<p>Denna antologi tar upp barn och ungdomars livsvillkor i nutid och belyser identitetsskapande i olika sammanhang. Vi utgår ifrån att den identitetsskapande processen i stor utsträckning påverkas av social interaktion. Alla har vi belyst olika aspekter av vardagliga sociala sammanhang som kan vara betydelsefulla för barn och ungdomar. Våra fyra studier omfattar skolelevers identitetsutveckling från lågstadiet till gymnasiet.</p><p>Den första delen i antologin innefattar barn i åldrarna sju till åtta år och deras identitetsskapande tillsammans med andra barn och lärare i skolmiljön. Därefter behandlas högstadieelevers uppfattning om skolmiljöns betydelse för identitetsskapandet. Den tredje delen lyfter fram hur gymnasieungdomar och lärare resonerar kring grupptryck samt utanförskap och gemenskap. Avslutningsvis tas gymnasietjejers livsvillkor upp i en studie av identitet i relation till andras och egna förväntningar på hur en tjej ska vara.</p>

<p>The aim for this study was to describe Social Physique Anxiety and </p><p>Self-Efficacy in the school year of 7 and 9. To that the aim for this </p><p>study was to describe if there was differences between girls and boys, </p><p>but also between the school years, when it comes to the estimation of </p><p>Social Physique Anxiety and Self-Efficacy. The method for this </p><p>report was of statistic design, with a deductive methodology who was </p><p>analysed and presented in. The empirical material was collected thru </p><p>questionnaires where the level of information was of quantitative </p><p>characteristics. The results from this study showed that girls estimate </p><p>higher Social Physique Anxiety then the boys, in school year 7 and 9. </p><p>The results also showed that boys estimated a higher Self-Efficacy </p><p>then the girls, in school year 7 and 9. The conclusion of the study was </p><p>that they who estimated high Social Physique Anxiety also estimated </p><p>a lower Self-Efficacy, independently of age. We suggest continued </p><p>research of decisive factors that effects Social Physique Anxiety and </p><p>Self-Efficacy, too increase the understanding of those factors that </p><p>affects an individual’s health.</p>

<p>Titel: Varför leder inte lyckad Forsknings- och Utvecklings (FoU) - kommunikation till förändrat beteende? En etnografisk studie inom Primärvården Halland.</p><p>Författare: Helena Morténius</p><p>Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-80p, VT 2007.</p><p>Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad.</p><p>Handledare: Lars Palm, professor, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad.</p><p>Examinator: Jesper Falkheimer, universitetslektor, Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg.</p><p>Problem: FoU-enhetens uppgift är att förankra forskningstänkandet bland primärvårdsanställda i Halland. En framgångsrik kommunikation har varit en viktig del i denna policy. Trots stort intresse på fältet har en grupp av anställda inte velat gå vidare i sin utveckling.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie har varit att ur ett kommunikationsvetenskapligt perspektiv på gruppnivå beskriva de faktorer som hindrar denna grupp av anställda att gå vidare i sin utveckling och bli FoU-aktiva.</p><p>Metod: Kvalitativ metod med en etnografisk ansats.</p><p>Resultat: Gruppens sociokulturella tillhörighet i kombination med organisationskulturens principer är grunderna till att en del av primärvårdens anställda inte går vidare i sin utveckling och blir FoU-aktiva. Bidragande faktorer till denna situation har varit de konkreta hinder som tradition, kultur, hierarki, ledning, resurser och brist på förebilder.</p>

<p><strong>Title: </strong>The life is too soft to accord in to tariffs: an essay about youth and families with children who are recipients of economic support<strong>,</strong> their experience of their financial situation and the reception towards the social welfare.</p><p><strong>Author: </strong>Ana Becovic & Kerstin Olsson         <strong>Supervisor: </strong>Erik Wesser</p><p><strong>Institution: </strong>Humanvetenskapliga institutionen, Högskolan i Kalmar</p><p><strong>Type of Essay: </strong>Degree project, 15 ECTS                     <strong>Date</strong><strong>: </strong>December 2008</p><p>The aim for our study has been to examine how youth and families who are recipients of economic support<strong> </strong>on long term basis experience their contact with social welfare. The starting point for the question at issue has been the client's experience of their financial situation the reception and expectations towards the social welfare.</p><p>In our B-level study we carried out qualitative interviews with social welfare officers to find out how they applied the "child perspective" in granting financial support and to what extent they felt that they succeeded in meeting the need of the client. The conclusion was<strong> </strong>that there is still room for improvement in this field and particularly a wish to focus more on the child's situation and development. The officers told us that they tried to pay closer attention to the child's situation through asking about the children and by visiting the families at home.</p><p>They expressed awareness of the importance to a child's well being the financial situation of their family. They also expressed the need for the child to be able to take part in leisure time activities and having an active social life.</p><p>In this study<strong> </strong>our research method is based on qualitative interviews. Our questionnaires where handed out to social welfare officers and workers in an organization aiming their work at vulnerable youth.  The target group is the parents of younger/older children and young adults between 18 - 25 years. The result of our interviews has been analyzed in relation to earlier research and relevant theories. Final conclusion; the target group expresses a positive experience of their contact with social services. It became clear that the experience varied depending on which handling officer one met. An interesting point is how different the youngsters and their parents reason around needs and expectations.</p>

