Denna studie är en kritisk diskursanalys av projektet Make Music Matter. Syftet är att undersöka vad för slags diskurser som projektet bidrar med att skapa, samt hur dessa diskurser kan påverka en musiklärares arbete med digitalt musikskapande. Syftet med studien är också att undersöka hur projektet placerar sig själv i en maktposition inom den diskursen som projektet rör. Studiens syfte realiseras genom att analysera texter som är offentligt tillgängliga inom projektet. Analysen visar en något problematisk subjektsposition som ger makt åt en bred bild aktörer och att diskurserna samtidigt är reproducerande. Make Music Matters texter tar hjälp av allmänna mål för undervisning för att materialet ska framstå som nytänkande.

Vi har noterat att forskningen om socialt kapital inom familjeföretag är begränsad. Syftet med uppsatsen är att bidra till att utöka den forskning som sedan tidigare existerar om ämnet socialt kapital. Därför har vi valt att studera hur det sociala kapitalet nyttjas vid ett ägarskifte mellan två generationer inom ett familjeföretag. Studien behandlar också hur företaget nyttjar familjens och de anställdas sociala kapital när behovet av arbetskraft uppstår, samt hur det sociala kapitalet påverkas när företaget nyanställer personer under en expansion. För att kunna utforska detta område och besvara våra frågeställningar, har vi valt att genomföra en kvalitativ fallstudie. Företaget som har studerats, valdes genom att en släkting till en av oss arbetar på företaget. Via denna individ har vi fått kännedom om företagets aktuella situation och gjort bedömningen att det specifika företaget är lämpligt studera. Vi har genom intervjuer med personer inom företaget tagit reda på följande; (1) att det sociala kapitalet kan medföra mycket positivt i en generationsväxling i familjeföretag, genom att kunskap, erfarenhet och kontaktnät kvarstår via släktbanden; (2) att det sociala kapitalet i företaget i viss mån påverkas negativt när personalstyrkan ökar, men att integrationen påverkar den positivt; (3) att de anställda av egen vilja hjälper företaget genom att tipsa och sprida jobbannonser via sociala medier, på grund av att de känner en tillhörighet till företaget. Med denna uppsats vill vi bidra till forskningen om socialt kapital, och vi hoppas att det deltagande företaget, samt andra familjeföretag, kan dra nytta av vårt bidrag. / We have noted that research on social capital within family business is limited. The aim of this thesis is to help expand the research that already exists within the domain social capital. Therefore we have chosen to study how social capital can be used for a change of ownership between two generations within a family business. The study also addresses how the company can use family and employee social capital when the need for labor occur as well as how social capital is affected when the company recruits people during an expansion. In order to explore this area and answer our questions, we have chosen to conduct a qualitative case study. The company that has been studied, was chosen because one of the writers has a relative working there. It is through this acquaintance that we became aware of the company's current situation and assessed that the specific company was suitable to study. We have, through interviews with people within the company, found out the following; (1) that social capital can contribute positively in renewals of staff within the family business through the maintenance of knowledge, experience and contacts that remain within the family ties; (2) the social capital within the company is affected somewhat negatively when the workforce increases, but that integration of said workforce affects it positively; (3) that employees, by their own free will, help the company by recommending and spreading job advertisements through social media because they feel an affiliation to the company. With this thesis, we want to contribute to the research on social capital and we hope that the participating company, and other family businesses, can benefit from our contribution.

No description available.

