This study aims to examine and observe the discourse around freedom within academia, morespecifically within research pertaining to the choice overload phenomenon. The study isqualitative in nature and would be best described as a discourse,- and ideology analysis. Thestudy observes the current discourse around choice overload and how the phenomenon ispresented and problematized. Furthermore the study aims to examine if there are anyideological influences in this area of research. The studies being analyzed are publishedbetween 2016 to the middle of 2018 and based around the keyword choice overload,. Theresults of this study show that recent research regarding choice overload is in overwhelmingmajority conducted by marketing and hence presented in a market-minded perspective. Thestudy also finds that there seems to exist an indication of two “perspectives” when it comes tothe researchers views on choice overload. In these study these perspectives are categorized byone having a more pragmatic, solution-oriented view in relation to the phenomenon and theother one being more sceptical to its existence at all. The conclusion brings mixed results,whereas while the study shows that there are prevalent tendencies to problematize and presentchoice overload from a profit seeking perspective as opposed to a general societal healthperspective, the controlled nature of the language used in research makes it hard to draw anyconcrete conclusions. The study ends on an encouraging note, leaving suggestions for furthermore in-depth research to contribute to this field of knowledge. / Denna studie syftar till att undersöka och observera diskursen kring valfrihet inom akademia,specifikt inom forskning kring fenomenet choice overload. Denna studie är kvalitativ till sinnatur och kan bäst beskrivas som en diskurs,- och ideologianalys. Studien observerardiskursen kring choice overload och hur fenomenet presenteras och problematiseras. Vidareämnar denna studie att examinera om det förekommer ideologiska strömningar inomforskningsfältet. De studier som analyseras är baserade kring nyckelordet choice overloadoch är publicerade mellan 2016 och första halvan av 2018. Resultaten av denna studie visaratt nylig forskning kring choice overload är dominerad av marknadsföring och därefterpresenterad ur ett marknadsekonomiskt perspektiv. Studien finner även att det tycks existeraen indikation av två olika “perspektiv” när det kommer till hur forskare ser på choiceoverload. I denna studie kategoriseras dessa perspektiv av att ena har en mer pragmatisk ochlösningsorienterad inställning gentemot fenomenet, medan det andra förhåller sig merskeptiska till fenomenets existens. Resultatet av studien är blandat, då fastän studien visar attdet finns tydliga tendenser att problematisera och presentera choice overload ur ettvinst-sökande perspektiv i motsats till ett folkhälso,- och samhällsperspektiv, så förhindrasstudien från att finna konkreta resultat på grund av det kontrollerade språket inom akademiskforskning och problematiken med allmän generalisering. Studien avslutas med förslag förvidare forskning för att bidra till kunskap kring ideologi inom akademia.

The aim of this study is to examine the description of experiences in the field of employment for people with disabilities who hold academic qualifications. The collection of empirical data has been prepared through semi-structured qualitative interviews conducted with five people working in the same industry with various occupational categories.  The report is based on Pierre Bourdieu's theory of capital, field and habitus. According to the study, the majority of those interviewed said that a well-established professional network can be a decisive factor in the search for work and equally important an academic qualification can open up the door to more opportunities in the labor market. Furthermore, a considerable proportion of the interviewees also outlined that due to their disability they do not have the ability to perform all type of work, such as a physical demanding job and they therefore said that to hold an academic qualification facilitates by the fact that the public sector often is less physically demanding. Moreover, the result outlines that the interviewees habitus is very much characterized by the right to be like "everyone else". Social capital also play a significant part in the decision  making regarding higher academic qualifications. / Denna studie syftar till att skapa en djupare förståelse för hur personer i åldern 30-40 år med funktionsnedsättning och akademisk utbildning beskriver sina erfarenheter av arbetsmarknaden. Den insamlade empirin har framtagits genom semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med fem personer som arbetar inom samma bransch inom olika yrkeskategorier. Den teori som studien utgått ifrån har varit Pierre Bourdieus teori om kapital, fält och habitus. Studiens resultat visar att den studerade gruppen beskrivit att ett stort kontaktnät kan vara en avgörande faktor vid arbetssökandet samt att en akademisk utbildning öppnar upp fler möjligheter på arbetsmarknaden. Flertalet av intervjupersonerna har beskrivit att deras funktionsnedsättning medför att de inte har möjlighet att utföra alla typer av arbeten som till exempel ett fysiskt arbete. En akademisk utbildning underlättar då genom att tjänstemannayrken ofta är mindre fysiska. Vidare visade resultatet att intervjupersonerna habitus präglas mycket av rätten att vara som "alla andra". Det sociala kapitalet spelar även en viktig roll för valet av vidareutbildning då studien visat att samtliga intervjupersoner har minst en förälder med en akademisk bakgrund.

