Modeller har sedan sent 1800-tal använts för att väcka potentiella konsumenters köplust av olika slags marknadsförda produkter. Modellers påverkan har emellertid en vidare omfattning än så eftersom de främjar och sprider en idealiserad bild av hur män och kvinnor bör se ut. Det finns således en förväntan på modeller att leva upp till samhälleliga skönhetsideal. Hur svenska modeller upplever hur det är att vara sitt eget arbetsredskap, ett objekt, och samtidigt vara ett subjekt är emellertid en relativt outforskad fråga. Syftet med detta arbete är att förstå hur unga svenska kvinnliga modeller upplever och hanterar arbetets villkor att fortlöpande sälja sin kropp och sitt utseende på en skönhetsorienterad marknad och vad detta innebär för deras självbild. För att uppnå syftet har tematiskt öppna intervjuer genomförts med fem yrkesverksamma kvinnliga modeller. Det empiriska materialet har analyserats tematiskt och undersökts genom ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv med utgångspunkt i teorier från samma teoretiska tradition, nämligen Erving Goffmans dramaturgiska handlingsteori och Arlie Hochschilds teori om emotionellt arbete. Arbetets resultat visar att intervjupersonerna upplever sitt yrke som omväxlande, glamoröst och en god inkomstkälla samtidigt som det är ett tufft arbete eftersom man som modell blir konstant övervakad av sin modellagentur. Detta därför att de måste uppfylla särskilda estetiska krav vilket inte sällan leder till att de disciplinerar och reglerar sina kroppar på olika sätt. De upplever även att de måste anpassa sin personlighet för att undgå risken att förlora jobb. Likt skyltdockor förväntas de vara okomplicerade, samarbetsvilliga och tysta. För att hantera sina arbetsvillkor och den emotionella ansträngning som dessa medför använder intervjupersonerna sig av olika känslohanteringsstrategier. En drastisk men vanligt förekommande strategi är att intervjupersonerna delar upp sig själva i ett personligt jag och ett modell-jag.

In recent years, hybrid work has been increasingly common among office workers, leading this kind of team that is partly at the office and partly remote presents various challenges among managers.  The aim of this study is to explore managers’ experiences of leading hybrid teams and how it differs between selected sectors. The study seeks to identify whether they experience that they receive adequate support from the organization to develop their leadership skills in response to the rise of hybrid work. To meet the purpose of the study we have been interviewing thirteen managers and organizational leaders in the public sector and non-profit sector. The data was analyzed based on sociological theories of trust and reliability, relationships, communication challenges, and knowledge dissemination within the organization. These areas are explained in the light of i.e. Goffman, Collins, Bourdieu, and Ekman. The main conclusion of the study is that hybrid work and the leadership challenge it brings are not defined or recognized by the organization, making it difficult for both managers and the organizations to navigate the new hybrid reality in terms of leadership, support, and attitudes.

När någon frihetsberövas drabbar det ofta fler än bara den frihetsberövade. Det finns en del forskning påbarn till frihetsberövade föräldrar där forskningen har visat att barn är i stort behov av stöd i en sådansituation. Det finns även stödinsatser och frivilliga föreningar som fokuserar på ett barnperspektiv närnågon frihetsberövats. Men inte sällan finns det fler anhöriga än bara barn, så som föräldrar, syskon,vänner, partners och gemensam vårdnadshavare till barn. Forskningen om dessa anhöriga är bristfälligmen forskningen som finns visar att det finns ett stort behov av stöd och information även för dem närnågon frihetsberövas. Syftet med studien är att studera hur socialtjänsten, kriminalvården och frivilliga organisationer uppleveratt anhöriga till frihetsberövade påverkas av den närståendes brott och straff samt upplevelsen avanhörigas behov av stöd och information. För att kunna svara till studiens syfte har tre forskningsfrågorformulerats som besvarar hur yrkesverksamma upplever att anhörigas påverkas av brottet och straffet,hur yrkesverksamma bemöter anhöriga och hur de upplever anhörigas behov av stöd. Studien har enkvalitativ forskningsansats och elva semistrukturerade intervjuer har genomförts för insamling avempiri. Sedan har resultatet analyserats med stöd av tidigare forskning och studies teoretiska ramverksom består av Erving Goffmans teori om stigmatisering och Mats Tyrstrup redogörelse för begreppetorganisatoriska mellanrum. Resultatet visar att yrkesverksamma upplever att anhöriga påverkas av en närståendes brott ochfängelsestraff, främst genom social bestraffning med skam, stigma och med rädsla att uteslutas. Vidare visar resultatet att det inte sällan sker en krisreaktion hos anhöriga där det finns ett stort behov av stödoch information, främst i ett tidigt skeende av en rättsprocess. Stödet bör främst fokusera på att stärkaanhöriga eftersom de är viktig del i frihetsberövades rehabilitering och återanpassning i samhället.Resultatet visar att många av de yrkesverksamma, oavsett verksamhet, försöker i mån av tid vara ettmedmänskligt stöd vilket intervjupersonerna upplever vara tillräckligt i en svår situation. Detframkommer dock att det inte finns något specifikt stöd till målgruppen men det uppstår en fråga omvem som skulle kunna vara ansvarig för detta då det idag faller utanför verksamheternas ansvars- ochfokusområde. En samverkan mellan olika myndigheter och verksamheter beskrivs nödvändigt men är idagsläget frånvarande där en konsekvens av detta är att anhöriga faller mellan stolarna, vilket skullekunna förhindras genom en samverkan.