Under de kommande åren utvecklas ett flertal industrier i Norrbottens län vilket leder till utmaningar med kompetensförsörjning. Satsningarna antas fordra en stor befolkningsökning i länet, en strategi för detta är att locka tillbaka de personer som tidigare lämnat länet, så kallade hemvändare. De familjemedlemmar som flyttar tillsammans med en hemvändare, så kallade medflyttare, kan ställas inför utmaningar att skapa sociala nätverk på den nya platsen. Eftersom medflyttarna har en indirekt koppling till platsen, genom hemvändaren, är deras upplevelser av att skapa sociala nätverk intressanta. Med bakgrund i detta har Luleå kommun gett i uppdrag att studera medflyttares upplevelser av att flytta till kommunen. Det teoretiska begreppet sociala nätverk används för att förstå medflyttarnas upplevelser. Syftet med uppsatsen är att kartlägga sociala nätverk hos vuxna medflyttare som flyttar till sin partners ursprungliga kommun. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar utformats: Vilka sociala nätverk skapar respektive bibehåller vuxna medflyttare vid flytten till Luleå? Vilken betydelse upplever vuxna medflyttare att de sociala nätverken har haft för derasvilja att bo kvar i kommunen? Vad anser vuxna medflyttare att arbetsgivare, kommun och andra offentliga institutionerverksamma inom kommunen kan göra för att underlätta för medflyttare att skapa sociala nätverk? Fem vuxna medflyttare intervjuades om deras upplevelser av att flytta till Luleå, de tillfrågades om sina sociala nätverk av grannar, den egna familjen, partnerns familj, vänner och kollegor. De fick också värdera de olika nätverken samt beskriva positiva respektive negativa upplevelser avatt ha kontakt med kommun, arbetsgivare och andra offentliga instanser som verkar i kommunen. Resultaten visar att partnerns nätverk är avgörande för medflyttarnas upplevelser av den första tiden i Luleå men att medflyttarna sedan lösgör sig allt mer från sin partner och skapar egna sociala nätverk. Resultaten visar också att de sociala nätverk som är mest utmanande för medflyttarna att skapa också är de sociala nätverk som är mest betydelsefulla för att de ska vilja stanna kvar i kommunen. Avslutningsvis visar resultaten på att kommunen, arbetsgivares och andra offentliga instansers insatser och aktiviteter påverkar medflyttarnas möjligheter att skapa sociala nätverk. / In the coming years, a number of industries will be developed in Norrbotten County, which pose challenges with the supply of competence. The investments are assumed to require a substantial increase in population in the county, a strategy for this is to attract back the people who havepreviously left the county, so-called returnees. The family members who move together with areturnee, so-called co-movers, may face challenges in creating social networks in the new place. Since the co-movers have an indirect connection to the place, through the returnee, their experiences of creating social networks are interesting. Based on this, Luleå municipality has commissioned a study of co-movers' experiences of moving to the municipality. The theoretical concept of social networks is used to understand the experiences of co-movers. The purpose of the thesis is to map social networks of adult co-movers who move to their partner's native municipality. To fulfill the purpose, the following issues have been formulated: What social networks do adult co-creators create and maintain when moving to Luleå? What significance do adult co-movers contribute to social networks for their desire to stayin the municipality? What do adult co-movers think that employers, municipalities and other public institutionsactive in the municipality can do to make it easier for co-movers to create social networks? Five adult co-movers were interviewed about their experiences of moving to Luleå, they were asked about their social networks of neighbours, their own family, partner's family, friends and colleagues. They also evaluated the various networks and described positive and negative experiences of having contact with the municipality, employers and other public institutions that operate in the municipality. The results show that the partner's network is crucial for the co-movers' experiences during their initial time in Luleå, but that the co-movers then become increasingly detached from their partner and create their own social networks. The results also show that the social networks that are most challenging for co-movers to create are also the social networks thatare most important for their desire to stay in the municipality. The results show that the municipality's, employers' and other public bodies' efforts and activities affect the migrants' opportunities to create social networks.

