Syftet med denna undersökningen är att genom det sociologiska perspektivet symbolisk interaktionism, undersöka hur användare av det sociala nätverket Instagram upplever aktiviteten som ett meningsfullt inslag i sin vardag. För att uppnå syftet utformades följande frågeställningar: På vilket sätt upplevs aktiviteten på Instagram som meningsfull? Vilka normer och förväntningar uppstår i aktiviteten? Hur anpassas aktiviteten efter dessa normer och förväntningar? Metod: Kvalitativ metod där användare av Instagram har intervjuats angående sina subjektiva uppfattningar om aktivitetens meningsfullhet. Intervjusvaren analyserades därefter genom det sociologiska perspektivet symbolisk interaktionism, med betoning på Erving Goffmans bidrag till detta. Resultat: Intervjupersonerna upplever aktiviteten på Instagram som meningsfull då det ger dem bekräftelse och skapar en känsla av gemenskap. I aktiviteten på Instagram skapas vidare en förväntan om att uttrycken ska vara roliga, kreativa och inspirerande, vilket innebär att uttryck som inte uppfyller detta sållas bort. Intervjupersonerna anpassar således ständigt sin aktivitet i strävan efter bekräftelse. Slutsats: Instagram är ett meningsfullt inslag i vardagen då aktiviteten uppfyller flera, grundläggande mänskliga behov. Detta sker dock inte villkorslöst, då man som användare behöver leva upp till de normer och förväntningar som skapas i aktiviteten för att uppleva denna som meningsfull. / The aim of this study is that by the sociological perspective of symbolic interactionism, investigate how users of the social network Instagram is experiencing activity therein as a meaningful element in their everyday lives. The questions asked were: In what way is activity on Instagram perceived as meaningful ? Which standards and expectations develop through the activity? How does the activity adapt to these standards and expectations ? Methods: Qualitative methods in which users of Instagram has been interviewed about their subjective perceptions of the meaning of the activity. Interview responses were then analyzed through the symbolic interactionism perspective, with emphasis on Erving Goffman's contribution to this. Results: The interviewees perceive the activity on Instagram as meaningful as it gives them confirmation and creates a sense of community. Activity on Instagram is expected to be fun, creative and inspiring, which means that expressions that do not meet these requirements are screened out. The interviewees are constantly adapting their activity to that expectation in their quest for confirmation. Conclusion: Instagram is a meaningful part of daily life as the activity meets several basic human needs. However, this is not unconditional, as the users need to live up to the standards and expectations that are created in the activity in order to experience this as meaningful.

Studien undersöker spelares sociala upplevelse inom online dataspelet World of Warcraft (Blizard entertainment 2004). Detta görs genom att studera de designförändringar som sker med verktyget "Guild" från 2004 fram tills Juni 2013.Verktyget "Guild" är avsett för att ge spelare ett sätt  att skapa grupper, så kallade "guilder" som kan närmast efterlikna föreningar inom verkliga livet. Studien har haft som syfte att försöka förstå den sociala interaktionen som kan äga rum i olika "Guilder". Det är sedan planerat att använda sig av Simmels teori om interaktion och artikeln "The Metropolis and Mental Life” (1903) för att förstå spelarens upplevelse. Materialet består av tre djupa intervjuer, händelselogg av tekniska förändringar samt två fokus intervjuer från en tidigare studie. Resultatet visar att respondenternas upplevelse kan relateras till tre olika teman som bygger upp funktionen, Medlemskap och Tillgänglighet, Guild identitet samt en instrumentell karaktär. Den instrumentella karaktären beror på den starka sammankopplingen som finns till karaktärsutvecklingen, där de används som ett verktyg för att klara av de aktiviteter som kräver flera spelare. En gruppidentitet skapas i Guilds med hjälp av visuella ändringar, där t.ex. Guild namnet finns ovanför karaktären. Medlemskap samt Tillgänglighet är hur spelare måste gå tillväga för att få ett medlemskap. Samtliga teman har sedan används för att förstå utvecklingen av Guild verktyget. Studien fann att den sociala upplevelsen minskades för respondenterna med utvecklingen av verktyget. Guild verktyget visade sig också förknippas starkt med spelarens karaktärs utveckling. Detta kan bero på att ökningen av potentiella nätverk som Guild funktionen tillför skapar ett behov av automatiska strukturer. Interaktionsprocesser minskar med utvecklingen av verktyget vilket kan göra att den sociala upplevelsen minskar. Guild verktyget har också en design som uppmuntrar ett Instrumentellt användande samtidigt som det ger möjlighet till social interaktion. Denna design leder till att verktyget främst används för interaktionsformer som innefattar Exchange snarare än Sociability.

