Uppsatsen undersöker befolkningsförändring sett ur ett migrationsperspektiv under perioden 2000-2009. Studien visar att 145 av Sveriges 290 kommuner under 2000-talet har minskat i befolkning medan 140 kommuner har ökat i befolkning. Det grundläggande pro-blemet uppsatsen belyser är det faktum att 15 av dessa kommuner minskat i befolkning med mer än 10 procent. Utöver detta tillkommer att 29 kommuner haft en befolkningsökning på mer än 10 procent. Utvecklingen orsakar en skevhet i den kommunala organisationen som medför problem ibland annat den kommunala budgeteringen. Studiens utvalda förklaringsva-riabler är ett begränsat urval som baserats på tidigare forskning och teori kring migration och flyttmönster. Förklaringsvariablerna som användes behandlade följande områden: arbetslöshet, utbildningsgrad, nystartade företag, skatteunderlag, kommunala utgifter, barnomsorgskostnad, nettokostnad för äldre och funktionshindrade samt jämställdhet. Uppsatsens syfte är inte att ge en heltäckande förklaringsmodell utan att undersöka ett urval av möjliga förklar-ingsfaktorer. Den totala förklaringsmodellen lämnas således för framtida forskare att reda ut. Av studiens resultat framgår ingen av variablerna som dominerande gällande förklaringskraft, däremot framstår de totala kommunala utgifterna, barnomsorgskostnad och antal nystartade företag som viktigast sett till kommunal befolkningsutveckling. Skatteunderlag och jämställdhet var de variabler av minst betydelse.

The purpose of this essay is to analyze how the ideas of the Swedish national romantic period have been expressed in the early years of Hälsinglands Spelmansförbund, how these may have changed over time, and whether national romantic ideas remain in today's Hälsinglands Spelmansförbund. The author uses qualitative analysis with content analysis to analyze statutes from 1958, the memorandum Folkmusiken i Hälsingland genom tiderna from 1967 and the 1995 statutes: The statutes of 1958 to indicate whether national romance has been expressed in any way in the Hälsinglands spelmansförbunds early years, Folkmusiken i Hälsingland genom tiderna from 1967 in relation to changes in the folk music field, to show changes in Hälsinglands spelmansförbund, and statutes from 1995 to highlight our time and if ideas from the national romance remain in Hälsinglands spelmansförbund. The main results are that national romantic ideas have existed and exists in Hälsingland Spelmansförbund. However, one can see a slight difference in our contemporary Hälsingland spelmansförbund, with more focus on our time than our past. The author concludes that this may be a result of the postmodern thoughts on the alienation of our history. Postmodernism is also a theory the author uses to prove change in the folk music field.

This study examines how social cohesion is built through exchange of urban art. Graffiti and street art are treated like dirt and washed away. Unsanctioned art is often perceived as alien to museums and private homes. Despite this, many graffiti and street artists produce art in studios that are sold in galleries as urban art. Through ethnographic tools and site visits to homes of collectors in the United States and Sweden this study explores what it means to exchange and own urban art. Guided by Émile Durkheim’s theories on social cohesion and Georg Simmel’s writings on social boundaries, sociological implications of material things are investigated. The analysis shows that exchange of urban art produces and affirms social bonds and passionate feelings about belonging to a specific art world. Artworks in private homes symbolically represent unsanctioned art; which makes collectors feel joy, purpose, and confidence. Urban art collectors dodge discursive definitions of art in favor of nondiscursive and pragmatic boundary work. In contrast to a Bourdieusian perspective this study found that art is not as much about reproduction of social hierarchies as about making social life meaningful and connected. The results suggest further research on materiality in times of digital media.