Arbete står tätt förknippat med vårt själv och hur vi väljer att identifiera oss. Arbetslöshet kan därför orsaka svårigheter för människan när det gäller livsstil och levnadsstandard, tillsam­mans med hur hon ser på sig själv. Än svårare kan det upplevas när omgivningen tillskriver individen etiketter och egenskaper baserat på om hon är i arbete eller inte. Tidigare studier har visat hur makt spelar in när det gäller diskurser kring arbete och arbetslöshet, och hur sam­hället talar om detta. Diskurser styrs bland annat baserat på vem som håller i agendan och på historiska kontexter. Syftet med den här uppsatsen är därför att undersöka hur arbetslöshet konstrueras diskursivt i publikationer från Regeringen. Genom att undersöka hur språket i så­dana publikationer används kan det bidra med förståelse för hur politisk makt utövas och på­verkar framställningen av arbetslöshet. Uppsatsen har skrivits med en socialkonstruktionistisk ansats med en diskursanalytisk metod som fokuserar på tre teman: moral, mervärde och makt. Temana tar avstamp i de teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån, nämligen Zygmunt Baumans teori om arbetsetik, Beverley Skeggs och självets värde samt slutligen Michel Foucaults teori om makt. Resultatanalysen visar att moral, mervärde och makt konstrueras diskursivt genom att måla upp bilder av arbete och arbetslöshet på polariserande vis. Arbete tillskrivs många goda egen­skaper medan arbetslöshet i sin tur antas kantas av viss misär. Vidare visar resultatanalysen att konstruktionen av den arbetslöse delas upp i två versioner: den framgångsrike arbetslöse och den misslyckade arbetslöse. Den framgångsrike arbetslöse är prestigelös och villig medan den misslyckade arbetslöse i sin tur är oärlig och moraliskt förkastlig – och vad än värre lyckas den inte heller få något arbete. Resultaten står nära förbundna med teorier om arbetsetik och hur moraliska värden ingjuts i arbete, samt hur makt operationaliseras genom att tvinga kroppar att delta i olika etiketteringar och ceremonier där självet tillskrivs värde beroende på värdet av kroppens aktiviteter. / Work is closely linked to our sense of self and how we choose to identify ourselves. Conse­quently, unemployment can cause significant difficulties for individuals in terms of lifestyle and living standards, as well as in their self-perception. These challenges can be further exac­erbated when society attributes labels and characteristics to individuals based on whether they are employed or not. Previous studies have demonstrated the role of power in discourses sur­rounding work and unemployment, and how society discusses these topics. Discourses are shaped, among other factors, by those who control the agenda and by historical contexts. Therefore, the aim of this thesis is to examine how unemployment is discursively constructed in publications from the Government. By analysing the language used in such publications, this research can provide insights into how political power is exercised and influences the por­trayal of unemployment. The thesis adopts a social constructionist approach with a discourse analytical method, focusing on three themes: morality, surplus value, and power. These themes are derived from the theoretical perspectives underpinning the study, namely Zygmunt Bauman’s theory of work ethic, Beverley Skeggs’ concept of the value of the self, and Michel Foucault’s theory of power.   The analysis of the results shows that morality, surplus value, and power are discursively con­structed by depicting work and unemployment in a polarizing manner. Work is attributed with numerous positive qualities, while unemployment is assumed to be accompanied by a certain degree of misery. Furthermore, the analysis reveals that the construction of the unemployed individual is divided into two versions: the successful unemployed person and the failed unemployed person. The successful unemployed person is portrayed as humble and willing, whereas the failed unemployed person is depicted as dishonest and morally reprehensible. These findings are closely related to theories of work ethic and how moral values are embedded in work, as well as how power is operationalized by compelling individuals to participate in various labelling and ceremonial processes where the self is ascribed value based on the worth of the body’s activities.