This study aims to investigate the attitudes towards the employer brand of an individualcompany from an employee perspective. By applying the Employer Attractiveness scale(EmpAt) (Berthon et al. 2005), it is investigated how the employees perception ofattractiveness of the employer varies depending on selected demographic components.Furthermore, the purpose is to establish whether a statistically significant relationship existsbetween employees loyalty and perception of the employer attractiveness. A quantitativeresearch method in terms of an online survey is used when collecting the data of the study,which is later analyzed using the statistical computer program SPSS. The results indicate thatthere are no significant demographic differences regarding the perceived attractiveness of theemployer. A strong positive correlation has been identified between the attractiveness of thestudied company and its employees loyalty. The results of the study are only applicable to theparticipating population, and cannot be generalized to a different population than the studyparticipatory. / Denna studie syftar till att undersöka medarbetares attityder gentemot ett enskilt företagsemployer brand. Genom tillämpning av Employer Attractiveness-skalan (EmpAt) (Berthon etal. 2005) studeras hur medarbetarnas uppfattning av attraktiviteten hos arbetsgivaren varierarberoende på utvalda demografiska komponenter. Vidare är syftet att ta reda på huruvida ettstatistiskt signifikant samband existerar mellan medarbetarnas lojalitet och medarbetarnasuppfattning om arbetsgivarens attraktivitet. En kvantitativ forskningsmetod i form av endigital enkätundersökning tillämpas vid insamling av studiens datamaterial, vilket analyserasi det statistiska dataprogrammet SPSS. Resultaten visar att det inte råder några signifikantademografiska skillnader vad gäller den upplevda attraktiviteten hos arbetsgivaren. Ett starktpositivt samband har identifierats mellan det undersökta företagets attraktivitetsvärde ochdess medarbetares lojalitet. Studiens resultat är endast applicerbara för den deltagandepopulationen, och kan inte generaliseras till en annan population än den i studien deltagande.

In this thesis, a phenomenological approach is taken as the purpose is to discuss how the healthcare experiences of Swedish patients with chronic illness are affected by political state reforms and governing technologies. The thesis compares the discourse of Swedish healthcare policy with the discourse of healthcare in practice. Swedish healthcare has gone through major changes during the past decades, which have affected the state-to-patient relationship. This shift involved a transfer of responsibility from the state to its citizens, enabled through patient empowerment. In this change, a new ideal patient-role emerged, which is the patient as an informed and active consumer. What this thesis shows is the existence of a discrepancy between the ideal patient-role in governmental writing and the same ideal patient-role in the reality of the healthcare system. The ethnography consists of a literature study of healthcare policy documents and interviews with ten informants about their experiences of healthcare, in connection with the chronic diseases that affected their lives. The aim has been to examine the governing qualities of healthcare policy and practice, implementing Foucault’s theory of governmentality and technologies of the self.

The aim of the study was to illustrate how evidence-based praxis is implemented in the police agencies activities with crime prevention work. We asked two questions: a) What actions does the Swedish Police authority take when implementing evidence-based praxis in its operations? and b) What opportunities contra difficulties do the managers, community police officers and teachers at the police institute see with evidence-based praxis? This was investigated through qualitative interviews in order to capture the participants personal opinions and experiences about the subject. Evidence-based policies are practiced through the crime-prevention work that takes place through local cooperations. The role of community police officers constitutes an important strategic role as being cosmopolitan, which ensures that communication between the police and society works, which in turn forms the basis for the crime-prevention work. The result also shows that the police cannot take care of law enforcement on their own initiative; responsibility also rests on individuals, groups and other organizations. We see patterns of a majorly positive attitude within the police, which contradicts previous research. There are not enough evidence-based methods within all working fields of the police, which has emerged as an important factor in order to implement evidence-based praxis. Whilst the police may be positive towards evidence-based methods, they can not solely rely on them. The resources are too lacking in order for the evidence-based praxis to also permeate the police authority's work. In order for the police authority's work to be carried out by evidence-based methods, community police officers need to have a higher status internally. They also need a mandate in the form of being able to make decisions about operative resources. The main contribution of the study´s is that evidence-based praxis needs to be strategically implemented, and the key people who work primarily with evidence-based praxis needs a higher status within the organization.