Studiens syfte var att att undersöka om och på vilket sätt utbildningsnivå påverkar föräldrars beslut att arbeta deltid. I Sverige har det sedan 1979 funnits möjlighet för både män och kvinnor att arbeta deltid när barnen är under åtta år gamla. Möjligheten är en del av ett flertal politiska beslut som syftade till att öka jämställdheten och få ut kvinnor i arbetslivet. Tidigare forskning pekade på att ett flertal faktorer påverkar beslutet att arbeta deltid och att utbildningsnivå är en av de faktorerna. Eftersom lagar, regler, normer och villkor kring deltidsarbete skiljer sig åt mellan länder finns inget entydigt samband mellan utbildningsnivå och deltidsarbete. Tendensen för länder liknande Sverige är dock att högutbildade arbetar deltid i mindre utsträckning än de med lägre utbildning för kvinnor. En svensk studie visade att bland svenska män är det framförallt medelklassmän med högre utbildning som bryter heltidsnormen som finns i manligt dominerade branscher genom att välja att arbeta deltid för att ta hand om barn. Studiens teoretiska ram utgjordes av teorin om rationella val, Beckers ekonomiska teori om familjen, preferensteori och teori om förhandlingar inom familjen. Då den beroende variabeln deltidsarbete var dikotom valdes logistisk regressionsanalys som analysmetod. Studien baseras på data från Gender and Generations Programme och urvalet bestod av 655 personer. Resultatet visade att utbildningsnivå i sig inte påverkade deltidsarbete, men det gjorde variablerna kön, preferenser och sektor. Dessutom visade sig att interaktionen mellan kön och utbildningsnivå är viktigt vad det gäller valet att arbeta deltidsarbete för kvinnor.

Empowerment has been a popular concept in management and leadership practice and research for more than forty years. The intentions behind empowerment at the workplace are positive: empowered employees should experience a greater degree of influence, decision-making latitude, and meaningfulness. This is achieved through transfers of power, such as increases in autonomy and responsibility. Although empowerment efforts have often been shown to successfully result in empowered and highly involved employees, there has also been research that shows the opposite: the so-called paradox of empowerment is a well-known problem that refers to failed empowerment efforts through which beneficiaries feel disempowered rather than empowered. This thesis comprises three papers intended to contribute to empowerment research and practice within a sociological framework that offers a better understanding of implicit assumptions between employer and employee and the unintended consequences these can have on the outcome of empowerment change efforts. The analyses utilize a communicative approach in line with sociological and social-psychological theories of communication and interaction. The first two papers are theoretical analyses, one examining the general concept of empowerment (Paper I), the other focusing more specifically on empowerment in workplace contexts (Paper II). Paper III is an empirical analysis that investigates some of the theoretical assumptions made in Papers I and II. The first paper analyzes empowerment from a sociological point of view and identifies possible mechanisms behind the paradox of empowerment. It is argued that such paradoxes may evolve from discrepancies between approaching empowerment from a purely economic and structural perspective versus a communicative and relational one. It concludes with the observation that, although their agency may be increased on a structural level, empowerees may experience a parallel decrease of agential options on a communicative level. The second paper deals with empowerment at the workplace as a management or leadership technique. Focusing on relational aspects, a “basic communicative structure” is identified. This is analyzed as comprising a contractual and a communicative context that should be taken into consideration by empowerers in order to avoid misunderstandings in the recipients’ sensemaking processes. Paper II concludes by arguing that the way recipients make sense of their roles and situations as defined by employment and/or psychological contracts might not necessarily be in line with the communicative meanings they ascribe to the change agents’ actions, and vice versa. The third paper analyzes employees’ orientations and attitudes toward empowerment and the relevance of their attitudes for the success of empowerment efforts. These issues are explored by means of survey data from 268 employees in the Swedish retail sector. Results indicate that age and work intensity (part-time vs. full-time), as well as cohabitation status may have significant impacts on how empowerment efforts are approached and received by employees. The thesis as a whole provides insights into sociological issues of empowerment, both generally and particularly in management and leadership contexts and concludes that the communicative context of empowerment interactions plays a significant role in employees’ empowerment orientations. / <p>At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 2: Manuscript. Paper 3: Manuscript.</p>

This thesis describes certain areas in the grammar of the little-known Kuot language, spoken by some 1,500 people in New Ireland Province in Papua New Guinea. Kuot is an isolate, and is the only non-Austronesian (Papuan) language of that province. The analyses presented here are based on original data from 18 months of linguistic fieldwork. The first chapter provides an overview of Kuot grammar, and gives details of earlier mentions of the language, and of data collection and the fieldwork situation. The second chapter presents information about the prehistory and history of the area, the social system, kinship system and culture of Kuot speakers, as well as dialectal variation and prognosis of survival of the language. Chapter three treats Kuot phonology, with particular emphasis on the factors that govern allophonic variation, and on the expression of word stress and the functions of intonation. Word classes and the criteria used to define them are presented in Chapter four, which also contains a discussion of types of morphemes in Kuot. The last chapter describes in some detail the class of nouns in Kuot, their declensions, non-singular formation, and the properties of grammatical gender. Appendices give the full set of person-marking forms in Kuot, a transcription of a recorded text with interlinear glossing and translation, the Swadesh 100-word list for Kuot, and diagrams of kin relations and terminology / <p>För att köpa boken skicka en beställning till exp@ling.su.se/ To order the book send an e-mail to exp@ling.su.se</p>