Denna studie riktar in sig på den begränsade grupp vårdpersonal som inom svensk sjukvård arbetar med tillsyn över patienter som en del av vård i livets slutskede, så kallade vak. Ämnet för denna uppsats handlar om vakande över patienter som befinner sig i livets slutskede, även benämnt som palliativa patienter. Med anledning av den utmaning som ett arbete nära döden kan innebära, har tidigare forskning betonat vikten av att vårdpersonal får adekvat förberedelse och utbildning om död och döende. För de vakande i denna studie, har yrkesrollen inte inbegripit något krav på sjukvårdsutbildning. Syftet med studien är att undersöka de vakandes upplevelser och erfarenheter i sitt arbete med att vaka över döende patienter, samt belysa hur de vakandes arbete aktualiserar olika förhållningssätt, tankar och känslor kring patienters döendeprocess. Materialet har samlats in genom fem intervjuer med personer anställda som vak. Det insamlade materialet har analyserats med utgångspunkt i en fenomenologisk ansats och användningen av Interpretative Phenomenological Approach. De teoretiska utgångspunkter som använts för tolkning av resultatet är Berger och Luckmanns institutionaliseringsteori, en del av Goffmans teori om intrycksstyrning samt Merleau-Pontys fenomenologi om kroppen. Resultatet har visat att vakandet som praktik kan förstås som ett deltagande i den palliativa patientens döendeprocess. De intervjuade ger uttryck för att vakandet kan innebära att “hålla koll” på patienten på särskilda vis, samtidigt som det är av vikt att visa både tillgänglighet och medmänsklighet i relation till den döende. Dessutom har resultatet framhållit att bristen på förberedelser och frånvaron av medicinsk utbildning får betydelse för den vakandes upplevelse av ansvar inom ramen för den yrkesmässiga positionen. Slutligen har resultatet visat på att den vakandes arbete kan förstås som en navigering i skärningspunkten mellan den institutionaliserade arbetsrollens handlingsutrymme och det existentiella mötet med döden genom patienten.

Sociala normer, individuella förutsättningar och strukturella hinder kan alla ha betydelse för en individs utbildningsval. Genom att analysera intervjupersonernas upplevelser och erfarenheter i relation till närmiljön och samhällets normer och förväntningar, syftar studien till att skapa en djupare förståelse för universitetsstudenters utbildningsval. Studien är kvalitativ och empirin samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys. Tidigare forskning, teorier och begrepp samlades in genom en växelverkan mellan analys och empiri vilket gör studien abduktiv.  Resultatet visar att närmiljön, det vill säga föräldrar, vänner och lärare, spelar en avgörande roll i unga kvinnors utbildningsval. Föräldrarnas inflytande sträcker sig bortom deras egen akademiska bakgrund och gör att de fungerar som förebilder som motiverar och driver intervjupersonerna. Studien belyser även en kedjereaktion av motivation och inspiration bland vänner, där vänners utbildningsval skapar en inspiration till liknande val. Genom att internalisera normer och förväntningar från föräldrar, lärare och samhället i helhet, formades intervjupersonernas ambitioner och val att utbilda sig. Studien visar även på den normativa kraften som finns i sociala strukturer, där utbildning inte bara sågs som önskvärd, utan även nödvändig och självklar. Upplevelserna och erfarenheterna som presenteras i studien visar att utbildning betraktas som en högt värderad väg till personlig och professionell utveckling i samhället. / Social norms, individual conditions, and structural barriers can all influence an individual's educational choices. By analyzing the interviewees' experiences and perceptions in relation to their local environment and societal norms and expectations, this study aims to create a deeper understanding of university students’ educational choices. The study is qualitative, with data collected through semi-structured interviews and analyzed using thematic analysis. Previous research, theories, and concepts were gathered through an interaction between analysis and empirical data, making the study abductive. The results indicate that the local environment, including parents, friends, and teachers, plays a crucial role in young women's educational choices. The influence of parents extends beyond their own academic backgrounds, positioning them as role models who motivate and drive the interviewees. The study also highlights a chain reaction of motivation and inspiration among friends, where friends' educational choices create inspiration for similar choices. By internalizing norms and expectations from parents, teachers, and society at large, the interviewees' ambitions and decisions to pursue education were shaped. The study also demonstrates the normative power present in social structures, where education is not only seen as desirable but also necessary and self-evident. The experiences and perceptions presented in the study show that education is regarded as a highly valued path to personal and professional development in society.

This study aims to investigate the following two questions: What reasons are crucial for the difference between attitude and behavior when it comes to younger consumers' choices regarding recycling? How do individuals relate to the discrepancy and how do they handle it? Previous research has shown that attitudes and behaviors do not align with each other in various environmental aspects. Among these, studies on recycling have shown that younger consumers tend to consciously choose not to recycle certain packaging for various reasons. Additionally, it has been found that the interest in the environment is stronger among the younger generation, while more frequent recycling increases with age, indicating an attitude-behavior gap even in recycling. To understand the crucial reasons for the existence of the difference between attitude and behavior when it comes to the choice to recycle, eight interviews have been conducted with both men and women aged 25-35. They have been asked about their experiences regarding recycling. The theories used to understand their attitudes and behaviors have been Goffman's theory of presentation, impression management, and embarrassment, Sykes & Matza's theory of neutralization techniques, and finally Hardin's theory of the tragedy of the commons. The results of the study have shown that the environment is considered important, but where behavior does not align with their attitudes. The gap is handled and justified among other things, through compensation and minimization. The results also show that recycling should be easy, convenient, and have enough space, as this affects one's choices in recycling.

