemang kring det mänskliga, begränsade räckhållet, format av ens erfarenheter och bakgrund, och den på grund av teletekniken nästan oändliga tekniska räckvidden, vilka utsätter samhället för territoriella spänningar med splittrande och integrerande krafter. En egen projicering ner på det individuella planet fungerar som ansats för hur enstaka personer påverkas av spänningsfältet vid knytandet av kontakter längs olika vägar. Närmare bestämt avhandlas uppsats-informanternas tillgänglighet kännetecknad av studerandenas kontaktväg hemifrån genom det medietekniska nätet eller från det offentliga rummet till domänen med informanten, som den studerande inom ramen för sina studier söker bland främmande personer såsom förenings-medlemmar eller i tjänst befintliga privat eller offentligt anställda utan kontakt till öppna personkretsar, såsom kunder, i dagens svenska kulturrum. Det undersökta materialet är de observerade personer som i tidigare studier fungerade som potentiella källor. Dessa är personer på en förskola, medlemmar i vänortsföreningar och många olika anställda på myndigheter och statliga verk i Storstockholm. Undersökningen och analysen tyder på att positiva associationer med den kontakt-sökandes bakgrund, direkt kontakt mellan fyra ögon eller redan befintlig tillgång till ett socialt nät är avgörande gynnsamma faktorer, medan negativa faktorer är e-post, som man lätt kan låta bli att svara på, och telefonen, där samtalen lätt kan avslutas av den tillfrågade. I båda fallen är kommunikationen också begränsad till antingen talat eller skrivet språk. Dessutom har det visat sig att en reception inte är någon garanti för någon mottagning. Det har dragits följande slutsatser: Mänskligt räckhåll och teknisk räckvidd i det territoriella spänningsfältet är avgörande drivkrafter bakom tillkomsten av kontakter inför vetenskapliga intervjun. Till-gängligheten påverkas av kontaktpersonens positiva associationer till skribentens kulturella bakgrund. Referenspersoner och anslutning till samma sociala nätverk är underlättande. Tekniska hjälpmedel förbättrar inte nödvändigtvis den tekniska räckvidden och informantens tillgänglighet. Användandet styrs av de involverades mänskliga räckhållen och leder inte alltid till en räckviddsökning. I synnerhet receptioners funktion är dubbeltydig och liknar ibland snarare telefonväxlar än mottagningar.

Arbetsmarknadsläget är idag hårdare än det tidigare varit för nyutexaminerade akademiker. Vägen till drömyrket är krokig och kantas av flera val som måste göras, i fråga om strategier och mobilitet. Denna uppsats belyser yngre akademikers rumsliga mobilitet och nuvarande situation på arbetsmarknaden samt strategier under etableringsprocessen i förhållande till olika aspekter såsom ålder och familjebildning. En kvalitativ metod i form av intervjuer användes. Uppsatsens teoretiska referensram präglas av Becks individualiseringsteori samt andra teorier av Bourdieu, Giddens och Bäck-Wiklund. Tidigare forskning visar bland annat att individualiseringen och kravet på flexibilitet leder till ökade svårigheter att både förvärva och behålla en anställning. Undersökningens resultat och analys genomfördes på 6 respondenter som alla tagit examen från Mälardalens högskola under hösten 2004. Studiens resultat präglas av de val som respondenterna gjort, både före, under och efter utbildningstiden. Alla respondenter i studien har arbete men några anser att de är överkvalificerade för de tjänster de nu har. De upplevde sig också vara osäkra i sina anställningar men hade en hög mobil vilja under förutsättning att flytt eller pendling leder till en anställning. Gemensamt för alla var dock att de anser att de i och med sin unga ålder saknar erfarenhet vilket ökar svårigheterna på arbetsmarknaden. Respondenterna hade i flera fall haft en stor hjälp av det nätverk som de förvärvat på sina arbetsplatser då de sökte andra jobb. I diskussionen resoneras kring undersökningens resultat som bland annat rörde respondenternas mobila vilja, hur olika val påverkat arbetslivet och etableringsprocessen, betydelsen av det personliga nätverket och attityder till den egna åldern. / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet.