Syftet med studien har varit att belysa fenomenet hälsoism utifrån personliga tränares perspektiv. Tidigare forskning har påvisat att hälsoism är ett starkt växande fenomen i västvärlden. Utifrån syftet skapades tre frågeställningar; Hur diskuterar personliga tränare synen på sig som en förebild inom hälsa? Hur framträder hälsomedvetenhet i vardagen för personliga tränare? Vad innebär en hälsosam livsstil för personliga tränare? Undersökningen använde kvalitativ metod och bestod av fyra intervjuer. Informanterna var utbildade och arbetade med någon form med personlig träning. En del av resultatet visade att personliga tränare anser sig själv som förebilder och representanter för hälsa. Detta leder till att rätt beteende måste ske i en omgivning där kunder eller potentiella kunder kan hålla koll på en. Att inte ha rätt beteende i sådana situationer kan resultera i att man anses som en opålitlig personlig tränare. Ett annat resultat visar på att en hälsosam livsstil är viktigt för personliga tränare men att det är lika viktigt att inte ha för hälsosam beteende heller. Ett för hälsosamt beteende eller att ha hälsa som religion kan anses som osunt beteende. Slutsatsen i uppsatsen tyder på att personliga tränare är en del av hälsoismen och uppfyller en del krav på att ha hälsa som religion. Men det finns fortfarande en negativ inställning mot att ha hälsa som religion och att prioritera hälsa först. Detta kan förklaras utifrån att det inte är socialt accepterat än att ha hälsa som en religion kanske eftersom det är ett så pass nytt fenomen. / The aim of the study was to shed light on the phenomenon healthism based on personal trainers’ perspective. Previous research has shown that healthism is a rapidly growing phenomenon in the western world. Based on the purpose, three issues were created; How do personal trainers discuss their view as a role model in health? How does health awareness appear in everyday life for personal trainer? What does a healthy lifestyle for personal trainer mean? The study used the qualitative method and consisted of four interviews. The informants were educated and worked in some form of personal training. A part of the the results show that personal trainers consider themselves as role models and representatives of health. This leads to the proper behavior must occur in an environment where clients or potential clients can keep track of one. Not having the right behavior in such situations can result in being considered as an extremely unreliable personal trainer. Another result shows that a healthy lifestyle is important for personal trainers but it is equally important not to have too healthy behavior either. A too healthy behavior or to have health as a religion can be regarded as unhealthy behavior. The conclusion in the paper suggest that the personal trainer is part of the healthism and fulfill some requirements to have health as a religion. But there is still a negative attitude towards taking health as a religion and prioritize health first. This can be explained on the basis that it is not socially acceptable yet to have health as a religion perhaps because it is such a new phenomenon.

Sverige centraliseras allt snabbare, idag är det mer än hälften av alla människor som bor i storstäderna. Denna urbanisering, med ungdomar och unga vuxna i spetsen, gör att kommuner, bland annat i Värmlands län, utarmas och kraftigt går ner i invånarantal. Syftet med den här studien är att fånga in upplevelser av de unga som går emot urbaniseringen och hittills har valt att bo kvar i en utflyttningsort. Fokus i studien ligger på upplevelser av liv på orten, möjligheter till framtid och hur de resonerar kring flytta/stanna-frågan. Studien bygger på intervjuer med fem personer mellan 18–29 år, som alla är uppväxta i och som idag bor i Hagfors kommun. Utsagor och berättelser från intervjupersonerna har sedan analyserats med hjälp av de teoretiska resonemangen gällande kulturell friställning, urbanism och referensgrupper. Resultatet visar att unga vuxna i Hagfors upplever att de trivs bra i Hagfors, men att de samtidigt uttrycker att de vill flytta från orten. Livet i Hagfors upplevs som stillsamt och tråkigt och därför vill de söka sig ut för att uppleva det utanför och bli någonting annat. Att stanna i Hagfors innebär för intervjupersonerna att man blir en tråkig person - en sån som nöjer sig. De unga vuxna jag har träffat vill inte uppfattas på det sättet utan uttrycker därför önskan om ett liv med fler möjligheter, något som de ser finns utanför Hagfors. De intervjupersoner som har bott utanför Hagfors men valt att flytta tillbaka kan dock med större säkerhet säga att de trivs i Hagfors och vill bo kvar. Jag menar att de har tillägnat sig kunskap om att gräset inte är grönare på andra sidan, och att den kunskapen legitimerar deras val att bo i Hagfors utan att ses som en sån som nöjer sig. / In Sweden, we become more and more centralized, and today it is more than half of the population living in the metropolitan areas. This urbanization, with young people and young adults at the forefront, makes municipalities, especially in the county of Värmland, depleted and drastically reduced in population. The purpose of this study is to capture the experiences of young adults who oppose urbanization and have chosen to stay in an out-migration town. The focus for the study is young adults’ experiences of life in these towns, their future opportunities and how they relate to the stay/move-question. The study is based on interviews with five people between 18-29 years, all of whom grew up and today live in Hagfors. The statements and stories of the interviewed have been analyzed in relation to the theoretical reasoning cultural release, urbanism and reference group. The result shows, among other things, that young adults in Hagfors like living in Hagfors, but at the same time expresses that they want to move. Life in Hagfors is perceived as calm and boring, and they feel that they should see something else, see other places, and become something else. Choosing to stay in Hagfors is to be perceived as a boring person - one who is “content”. The young adults I have met do not want to be perceived in that way, and expresses a dream for a life with more possibilities, something that they see as possible outside of Hagfors. The ones I´ve interviewed who have lived outside of Hagfors but have chosen to move back, they are more certain that they like Hagfors and the life they see is possible there. My opinion is that they’ve become aware of that the grass isn't greener on the other side of the pence, and that knowledge legitimizes their choice to live in Hagfors without being seen as someone who is “content”.