The purpose of this study is to examine how white-collar workers are affected by working borderless, that is, work that is flexible in relation to time, space, and organizational borders. The research questions address the workers experience of the boundless work, how it affects their relationship between working life and private life, and how it affects their organizational and social work environment. The study is qualitative. Semi-structured interviews have been conducted with eight individuals working in white collar work with the possibility to work in other spatial forms than at their specific workplace. The theoretical framework chosen as a tool for analyzing the results is; Sennetts (2000) theory about flexibility, Karasek and Theorells (1990) Demand-Control-Support-model and parts of Goffmans (2014[1959]) dramaturgical perspective. The results show that the borderless work has both pros and cons for the employee, the benefits being that it can contribute to a better balance between working life and private life for the employee. The disadvantages mainly concern the prolongation of working hours and the fact that, with the new information and communication technology development, it may be difficult for the employee to distance himself from work. The results also show that within the borderless work there may be lack of clear requirements as well as control of the employee. When combined with a borderless working time, that can lead to a pressured situation for the employee. / Syftet med denna studie är att undersöka hur individer inom tjänstemannasektorn påverkas av att arbeta gränslöst, det vill säga arbete som är flexibelt i förhållande till tidsmässiga, rumsliga och organisatoriska gränser. Frågeställningarna behandlar individernas upplevelse av det gränslösa arbetet, hur det påverkar deras relation mellan arbetsliv och privatliv samt hur det påverkar deras organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Studien har en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta individer som arbetar inom tjänstemannasektor och har möjlighet att arbeta i andra rumsliga former än på sin specifika arbetsplats. Det teoretiska ramverk som valts ut som verktyg för att analysera resultatet är; Sennetts (2000) teori om flexibilitet, Karasek och Theorells (1990) krav/kontroll/stöd-modell samt delar av Goffmans (2014[1959]) dramaturgiska analysmodell. Resultaten visar att det gränslösa arbetet har både för- och nackdelar för arbetstagaren. En fördel är att det kan bidra till en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv för arbetstagaren. Nackdelarna rör främst att arbetstiden ofta förlängs samt att det i och med den nya informations- och kommunikationsteknologiska utvecklingen kan vara svårt för arbetstagaren att distansera sig från arbetet. Resultaten visar även att det inom det gränslösa arbetet kan råda brist på tydliga krav samt kontroll på arbetstagaren, när detta kombineras med en gränslös arbetstid kan det leda till en pressad situation för arbetstagaren.

This study aims to examine which mechanisms affect young adults' trust in authorities, with a focus on capital composition, and specifically cultural capital (education). Through this focus on capital, the study examines the underlying factors that affect what requirements that young adults feel that they can demand of/put on authorities. The data material has been collected through six interviews with young adults aged 20–30 who are, or during the past year have been, registered at the Public Employment Service (Arbetsförmedlingen) in Stockholm, Sweden. The reference framework that formed the basis for the analysis consists of Pierre Bourdieu's capital theory and the concept of habitus, in addition to Max Weber's theories on status and accumulation of opportunities. The results of the study shows that capital composition correlates with trust level, but that the level of trust also relates to which extent an authority meets the expectations that exist around their services. Moreover, the results show that the level of trust correlates with the level of risk the young adult must take to trust authority. / Denna uppsats är en kvalitativ intervjustudie som syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar unga vuxnas tillitsnivå till myndigheter, med inriktning på kapitalsammansättning och framförallt kulturellt kapital (utbildning). Dessutom undersöker studien vilka bakomliggande faktorer som påverkar vilka krav unga vuxna upplever att de kan ställa på myndigheter, även detta med fokus på olika typer av kapital. Datamaterialet har samlats in genom sex intervjuer med unga vuxna i åldern 20–30 år som är, eller under det senaste året varit, inskrivna på Arbetsförmedlingen i Stockholms stad. Den referensram som legat till grund för analysarbetet har bestått av Pierre Bourdieus kapitalteori och begreppet habitus samt av Max Webers teorier kring status och möjlighetsansamling. Resultaten av studien visar att kapitalsammansättning korrelerar med tillitsnivå, men att nivån av tillit också har att göra med i vilken utsträckning myndigheter uppfyller de förväntningar som existerar kring deras tjänster. Dessutom visar resultatet att nivån av tillit korrelerar med hur stor risk det innebär för individen att hysa tillit till myndigheten.