Synen på barns sociala nätverk och socialt nätverksarbete har förändrats över tid mot att de resurser som finns i barnets omgivande nätverk alltmer tillvaratas. Ofta har det funnits brister i det omgivande sociala nätverket hos barn som socialarbetare inom olika fält mött. Syftet med föreliggande studie var att få fördjupad kunskap om socialarbetares yrkeserfarenheter och reflektioner avseende professionellt socialt arbete med barn och deras omgivande sociala nätverk. Syftet var också att spegla socialarbetares yrkeserfarenheter av det sociala nätverkets betydelse för barns livssituation. Studien är kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialarbetare med lång yrkeserfarenhet inom området. Redovisning av empirin gjordes utifrån ett empirinärt förhållningssätt och tolkning gjordes utifrån en hermeneutisk ansats. Intervjudata analyserades i ljuset av tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Studien visade att socialarbetare ansåg att det sociala nätverket hade stor inverkan på barns livssituation och att socialt nätverksarbete ofta var en förutsättning för att bestående förändringar skulle komma till stånd för problemutsatta nätverk. För att kunna möta de behov som finns behövdes en ökad kunskap om och mer resurser inom professionellt socialt nätverksarbete.

Background and problem:Theory and literature in the field of board recruitment are limited. The theory and literature that existed focused primarily on the recruitment of senior management and CEO. It was identified that no one had examined the factors that influence the recruitment of board members. The underlying factors might cause the board recruitment is not done from a purely efficiency perspective and therefore it is of interest to be examined. Purpose:The purpose of this thesis is to examine and give an insight into the underlying factors affecting the choice of new directors in large Swedish companies. Method:The thesis has had a deductive approach and been based on existing theory and literature to explain the factors that affect board recruitment. The study was quantitative and the sample consisted of all the major Swedish listed companies. Results and conclusions:The survey indicated that board members ethnicity and number of other board assignments were factors that influenced the board recruitment. The empirical results showed that these two factors had positive significant correlations with the survey and are therefore factors affecting that the board recruitment might not be done out of a purely efficiency perspective. Proposals for future research:Future research could conduct a qualitative study in which the backgrounds to the ethnic reproduction are studied in order to identify the underlying factors that may explain the phenomenon. Future research may also conduct surveys concerning the Board members' personal relationships with each other to create an understanding of network effects. A similar study for smaller firms to explore the differences between the companies' size and their board recruitment can also be performed.

Abstract Title: The first thing I do when I wake up is to log on to Facebook. A study regarding how users of Social Networks experiences the User Generated production. (Det första jag gör när jag vaknar är att logga in på Facebook. En studie om hur användare av de sociala nätverken upplever den användargenererande produktionen.) Number of pages: 37 (39 including enclosures) Author: Per Magnusson Tutor: Christian Christensen Course: Media and Communication Studies C Period: Fall semester 2010 University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University Aim: The ambition with this essay is to examine how the online users of social networks experience the development of the Internet towards Web 2.0, and the enormous User Generated Content emerging from it. How do we receive User Generated Content from other people, and particularly what do we think about our own production. Material/Method: In order to obtain a deeper understanding of the attitudes and perceptions amongst people regarding this subject I used qualitative interviews with 9 people. To get a breadth in the representation I used three different categories of people. With active bloggers as the first category, people who frequently and actively uses social networks as the second, and as the third and last category I interviewed people who actively logs on to at least one social network without participate to the user generated content. The interviewed people are between 20-30 years old. Main results: The essay shows that the development of Internet, towards web 2.0, has a positive impact on the human life. The reason that the participants in this study produces and participates in social networks is mainly because it is social, fun, educational and a great pastime. Social Networking has become ingrained into people´s lives, and they all like to observe what other people do. It turns out that the general attitude of how you look at your own User Generated Production is that you do not even think about it. The participants do not see the User Generated Content as a production, instead they rather see it as a participation in a social context. Keywords: User Generated Content, Production, Produsage, Web 2.0, Social Networks, Internet, Facebook, Wikipedia.