Vi har med statistisk analys av datamaterial från Polisen i region Syds trygghetsundersökningar 2015 i Blekinge, Kalmar, Kronoberg och Skåne län undersökt hur oro för brott skiljer sig mellan landsbygd och stad och vilka sambandsvariabler som skulle kunna förklara skillnader. Det finns sammanfattningsvis tre viktiga resultat i vår studie: Allmän oro för inbrott är högre på landet än i städerna i region Syd. Detta resultat skiljer sig från tidigare forskning. Allmän oro för våldsbrott och stöld/skadegörelse på fordon samt konkret oro är högre i städerna än på landet, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Vi kan inte med våra sambandsvariabler förklara den högre oron för inbrott på landet. Däremot kan den högre oron för bl.a. våldsbrott och den högre konkreta oron i städerna förklaras av variabeln problem- och ordningsstörningar i bostadsområdena. Vi ser också att variabeln utsatthet för mängdbrott inte kan förklara orosskillnaderna mellan landsbygden och städerna. Vi diskuterar resultaten utifrån teorierna om social desorganisation och risksamhället. Vi frågar oss beträffande resultatet med högre oro för inbrott på landet om det kan finnas outforskade fysiska och sociala problem som besvärar mer på landet än i staden. Våra slutsatser är att allmän oro för bl.a. våldsbrott och konkret oro kan minskas i region Syd genom att arbeta med de fysiska och sociala problem- och ordningsstörningar i bostadsområdena. Vi diskuterar även behovet av ett bredare myndighetssamarbete för att kunna påverka oro för brott. Här påstår vi också att närpolisarbete kan minska oro för brott enligt tidigare forskning och broken windows- teorin trots att detta arbete inte nödvändigtvis sänker brottsligheten. Vi kan inte se att utsatthet för brott påverkar skillnaderna mellan stad och land. Skillnaden i brottsutsatthet mellan stad och landsbygd i Sverige minskar också enligt tidigare forskning. Det kan vara så att utsattheten inte längre skiljer sig tillräckligt för att påverka orosskillnaderna i region Syd. Den mindre skillnaden i brottsutsatthet mellan stad och land samt den högre oron för inbrott på landet talar sammantaget för negativa sociala förändringar på landsbygden i region Syd.

The aim of this study was to examine surfers ́ experiences of surf culture in sweden and all over the world how this compares to the rest of the world. The overall research questions for this study were ”How do the surfers experience the culture in Swedish surfing” and ”How do the surfers experience the Swedish surf culture compared to abroad”? In order to answer these questions in the study, five Swedish surfers were interviewed about their experiences. The data was analyzed and categorized into different themes by drawing on Bourdieu ́s concept of field, capital and habitus. The result of the study shows that the surfers thoughts, feelings and experiences was very much the same for how they look at the surfing culture both in Sweden and abroad. They all highlighted key elements of surfing culture and identeties as related to nature experiences. In conclusion the surfers also had a clear picture about their thoughts about nature experiences, hierarchy and localism.