The aim with our study was to understand former addict´s experience of social networks from the Lewi Pethrus foundation (LP foundation) aftercare. The method we have used is qualitative semi-structured interviews. We have interviewed eight persons, four men and four women. They have all been in contact with the LP foundation and are today drug free. The result of the study has shown that the fellowship, in the different social networks have been very important to maintain a drug free life. A feeling of affinity, being seen, feel supported and trusted, experience that someone believe in you, has been the most regarded in the social networks. The contact with the LP foundation and the church appeared to have a significant role in the LP foundation and the church appeared to have a significant role in the LP foundation aftercare to create new social networks. Having a job or study is also a key to build new relationships and is something that the LP foundations aftercare has contributed to. Our study also showed the necessity to break up with old friends from the time when they were addicts, who had a negative influence. Furthermore it was vital to re-establish the relationship with their children and also with their siblings.

Facebook är idag ett av de största virtuella sociala nätverken som finns. Till en början var det tänkt att Facebook skulle användas av studenter vid Harvard universitet men idag är det långt ifrån bara studenter som använder Facebook. (Boyd & Ellison 2008) Detta arbete syftar till att ta reda på varför Facebook används och hur det används när det kommer till säkerhet och kommunikation. All empirisk data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex aktiva Facebook-användare med hopp om att få djupa och ärliga svar för att lättare kunna analysera resultatet. Det som framkom i undersökningen var att Facebook används för att underlätta kommunikation mellan användare och att kommunikation via Facebook bidrar till att användare sparar tid då de annars inte hinner umgås med alla sina vänner i det verkliga livet. Det framkom även att Facebook-användare är medvetna om vad de gör på Facebook; de vet vad för information som finns tillgänglig på deras profil och vilka informationen är tillgänglig för. Användare på Facebook är också noggranna med vilka de är vän med och inte tillåter användare de inte känner finnas med i deras vänlista.