Syftet med studien är att undersöka hur första linjens chefer inom hälso-och sjukvården upplever formella och informella maktförhållanden i organisationen samt hur maktförhållande påverkar deras förutsättningar att driva förändringsarbete. Således utgår studien från tre frågeställningar där de första två berör upplevelsen av makt och motstånd och den tredje frågeställningen berör upplevelser gällande nätverk och sociala relationer. Uppsatsen har utgångspunkten i Foucault maktperspektiv samt Kotters (1996) åtta stegs modell för förändring. Studiens empiriska material har formats genom semistrukturerade intervjuer och har bearbetats genom kodning och tematisering.  Resultatet visade att första linjens chefer upplever att deras identitet (informella position, personliga egenskaper och kompetenser) skapar förutsättningar för att utöva makt. Vidare är chefernas upplevelser att de behöver stöd och resurser samt tydlig struktur och mål för att driva förändringsarbetet. Cheferna använder sig av den disciplinära makten för att påverka medarbetarnas handlingar. I förändringsprocessen upplever cheferna att deras maktutövning ger utfall i form av lydnad eller motstånd från medarbetarna. Strategierna som cheferna använder vid maktutövning för att få medarbetarna att acceptera makten är främst samtal, dialog, meningsskapande och delaktig. När motståndet eskalerar skapar de tydliga gränser och hänvisar till deras formella position samt riktlinjer. Sociala nätverk och allianser cheferna skapar en mer effektiviserad förändringsprocess.

Introduktion: Det finns en obalans mellan könen i entreprenöriellt deltagande, vilket är ett område som anses vara en nyckelfaktor för den ekonomiska tillväxten. Vi ser indikationer i befintlig litteratur på att kvinnliga entreprenörer är i ett ofördelaktigt läge gällande att uppnå god nätverkskvalitet, och att de verkar uppleva särskilda utmaningar vid nätverkande. Det finns tecken på att dessa omständigheter kan vara mer påtagliga för nya verksamheter. Vidare kan kvinnors ogynnsamma nätverksposition vara särskilt intressant att utforska i techbranschen med hänsyn till dess relativt nya existens samt mansdominans. Tidigare forskning har studerat ämnet dels ur ett dynamiskt perspektiv, dels i andra kontexter. Däremot finns begränsat med studier som gjorts under en fas av verksamhetens livscykel i en specifik bransch. Utifrån denna problembakgrund besvarar vi problemformuleringen: Hur hanteras och utvecklas nätverk av kvinnliga entreprenörer som startar nya verksamheter i Sverige, samt vilka är deras utmaningar i samband med nätverkande? Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur nätverk hanteras och utvecklas av kvinnliga entreprenörer som startar nya verksamheter inom techbranschen i Sverige, samt synliggöra vilka deras utmaningar i samband med nätverkande är. Med denna kunskap kan vår uppsats förhoppningsvis hjälpa beslutsfattare och företagare att förstå kvinnliga entreprenörers nätverk, och i förlängningen bidra till att öka det kvinnliga entreprenöriella deltagandet. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen är byggd på tidigare forskning om entreprenörskap och nätverk; beskrivet både specifikt för kvinnliga entreprenörer och generellt. Därutöver inkluderas nätverksteorier om styrkan i svaga band och strukturella hål samt begreppet inbäddning.   Metod: Studien utförs med en kvalitativ forskningsmetod och ett deduktiv angreppssätt. Urvalet är ett bekvämlighets- och målinriktat urval med fokus på kvinnliga entreprenörer som startar nya verksamheter i den svenska techbranschen. Med hjälp av en semistrukturerad intervjumetod samlas data in från åtta kvinnliga entreprenörer. Data som transkriberas, kodas och kategoriseras i en tematisk analys. Slutsats: Studien resulterar i slutsatsen att kvinnliga entreprenörer använder en balanserad variation av relationer i sina entreprenöriella nätverk, och således hanterar effektiva nätverksstrukturer. Därutöver har de ett strategiskt nätverksbeteende då entreprenörerna ägnar tid och energi åt att skapa nya värdefulla relationer, samtidigt som de även fokuserar på att underhålla existerande kontakter. Kombinationen av dessa nätverksprocesser skapar en balans i deras nätverksbeteende, vilket ger förutsättningar för att kunna nyttja olika kontakter i de situationer som deras resurser efterfrågas. Några av de utmaningar som de kvinnliga entreprenörerna upplever i samband med nätverkande är tillgång till relevanta nätverk, maskulin kultur, kvinnonätverk och föräldraskap. I vår slutsats konstaterar vi även att kvinnornas olikartade bakgrunder och erfarenheter också kan påverka deras initiala tillgång till betydelsefulla nätverk.