Title: “We become like a little ambassador in the country of Facebook” – an essay on the pres-ence of Swedish National Radio on Facebook. (“Vi blir som en liten ambassador I Facebooklan-det” – En uppsats om Sveriges Radios närvaro på Facebook) Number of pages: 34 (46 including enclosures) Author: Nina Willén Tutor: Christian ChristensenCourse: Media and Communication Studies C Period: Fall 2010 University: Department of Informatics and Media, Uppsala University Purpose/Aim: My purpose is to examine what the presence of the Swedish National Radio on a commercial network like Facebook means and how the editors themselves argue about it. For the analysis I use critical political economy as a theoretical point of view. Material/Method: The material consists of interviews made from a qualitative method. The informants are delegates from the editorial staff of the Swedish National Radio’s channels P3 and P4. Main results: Even though Facebook is a good tool for spreading information and getting in touch with people, it still is a commercial network and that cannot be forgotten. Companies use the surveillance structure of Facebook to collect information from their potential costumers so that the users can see tailored advertising on the site. The presence of the Public Service-based Swedish National Radio makes the users want to stay at Facebook and keep them entertained so that the companies can gather more information and thus earn more money. Keywords: Social networking, critical political economy, Facebook, surveillance, scrutinizing, communication, web 2.0, Public Service.

Antalet ensamkommande flyktingbarn har under senare år ökat i Sverige. Detta är en utsatt och sårbar grupp och forskning visar på en bristande hälsosituation hos dessa barn. Syftet med studien är att undersöka ensamkommande flyktingbarns sociala nätverk och huruvida det finns tillgängligt som en skyddande faktor för barnets välbefinnande. Insamlingsmetoden som använts är kvalitativ intervju i form av halvstrukturerade intervjuer som genomförts med tre ensamkommande flyktingbarn, varav alla pojkar. Intervjupersonerna har fått berätta om vilka betydelsefulla personer som ingår i deras nätverk och hur deras relationer ser ut. Studien har analyserats utifrån social nätverksteori, generell systemteori, socialantropologisk nätverksteori, teorierna om skyddsfaktorer och socialt kapital samt tidigare forskning inom området. Resultatet visar på att det finns likheter och skillnader i pojkarnas sociala nätverk. För alla intervjupersoner har det visat sig att den gode mannen spelar en central roll och fungerar som en viktig vuxen person. Andra som uppgavs ha stor betydelse var familjen, landsmän samt svenskläraren. Samtliga intervjupersoner har nämnt ett flertal viktiga personer i sitt nätverk, vilket antas fungera som skyddsfaktorer och kan ha en positiv inverkan på deras hälsotillstånd.

Syftet med studien har varit att få en ökad förståelse för hur utlandsföddas möjlighet att få ett arbeta i Sverige motsvarande sin kompetens kan underlättas. För detta ändamål har fyra personer intervjuats. Två högutbildade utlandsfödda personer och två arbetsmarknadskonsulenter anställda på Resurstorget. Resultatet presenteras i form av fyra separata berättelser. I uppsatsen förs ett resonemang om hur strukturella mekanismer i arbetslivet kan bidra till skapandet av en etniskt segmenterad arbetsmarknad. I uppsatsen tas även upp hur individen kan stärkas till ökad egenmakt och till att ta ett mer aktivt ansvar för sin egen arbetslivsplanering. Ämnesområdet diskuteras i uppsatsen till största delen utifrån ett rättviseperspektiv. I studien framkommer några omständigheter som viktiga för att en person ska kunna få ett arbete motsvarande sin kompetens. Valet av praktikplats och därmed möjligheten att få tillgång till ”rätt” kontaktnätverk samt en större flexibilitet vid introduktionen in i arbetslivet kan vara avgörande. Överhuvudtaget är det viktigt att individen sätts i centrum vid planeringen av arbetslivet. För högutbildade utlandsfödda personer skulle en modell för mentorskap behöva utvecklas. Det skulle vara ett sätt för personer att få ta del av andras erfarenheter, få tips och idéer samt ett stöd för att bygga upp ett kontaktnätverk. Att vägledningen mot arbetslivet börjar från dag ett i flyktingintroduktionen är till stora delar positivt för att en persons egen drivkraft ska tas till vara och för att den kompetens personen har med sig från sitt hemland fortfarande ska vara aktuell. Ett ökat fokus på arbetslinjen som medel för integration riskerar dock också att komma i konflikt med tanken om att personer ska kunna få ett arbete motsvarande sin kompetens. I takt med högre resultatkrav kan det ligga närmare till hands att styra in personerna mot de områden där det råder brist på arbetskraft. Utifrån ett samhälleligt perspektiv kan vi se att ett ökat fokus på individens egen drivkraft är välbehövligt. Detta förutsätter dock att man också arbetar aktivt med att förbättra de strukturella förutsättningar som gäller för de utlandsfödda. Om inte riskerar istället en ökad betoning på individens eget ansvar att förstärka trenden mot en etniskt segmenterad arbetsmarknad.