To end up as an immigrant in an unknown country and to try to participate in the majority society means both psychological and physical difficulties where their whole life is changing. Gemensamma Krafter is a prevention changing work in a housing area in Borlänge. It works among other things as a meeting place for people from different cultures. The aim with this study was to describe and to get increased understanding for the lives of a number of immigrant women who lives in Borlänge/Sweden and which importance “Gemensamma Krafter” has had for them. Eight women from Syria, Iraq, Turkey and Somalia were interviewed and the material was analyzed on the basis of categorisations of expressed meanings. The results show on a complex picture of these women’s lives in Borlänge. Their experience that Sweden is a safe country with a personal freedom without wars and with social rights as equal as other citizens is obvious but their experience of exclusion, discrimination and everyday racism is always present. The community with compatriots becomes important when one does not become accepted and participating in the majority society. It is in this community where the immigrant women strengthens their own identities and mobilizes the force to a future's faith on work, education and participation in the society. Gemensamma Krafter is described by the women as an oasis, a meeting place where they can be confirmed and accepted for the persons they are. Here they meet Swedish women and get an insight in their world. The study gives an increased knowledge and understanding for the lives of the immigrant women and the importance of natural meeting places in the local society. / Att hamna i ett okänt land och försöka bli delaktig i majoritetssamhället innebär både psykiska och fysiska svårigheter där hela ens livsvärld förändras. Gemensamma Krafter är ett förebyggande förändringsarbete i ett bostadsområde i Borlänge. Det fungerar bl.a. som en mötesplats för människor från olika kulturer. Syftet med studien var att beskriva och få en ökad förståelse för invandrarkvinnors liv i Borlänge/Sverige och vilken betydelse Gemensamma Krafter haft för kvinnorna. Åtta kvinnor från Syrien, Irak, Turkiet och Somalia intervjuades och materialet analyserades utifrån meningskategorisering. Resultatet visar på en komplex bild av dessa kvinnors liv i Borlänge/Sverige. De uttryckte att Sverige är ett tryggt land med frihet utan krig och med sociala rättigheter som andra medborgare men att upplevelsen av utanförskap, diskriminering och vardagsrasism finns ständigt närvarande. Gemenskapen med egna landsmän blir viktig när de inte blir accepterad och delaktig i majoritetssamhället. Det är där de stärker sin egen identitet och mobiliserar kraften till en framtidstro på arbete, utbildning och delaktighet i samhället. Gemensamma Krafter beskrivs av kvinnorna som en oas, en mötesplats där de blir bekräftad och accepterad. Där träffar de svenska kvinnor och får en inblick i deras värld. Studien ger en ökad kunskap och förståelse för invandrarkvinnornas liv och visar på vikten av naturliga mötesplatser i lokalsamhället.

The existence of social networks on the Internet is today seen as broad, and the number of users of the network is increasing. There seems to be many reasons to which people are using the social networks. Within the network, users can for various reasons create groups with different objectives. One of the reasons is that groups are created in order to influence a company. With a perceived feeling that companies handle the problem differently, we assume the source is the uncertainty about what the groups really are. As part of understanding what is happening within the groups we ask ourselves how individuals within a particular group express themselves and how they influence each other. We intend to study how group members uses rhetorical arguments to influence each other, if there is any difference between men and women in the way they use the arguments, and how the group's purpose, policies and standards are reflected in the interaction. Our object of study is a group within the social network Facebook, where we chose to analyze a part of the group’s discussions by using a text analytical method. The study showed that a majority of members in our sample have a purpose to influence others. The result also shows that arguments that aim at logical thinking and common sense are most prevalent. But our results also show that a difference exists between men and women in the use of rhetorical arguments. As a conclusion we see that the ambiguity that the group’s policies and standards express actually reflects in the way the members express themselves.

Religiositet och dess effekt på lycka är något som under de senaste decennierna varit föremål för omfattande undersökning. Många gånger återfinns en länk mellan religiositet och lycka, men vilka de bakomliggande mekanismerna är varigenom religiositet leder till ökad lycka återstår en del oklarheter om. Till följd av att religiositet är ett multidimensionellt begrepp och inverkar på många aspekter av livet för religiösa människor är det problematiskt att konceptualisera och fånga dess helhet i syfte att undersöka det empiriskt. Återkommande i litteraturen är dock att delaktighet i religiösa sammankomster är ett betydelsefullt mått på religiositet, och att sociala parametrar och positiva upplevelser har potentiellt medierande effekter. Vidare kan man fråga sig om religionens betydelse för människors välbefinnande minskat i takt med religionens allmänna minskande inflyttande i samhället som helhet till följd av sekulariseringen. I denna uppsats undersöks länken mellan religiositet och lycka i en europeisk kontext, genom en jämförande analys mellan två religiösa och två sekulära länder samt med fokus på sociala nätverk, social delaktighet och emotionellt stöd som potentiellt medierande variabler. De indikatorer för religiositet som används är subjektiv religiositet, delaktighet i religiösa sammankomster samt bönefrekvens. Av analysen framkommer att religiositet tenderar att predicera lycka bättre i de mer religiösa länderna, samt att de sociala parametrarnas medierande effekter ibland med inte alltid verkar kunna förklara sambandet mellan religiositet och lycka.