Med utgångspunkt i Howard Beckers stämplingsteori har denna kvalitativa studie som syfte att utveckla en djupare förståelse inom området som omfattar kvinnor i brottslighet. Genom en sociologisk analys, med begrepp som disciplinering, intrycksstyrning och genus, kommer denna studie att djupgående gå in på hur kvinnliga lagöverträdare upplever bemötandet och hanteringen under rättsprocessen. Därtill kommer hur kvinnors identitet och självbild formas utifrån deras erfarenheter av rättsväsendet och samhälleliga normer, attityder och strukturer. Studien utgörs av narrativa intervjuer med fem kvinnor som tidigare begått lagbrott. Det empiriska materialet pekar på att kvinnornas upplevelser av häktestiden varit en emotionell påfrestning för dem. Resultatet visar också på att kvinnorna under rättsprocessen ofta får utstå kränkande behandling som en följd av sitt kön. Sammantaget går det att dra slutsatser om att sociala och kulturella faktorer spelar en väsentlig roll i skapandet av den egna identiteten. Utöver det påstår vi även att kvinnor som begått brott får utstå dubbelstämpling på grund av både brottet och sitt kön. / Drawing on Howard Beckers's labeling theory, this qualitative study aims to develop a deeper understanding within the area encompassing women in criminality. Through a sociological analysis, using concepts such as discipline, impression management, and gender, this study will go deeply into how female offenders experience treatment and handling during the legal process. Additionally, it will explore how women's identity and self-image are shaped based on their experiences with the criminal justice system and societal norms, attitudes, and structures. The study consists of narrative interviews with five women who have previously committed crimes. The empirical material indicates that the women's experiences during the period of detention have been an emotional strain for them. The results also suggest that women often endure discriminatory treatment during the legal process as a result of their gender. In conclusion, it can be inferred that social and cultural factors play a significant role in the formation of one's own identity. Furthermore, we argue that women who have committed crimes face “double labeling” due to both their offense and their gender.

Abstract  The study is based on the judgments of the labor court which depict the employers and the employees experience of the rehabilitation situation. The origin and cause of the communication and cooperation problems are explained by putting them in relation to the interaction in organisations, the function of the leader for the employees and the importance of teamwork for the employee in sick leave.  The study resulted in three themes: lack of commitment, passivity and dissatisfaction, and limitations in influence. These themes describe in more detail how the employer and the employee act based on their experience of the rehabilitation situation, how other actors make the rehabilitation situation more difficult and how the difficulties of dealing with a long-term rehabilitation situation are expressed and handled.  Previous reseach clarifies that work-related ill health is rooted in stress factors at the workplace and difficulties in adapting the workplace to the employees rehabilitation needs. The long-term sick leave is explained as a consequence of the organizations streamlining. The organizations ability to adjust work is described as important in order to prevent long-term sick leave.

In the wake of declining fertility rates observed across numerous Western countries following the Great Recession, fertility research has increasingly focused on subjective dimensions of economic uncertainty in attempting to explain contemporary fertility dynamics. While the existing literature has primarily examined subjective economic uncertainty in terms of perceived employment stability, recent arguments have been made that resilience toward employment loss might have more salient effects on fertility intentions. Following these arguments, this thesis aims to provide further insight into the current fertility decline in Sweden by examining the relationship between perceived resilience and fertility intentions among Swedish childless couples. Utilizing cross-sectional data from the Swedish Generations and Gender Survey 2021, logistic regression is employed to examine the association between resilience and fertility intentions and how it varies across sociodemographic/socioeconomic groups and individual perceptions of employment stability and risk attitudes. Logistic regression models indicate that being unsure regarding one’s resilience is associated with lower fertility intentions for men, with no similar association found for women. This effect of uncertainty regarding one’s resilience is further suggested to be isolated to foreign-born individuals. Although clear associations between low resilience and fertility intentions are not evident overall, they may be observed among the economically vulnerable. Theoretically, these findings are suggested to reflect a difference in perceived risks and uncertainty, where it is more an inability to foresee future risks than an expected future risk that could inhibit the formation of fertility plans for individuals. Although the results suggest that resilience may play a role in the Swedish fertility decline, the limited sample and cross-sectional nature of the data preclude definitive conclusions regarding the extent of this role.