Syftet med denna studie är att se hur socionomstudenters professionella sociala nätverk påverkas av organiserade mentorskap under utbildningen. Den teoretiska ramen utgörs av the Strength of Weak Ties, en teori om de svaga nätverkens betydelse för en individs professionella utveckling och framgång, samt nätverksteoretiska grunder och en litteraturgenomgång kring fenomenet mentorskap. Studien är genomförd som en fallstudie och fallet ifråga är mentorsprogrammet inom ramen för socionomutbildningen med inriktning verksamhetsutveckling på Malmö högskola. Datainsamlingen har skett genom en enkätundersökning bland de mentorer och adepter som genomfört och avslutat mentorsprogrammet samt intervjuer med nyckelpersoner inom organiseringen av det. Resultatet och analysen visar att det finns många indikationer på att studenternas sociala nätverk utökats med hjälp av mentorskapet. Många studenter har genom sin medverkan i mentorsprogrammet skapat antingen svaga eller frånvarande länkar till sina mentorer och/eller andra inom mentorns organisation. Mentorerna kan genom sin ställning på arbetsmarknaden antas ha ett stort kontaktnät och många egna svaga kontakter och nätverk vars informationsflöde studenterna genom länken till mentorn kommit närmare. Resultatet från enkäterna visar även att mentorerna generellt är mer positivt inställda till mentorskapet än de tillfrågade adepterna och många av adepterna påtalar den brist på praktisk erfarenhet som mentorskap innebär i förhållande till praktik. Mentorerna ser också i högre grad än studenterna till nätverksmöjligheterna som mentorsprogrammet innebär, och sig själv som en kontakt i arbetslivet för studenten.

Bakgrund: I Sverige beräknas cirka 180 000 av befolkningen vara spelberoende. Antalet alkoholberoende uppgår till ungefär 330 000 personer. Med anledning av de hälsokonsekvenser detta frambringar, för en relativt stor del av befolkningen, är detta ett folkhälsoproblem. Syfte: Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka vilken roll sociala nätverk har för att människor ska vilja och kunna bryta ett alkohol- eller spelberoende samt fortsätta vara alkohol-och spelfri. Metod: Ansatsen till studien är kvalitativ och har som uppgift att förstå vilken roll sociala relationer har i att bryta ett alkohol- eller spelberoende. Inkluderingskriterierna i studien är att personerna tidigare har varit beroende av alkohol- eller spel och sedan haft minst tre år av avhållsamhet. Materialet är framtaget utifrån fem semistrukturerade intervjuer. De intervjuade personerna har blivit strategiskt utvalda genom alkohol- och spelberoendeföreningar/organisationer i Malmö och Göteborg samt via personliga kontakter. Resultat: Studien visade att sociala relationer är behövliga för att bryta ett beroende. Hur denna sociala relation ser ut är högst individuellt. Det som främst framhävs av informanterna är gruppmöten, där personer med beroendeproblematik träffas, samt vänner och familj. Genom öppenvårdsmötena framhävs faktorer som igenkänning och gemenskap som avgörande i förmågan att bryta ett alkohol- eller spelberoende för flera av informanterna. Det går emellertid inte att urskilja en specifik social relation som är universal för att bryta ett beroende och fortsätta vara avhållsam. / Background: In Sweden, it is calculated that about 180 000 of the population are addicted to gambling. The number of people suffering from alcohol addiction is approximately 330 000. Considering the health impacts this brings for a relatively large proportion of the population, this is a public health issue. Aim: The aim of this qualitative interview study is to investigate the role of social networks in people being able to, and wanting to, break an addiction to alcohol or gambling and continuing to be free of the addiction. Method: The study's approach is qualitative and its aim is to understand the role of social relationships in breaking an addiction to alcohol or gambling. The inclusion criteria for this study was abstinence from alcohol and gambling for at least three years. The material is gathered from five semi-structured interviews. The interviewees have been strategically chosen by alcohol and gambling addiction organizations in Malmo and Gothenburg as well as through personal contacts. Result: The study showed that social relationships are necessary in order to break an addiction. The appearance of this social relationship is highly individual. Group meetings and family and friends were the ones most emphasized by the informants. Through the group meetings factors such as recognition and togetherness were highlighted in the ability to break an addiction to alcohol or gambling for many of the informants. It is not possible to discern a specific social relationship that is universal in breaking an addiction and remaining abstinent yet.