Utländska vuxna akademiker råkar ofta ut för stora utmaningar med att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Syftet med denna uppsats är att undersöka utländska vuxna akademikers upplevelser och erfarenheter av den svenska arbetsmarknaden. Dessutom vill vi visa vilka svårigheter och utmaningar som bidrar till att utländska vuxna akademiker inte arbetar inom de yrkesområden som de är utbildade till. Undersökningen utgick utifrån en kvalitativ studie och data samlades in via semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fem invandrare, där merparten var flyktinginvandrare från länder utanför Europa. Studien kunde utkristallisera två huvudteman. Det första temat: hinder för att komma in på arbetsmarknaden med underrubrikerna validering och komplettering av utländsk utbildning, kompetens- och arbetslivserfarenhet, språkkunskaper, sociala nätverk och det andra tema: upplevelser av diskriminering på grund av arbetsgivarens fördomar. I resultatet presenterades olika faktorer som våra informanter upplever bidra till svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. De huvudsakliga hinder intervjupersoner identifierade var att få utländska utbildningen verifierad av svenska myndigheter, arbetslivserfarenhet samt upplevelser av diskriminering på grund av arbetsgivarens fördomar. Informanterna uttryckte bland annat att socialt nätverk är viktiga förutsättningar för att få tag ett arbete. Resultaten från den aktuella studien jämfördes med tidigare studier och teorier.

With the growing popularity of integrating mobile networks and social networks, people now enjoy a freer and more efficient means of communication. Smarter mobile devices facilitate modern human life. In the information age, various new types of information have begun to appear. How to disseminate content to people in a swift and fair way has long been a question. Choosing the right strategy for content distribution is especially crucial for mobile social networks. In this thesis project we use epidemic models for content distribution in mobile social networks. Stochastic mobility models and an SIR epidemic model are set up in the evaluation. We analyze the impact of various parameters of mobility models and epidemic model on content distribution’s success rate and delivery delay. Also, we exploit the social relationships to facilitate content distribution and show the impact of social relationships on content distribution. Simulations have shown that increasing speed and node number in the mobility models will have positive impact on content distribution success rate as well as decreasing the delay. The infect time limit and infect count limit of the epidemic model are also important for swiftly distributing content while considering energy consumption and fairness for nodes. In the social relationship simulation, nodes’ meeting times during a period of time are calculated and a threshold based on a certain level of meeting times is used for categorizing the friendship relationships between nodes. The results show that it will be easier for a successful distribution to be achieved as the social relationship between nodes gets stronger. Also, the delay shows a decreasing trend until reaching the ideal distribution delay time. / Med den växande populariteten för att integrera mobila nätverk och sociala nätverk, människor njuta nu en friare och effektivare sätt att kommunicera.  Smartare mobila enheter underlättar moderna människans liv. I den information som ålder, har olika nya typer av information börjat visas. Hur sprida innehåll till människor påett snabbt och rättvist sätt har länge varit en fråga. Att välja rätt strategi för distribution av innehåll är särskilt viktigt för mobila sociala nätverk. I den här avhandlingen projekt använder vi epidemiska modeller för distribution av innehåll i mobila sociala nätverk. Stokastiska rörlighet modeller och en SIR-epidemi modell sätts upp i utvärderingen.  Vi analyserar effekterna av olika parametrar rörlighet modeller och epidemisk modell påinnehållsdistribution s framgång och leveransförsening. Dessutom utnyttjar vi de sociala relationerna för att underlätta distribution av innehåll och visa hur sociala relationer pådistribution av innehåll. Simuleringar har visat att ökad hastighet och nodnummer i rörlighet modellerna kommer att ha en positiv inverkan pådistribution av innehåll framgång samt att minska fördröjningen. Den infektera tid och infektera räkna gräns epidemin modellen är ocksåviktiga för att snabbt distribuera innehåll och samtidigt överväga energiförbrukning och rättvisa för noder. I den sociala relationen simulering är noder möte tid under en tidsperiod beräknas och en tröskel baserad påen viss nivåav mötestiden används för att kategorisera vänskap relationer mellan noder. Resultaten visade att det blir lättare för en lyckad spridning uppnås som den sociala relationen mellan noder blir starkare. Dessutom visar fördröjningen en nedåtgående trend tills den når fördröjningen av en ideal fördelning.