<p>Our main purpose in this study was to identify the gender representations in comics and how these are presented to their readers. We focused on how comics, with six to ten year old children as their implied readers, represent male and female roles for identification. We also aimed to investigate differences and similarities in comics addressing boys or girls as implied readers.</p><p>The study was based on theories on gender, media and children in order to give some explanations to socialization and gendered identity processes in comics implied for young readers. We used qualitative methods, as discourse and semiotics, to analyze the chosen comics. According to these, in society media content also supports the male role as an unaware norm, and that media use during childhood have some effects on our identities as grown ups.</p><p>The result of our study shows that comics present young readers with stereotypical gender roles of male and female identities in society. The stories main characters are generally represented by men, while women often play the supporting parts to these male leading characters.</p>

<p>Förändrade samhällsstrukturer har lett till att ungdomars uppväxtvillkor under de senaste decennierna har förändrats. Föräldrarna ses idag inte längre som självklara förebilder och identifikationsobjekt när det handlar om norm-, värderings- och kunskapsförmedling. Familjens roll som förmedlare av dessa värden har istället delvis förskjutits till förmån för exempelvis media, skola, dagis och andra samhällsinstitutioner. Vi ställde oss frågan hur denna samhällsförändring påverkar ungdomars identitetsbildning och då framförallt ungdomar som är i behov av stödinsatser av olika slag. Studien bygger först och främst på tankar sprungna ur den konstruktionistiska teoribildningen. Vi tar där fokus på hur den kulturella friställningsprocessen medför att vi får svårt att orientera oss och där självklara ledstjärnor angående hur livet skall levas och vilka värden som skall gälla inte längre existerar i samma utsträckning som förr. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod bestående av intervjuer med fem ungdomar som har eller har haft stöd via socialtjänsten i form av en kontaktperson. Syftet med studien är att genom ungdomars egna upplevelser försöka förstå vilken påverkan stödinsatser genom socialtjänsten kan tänkas ha i deras identitetsbildning och vilka förändringar hos sig själva ungdomarna anser sig ha upplevt. De frågor vi ställer oss i studien är vilken roll stödinsatsen spelar i ungdomarnas syn på sig själva i relation till skola, familj och vänner och hur ungdomarna upplever att kontaktpersonernas förhållningssätt har påverkat dem i deras liv. Studiens resultat visar att de lärdomar och förändringsprocesser ungdomarna beskriver i intervjuerna pekar på att deras sätt att se på sig själva, idag ser annorlunda ut än vad det gjorde innan de träffade sina kontaktpersoner. Resultaten visar vidare att vissa av ungdomarna uppfattar sig själva på ett annat sätt idag medans andra anser att de med hjälp av sina kontaktpersoner lärt sig tänka på ett annat sätt än tidigare. I studien framkommer det att familjens roll när det handlar om att sörja för ungdomarnas känslomässiga välbefinnande av olika anledningar inte har fungerat. Vi kan i intervjuerna se att föräldrarna men även skolan har tappat mycket av sin legitimitet. Den roll som kontaktpersonerna tagit i förhållande till skola, familj och vänner i ungdomarnas syn på sig själva, upplever vi genom ungdomarna handlar om att kontaktpersonerna: Med deras kunskap och kompetens angående hur det är att växa upp i dagens samhälle skapat sig legitimitet gentemot ungdomarna. I sina relationer till ungdomarna skapat förutsättningar för ett förändringsarbete. Via dialogen medverkat till att ungdomarna intagit rollen som kritiska medundersökare. Genom att förena övriga punkter med ett maktmedvetande så leder det till att de skapat förutsättningar för ungdomarna, att som aktiva subjekt tillåtas erövra självtillit, kontroll och stolthet. Med andra ord empowerment med syfte att frigöra.</p>

<p>In this dissertation I address the question of why some social groups classify some people and groups as strangers. To answer the question I focus the stranger in the writings of the Polish sociologist Zygmunt Bauman.</p><p>According to Bauman, the social construction of the stranger cannot be compared with the asymmetrical relation between an in-group and an out-group. An in-group stands for friends and proximity. It considers the out-group as the enemy at a distance. The hierarchical and a reciprocal relationship that exists between the in-group and the out-group is a part of the social order. The stranger, on the other hand, is constructed in the ambivalent position between the in-group and the out-group. Since there is no room for the stranger in an orderly world she has to be dealt with in a way that keeps the world free from incongruity.</p><p>Since Bauman considers the moral consequence of cultural classification, his work is also relevant for the question of living with the stranger. Leaving the Occidental rational tradition in favour of a phenomenological tradition, Bauman offers a view that considers the encounter with the stranger as a moral meeting. Highlighting responsibility, instead of social arrangements, law or tradition, Bauman visualises the stranger as a moral subject and not as aparticular social type, one who is constantly out of place</p><p>The theoretical considerations of the social making of the stranger, and the moral understanding of living <i>for</i> the stranger, contribute to a deeper understanding about the institutional origins of social marginalisation and cultural exclusion.</p>