Denna uppsats belyser hur medarbetare på ett gruppboende inom LSS upplever hur det är att arbeta med äldre intellektuellt funktionsnedsatta personer. Syftet med undersökningen är att beskriva medarbetarnas subjektiva upplevelser av att bemöta åldrande brukare och samtidigt förhålla sig till lagstiftningen samt arbetsgivarens riktlinjer. Den teoretiska grunden i uppsatsen bygger på symbolisk interaktionism då en central del i studien handlar om att beskriva social interaktion. De underliggande teorierna och begreppen berör byråkrati och social handling samt rolltagande, empati och bemötande, där de två förstnämnda har valts eftersom de på ett relevant sätt kan bidra med förståelse vid tolkning av medarbetarnas beskrivningar av att bemöta brukarna och samtidigt förhålla sig till lagar och riktlinjer. De tre sistnämnda valen har gjorts då ett stort fokus ligger på bemötande, vilket i sin tur hänger ihop med empati och rolltagande. Vidare baseras det teoretiska utgångsläget på Trost och Levins definition av symbolisk interaktionism, där underliggande teorier och begrepp bygger på Webers diskussion om byråkrati och social handling, Trost och Levins tolkning av Meads teori om rolltagande, samt Henriksen och Vetlesens beskrivning av empati och bemötande. Uppsatsens metodologiska ansats är dubbel hermeneutik som innebär tolkning av något som redan är tolkat, och som ansågs lämplig eftersom studien gjorts genom att jag tolkat medarbetarnas beskrivningar, vilka i sin tur bygger på deras tolkningar av olika situationer. Studien har genomförts med intervjuer med personal på ett gruppboende, där det framkom att medarbetarna antingen ser bemötandet av brukarna som rutinmässigt eller som en utmaning. De flesta upplevde att det i vissa hänseenden är problematiskt att bemöta brukarna enligt arbetsgivarens riktlinjer, enligt någon berodde det på att riktlinjerna var otydliga, medan flera uppgav att de inte var praktiskt genomförbara. Medarbetarnas olika upplevelser kunde till stor del bli förståeliga med stöd av Webers diskussion om olika handlingstyper. I stort sett rådde det enighet om att svårigheterna att praktiskt tillämpa arbetsgivarens riktlinjer innebar negativa konsekvenser för brukarnas rätt till självbestämmande, eftersom de både är äldre och omfattas av LSS.

This thesis aims to present a practical example of how art can become an instrument capable of investigating, showing and facing a social problem. For doing so, art can overcome communication issues; secondly, it can create a “common world” of shared values that leads to changes in society. The ethnographic example shown here is set among the theatrical company of the KulturParken association (Uppsala, Sweden), which works with people with disability. The fieldwork focuses on the development and staging of their theatrical show “Sagan om Liv och Lust” which deals with the problem of sexuality and disability. The thesis structure follows two main arguments: communication process and evolution in society. The arguments are framed and analysed through the embodied knowledge concept and Turner’s theory about ritual in theatre, as well as through Kester’s dialogical and relational aesthetic theory and Rancière’s Dissensus one. This thesis highlights how disability arts and a disability aesthetic allowed the members of the company to develop a personal awareness, leading them to overcome self-imposed barriers and those imposed by society. Moreover, it shows how the receivers of the theatrical message become active actors themselves, carrying forward the communicative process.

Den här studien handlar om en grupp barn som inte har några föräldrar i Sverige, och som därför bor på institution. På senare tid har man tillskrivit dem kategoriseringen ensamkommande. Bakom det begreppet finns barn i olika åldrar som har lämnat sin familj och sitt hemland för ett nytt liv på en plats i världen med större framtidsmöjligheter. Många av dessa barn, som flyr till västvärlden på egen hand, delar erfarenheter av att placeras på institution. Mer precist är det en sådan tillvaro denna studie kommer att kretsa kring.