Studiens syfte var att undersöka otryggheten hos Trelleborgs kommuns kvinnor och undersöka samvariationen mellan otrygghet i offentliga miljöer och kvalitet på deras sociala nätverk. Syftet var även att undersöka vad som låg till grund för kvinnornas oro samt vilka brottstyper de var mest rädda att utsättas för. Antagandet var att kvinnor med ett starkare socialt nätverk upplevde en lägre otrygghet. I begreppet socialt nätverk inkluderades frekvensen av kontakt samt vilket stöd deras privata relationer genererade. Empirin samlades in i centrala Trelleborg och 100 kvinnor deltog, kvinnorna var mellan 20 och 87 år. Datan analyserades statistiskt främst genom jämförelser mellan medelvärden men även genom regressionsanalyser och korstabuleringar. Resultatet visar att de kvinnor som erhöll stöd från sitt nätverk hade en signifikant lägre otrygghet än de som inte erhöll stöd. Inga tydliga samband fanns mellan storleken på nätverken- eller vilka relationer de hade till sina kontakter. Orsaken till oron hos flest kvinnor och även till majoriteten av de mest otrygga var att brottsligheten var hög i Trelleborg och det brott som flest kvinnor oroade sig att utsättas för var rån. / The aim of this study was to examine women’s fear of crime in Trelleborg and the relationship between women’s fear of crime in public places and the quality of their individual social networks. The hypothesis was that women with a better quality of their network will have lower feelings of fear of crime. The aim was also to study the sources to their fear and which crime they feared most. In the term social network women’s frequency of contact and which support their relations generated was tested. Survey data was collected from 100 women, aged 20 to 87 years in Trelleborg city. The empirical data was statistically analyzed through crosstabulations, Anova, t-test and simple linear regressions. The results show that the largest correlation between less fear of crime and the social network was connected to which support the women received through their network. No strong support was found for the importance of the numbers in the network or which kind of relation women with less fear had to their contacts. The most common source to fear was the knowledge of high crime rates and the crime that most women feared was to be robbed.

Syftet med denna studie har varit att utforska och undersöka erfarenheterna hos föräldrar som har, eller har haft, en partner som varit frihetsberövad. För att hitta nya infallsvinklar kring en relativt bortglömd grupp i samhället har grundad teori används som metod. Genom åtta semistrukturerade intervjuer, samt en fokusgruppsintervju, har studien identifierat de utmaningar som omger gruppen av vårdnadshavare och deras kamp för att skapa en normal tillvaro i en kaotisk situation. Dessa innefattar att hantera ekonomiska utmaningar, oron för stigmatisering och de förändrade relationer som en följd av frihetsberövningen i en tillvaro där de ständigt tvingas göra avvägningar i vad som kan sägas, och till vem. Resultatet av studien visar att deltagarna förlitar sig på stöd från sina sociala nätverk för att hantera den nya livssituationens många svårigheter, samtidigt som de stänger av det egna mående eftersom de inte ger sig själva tid att känna efter. Samtidigt som studiens deltagare tvingas förlita sig på sin omgivning, finns där en stark vilja till autonomi och självständighet. Sammanfattningsvis ger denna studie en inblick de utmaningar som föräldrar står inför när de lever med en frihetsberövad partner, och kan bidra till en ökad förståelse och medvetenhet kring denna marginaliserade och undanskymda samhällsgrupp.