<p>The aim of this thesis is to develop and apply an empirical approach that can be used in studies of the relationship between different expectations of, and actual use of, information technology in educational settings. The studies focus on meanings of artefacts shaped in people's talk about and/or use of technology.</p><p>The aim is based on the twofold ambition to (1) develop an approach that opens the way for empirical investigations on the usage of technology and (2) to make a contribution to research about computers in education. I show how an approach based on a sociocultural perspective on learning, specified by inspiration from a sociotechnical perspective on artefacts, generates new questions about the usage of technology and its influence on learning and socialisation. Furthermore, I show how discourse analyses, inspired by the writings of Ludwig Wittgenstein, can be used in studies of educational processes.</p><p>The thesis consists of five case studies. In the first study I examine the rhetoric on information technology during the years 1994-1998 (Paper I). In the three following cases I analyse video-recorded conversation between children using computers in science education (Papers II-IV). In the light of the results from the first four studies I return in the fifth to the rhetoric on technology. In that paper different expectations on the usage of technology in education and on the technology users, expressed in the curricula for the Swedish compulsory school during the years 1962-1998, are clarified and discussed (Paper V).</p><p>The results of the thesis show that expectations are central parts of human action and that different expectations may result in different kinds of practices. The historical studies show that it is in no way obvious for what purposes artefacts are to be used in educational settings, or who is to decide on this issue.</p>

La présente thèse est basée sur une enquête socio-ethnographique menée sur trois clubs de football de niveaux fédéraux contrastés : l'un est composé d'équipes évoluant à un niveau départemental (District), l'autre à un niveau régional (Ligue) et le dernier à un niveau national (Fédéral). Toutes ces associations sportives sont amateurs, affiliées à la F.F.F. et situées autour d'une ville française moyenne. Ce doctorat s'appuie sur une enquête quantitative, menée par questionnaire, sur les joueurs en formation dans ces trois clubs (de 6 à 18 ans, n=397). Une enquête de type qualitative, composée de 91 entretiens, 71 observations et 18 tests d'aptitudes gestuelles et physiques, complète et pondère les résultats obtenus par le questionnaire. L'objet de la thèse est l'étude de la sociogenèse du goût, des dispositions et des savoir-faire footballistique des joueurs amateurs de ces trois clubs. L'analyse des pratiques, des représentations de ces footballeurs en formation, de leurs éducateurs et de leurs parents, dévoile de quelle manière la socialisation footballistique de ces joueurs se focalise progressivement sur la pratique du club. Le désengagement des joueurs vis-à-vis des autres contextes de pratique s'accompagne d'un investissement intense et durable des joueurs dans la culture et la pratique fédérale, et se traduit par l'acquisition de savoir-faire individuels et collectifs variés quantitativement et qualitativement, produits de cette longue socialisation.

Gegenstand der Studie ist die Evaluation eines kommunalen Sportprojekts. Die Forschungsarbeit entstand aus der wachsenden Erkenntnis heraus, dass es nicht mehr nur um die Entwicklung und Durchführung kommunaler oder sozialer Projekte geht, sondern zunehmend darauf ankommt, die Projektarbeit zu evaluieren, um ihren Einfluss auf die kommunale, soziale und personale Entwicklung zu prüfen und in der Folge die Implementierung zu optimieren. Die unterschiedlichen Schritte in der Definition des theoretischen Rahmens, der Datenanalyse sowie der Erarbeitung der evaluativen Empfehlungen wurden unternommen mit dem Anspruch auf Modellcharakter, um für zukünftige Evaluationsvorhaben entsprechende Standards zu setzen. Die Grundidee des kommunalen Sportprojekts „Straßenfußball für Toleranz“ ist innovativ: Mädchen und Jungen erobern durch gemeinsames Fußballspielen den öffentlichen Raum. Sie spielen ohne Schiedsrichter und nach speziellen Regeln. Das Projekt richtet sich ausdrücklich an sozial benachteiligte Jugendliche und bezieht gleichermaßen Jungen wie Mädchen ein. / The objective of the study is the evaluation of a community sports project. The thesis originated from the growing perception that it is not only about initiating and implementing a communal or social project but that the focus is increasingly also on the evaluation of the project work in order to measure its impact on communal, social and personal development and to optimise the implementation as a consequence. The different steps in the definition of the theoretical framework, the data analysis as well as the formulation of the evaluative recommendations were conducted with the pretension to set standards for future evaluation projects. The basic concept of the community sports project “Street Football for Tolerance” is innovative: boys and girls jointly conquer public spaces by playing football. They play without a referee and according to special rules. The project explicitly reaches out to socially disadvantaged adolescents, with the aim that boys and girls are equally involved.