Sociala rörelser existerar på Internet i form av sociala nätverk med syftet att förändra ett samhälleligt tillstånd utan att utnyttja etablerade kanaler. Den här uppsatsen fokuserar på hur miljö framställs och diskuteras i ett svenskt konsumtionssamhälle genom att synliggöra det länknätverk som bygger upp det sociala nätverk som omger den svenska gröna bloggosfären. Syftet är att utforska eventuella problem vid kartläggningar av sociala nätverk samt att avgöra vilka typer av aktörer som ingår och hur dessa bidrar i vår förståelse för hur miljövänligt leverne är förankrat i en vardagskontext. Undersökningen har kartlagt och analyserat de hyperlänkar, aktörer och relationer som bygger upp det sociala nätverket och visualiserar detta i form av en nätverkskarta. Studien visar att sociala nätverk inte endast kan undersökas med hjälp av hyperlänkar utan att det krävs en mer mångfacetterad förståelse för den sociala rörelsen. Dock är kartläggningsverktyget ett bra analytiskt verktyg som hjälper forskaren att se tematiska områden och bidra med en övergripande visuell syn på nätverket. De aktörer som ingår i nätverket tycks framförallt associera sig med liknande aktörer och förhåller sig till den så kallade associeringspolitiken. Som följd indikerar studien att nätverket består av tre kluster med olika karaktärer. Ett av klustren består främst av trädgårdsrelaterade bloggar och företag och saknar en koppling till grönt leverne vilket betyder att klustret ej ingår i den bakomliggande sociala rörelsen. De resterande två klustren tyder på att grönt leverne diskuteras med ett mikro-eller makroperspektiv. Majoriteten av bloggarna har ett mikroperspektiv med inlägg utan någon förankring i bakomliggande orsaker och problem. Resterande aktörer, organisationer, tidningar och ett fåtal bloggar, har ett makroperspektiv och relaterar miljöfrågor till samhället som helhet med inlägg som är mer förankrade i fakta och information. Således tycks ett behov finnas att delvis relatera grönt leverne till personliga val ur ett mikroperspektiv med positiv ton samt att förstå de bakomliggande orsakerna ur ett makroperspektiv. / Social movements exist on the Internet under the label social network with the aim to change social conditions without using established channels. This study focuses on how the environment is discussed in a Swedish consumer society by making the link network surrounding the Swedish green blogosphere visible. The study ́s aim is to explore the possible problems in assessing a social network as well as determine the types of actors involved and how these contribute to our understanding of how green living is rooted in an everyday context. The study has identified and analysed the hyperlinks, actors and relationships that make up the social network and visualized this in the shape of a network map. The study shows that social networks can not only be investigated by means of hyperlinks if a multifaced understanding it so be achieved about the social movement. The mapping tool is, however, a good analytical instrument that helps the researcher to see the thematic areas and contribute to an overall visual view of the network. The actors included in the network seem particularly to associate themselves with similar actors and relate to the so-called politics of associations. As a result of the operators' association study indicates that the network consists of three clusters with different characters. One of the clusters mainly consist of garden related blogs and businesses and do not have a connection to green living, which means it is not included in the underlying social movement. The remaining two clusters indicate that green living is discussed with a micro or macro perspective. A majority of blogs have a micro perspective, where blogposts lack information about the underlying causes and problems. The remaining actors, organizations, newspapers and a few blogs have a macro perspective, and related environmental issues to society as a whole, with posts that are more grounded in facts and information. Thus seems to be a need to partially relate to green living, personal choice from a micro perspective positive tone and to understand the underlying causes from a macro perspective.