In this dissertation I address the question of why some social groups classify some people and groups as strangers. To answer the question I focus the stranger in the writings of the Polish sociologist Zygmunt Bauman. According to Bauman, the social construction of the stranger cannot be compared with the asymmetrical relation between an in-group and an out-group. An in-group stands for friends and proximity. It considers the out-group as the enemy at a distance. The hierarchical and a reciprocal relationship that exists between the in-group and the out-group is a part of the social order. The stranger, on the other hand, is constructed in the ambivalent position between the in-group and the out-group. Since there is no room for the stranger in an orderly world she has to be dealt with in a way that keeps the world free from incongruity. Since Bauman considers the moral consequence of cultural classification, his work is also relevant for the question of living with the stranger. Leaving the Occidental rational tradition in favour of a phenomenological tradition, Bauman offers a view that considers the encounter with the stranger as a moral meeting. Highlighting responsibility, instead of social arrangements, law or tradition, Bauman visualises the stranger as a moral subject and not as aparticular social type, one who is constantly out of place The theoretical considerations of the social making of the stranger, and the moral understanding of living for the stranger, contribute to a deeper understanding about the institutional origins of social marginalisation and cultural exclusion.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhållningssätt gentemot barn vid matsituationen i förskolan. Data insamlades genom videoobservationer vid matsituationer i förskolan och genom samtal med observerade pedagoger utifrån dessa videofilmer. Detta analyserades sedan utifrån viss tidigare forskning samt valda begrepp. I mitt resultat fann jag att pedagogerna gav barnen ett visst ansvar inom matsituationen, vad det gäller till exempel matintag och i vissa fall val av placering. Pedagogerna sågs dock många gånger uppmuntra, uppmana och påminna barnen att äta av maten samt hade rätt att förändra placeringar de inte fann lämpliga. Pedagogerna eftersträvade att barnen skulle ha ett gott uppförande och bordsskick under matsituationen. Samspel och samtal var vidare någonting som ansågs vara viktigt. Utifrån resultatet drogs slutsatsen att pedagogernas förhållningssätt under matsituationen ibland var fostrande genom förmedlingspedagogik och i andra fall en fostran som en ömsesidig process, då barnen dels sågs som human becomings och dels som human beings. Pedagogerna gav barnen möjlighet till viss delaktighet och inflytande men kunde samtidigt begränsa detta genom ramar för matsituationen för att uppnå ett önskat beteende hos barnen. Ramarna ämnade socialisera barnen och visade på pedagogens makt. Makten tog sig form genom både osynlig och synlig styrning såsom avledande frågor, tillrättavisningar och bestraffningar. Detta berodde ofta på att pedagogens barnperspektiv gick före barnens perspektiv. Andra gånger kom det sig av ett vuxenperspektiv som kunde ses bero på strukturella aspekter, som fostransuppdraget i förskolans läroplan och förskolverksamhetens rutiner och tidsramar, likväl som pedagogens egen barnsyn och syn på socialisation. Studien visade på en komplex bild av pedagogers förhållningssätt under matsituationen.

Denna antologi tar upp barn och ungdomars livsvillkor i nutid och belyser identitetsskapande i olika sammanhang. Vi utgår ifrån att den identitetsskapande processen i stor utsträckning påverkas av social interaktion. Alla har vi belyst olika aspekter av vardagliga sociala sammanhang som kan vara betydelsefulla för barn och ungdomar. Våra fyra studier omfattar skolelevers identitetsutveckling från lågstadiet till gymnasiet. Den första delen i antologin innefattar barn i åldrarna sju till åtta år och deras identitetsskapande tillsammans med andra barn och lärare i skolmiljön. Därefter behandlas högstadieelevers uppfattning om skolmiljöns betydelse för identitetsskapandet. Den tredje delen lyfter fram hur gymnasieungdomar och lärare resonerar kring grupptryck samt utanförskap och gemenskap. Avslutningsvis tas gymnasietjejers livsvillkor upp i en studie av identitet i relation till andras och egna förväntningar på hur en tjej ska vara.

Titel: Varför leder inte lyckad Forsknings- och Utvecklings (FoU) - kommunikation till förändrat beteende? En etnografisk studie inom Primärvården Halland. Författare: Helena Morténius Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-80p, VT 2007. Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad. Handledare: Lars Palm, professor, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad. Examinator: Jesper Falkheimer, universitetslektor, Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg. Problem: FoU-enhetens uppgift är att förankra forskningstänkandet bland primärvårdsanställda i Halland. En framgångsrik kommunikation har varit en viktig del i denna policy. Trots stort intresse på fältet har en grupp av anställda inte velat gå vidare i sin utveckling. Syfte: Syftet med denna studie har varit att ur ett kommunikationsvetenskapligt perspektiv på gruppnivå beskriva de faktorer som hindrar denna grupp av anställda att gå vidare i sin utveckling och bli FoU-aktiva. Metod: Kvalitativ metod med en etnografisk ansats. Resultat: Gruppens sociokulturella tillhörighet i kombination med organisationskulturens principer är grunderna till att en del av primärvårdens anställda inte går vidare i sin utveckling och blir FoU-aktiva. Bidragande faktorer till denna situation har varit de konkreta hinder som tradition, kultur, hierarki, ledning, resurser och brist på förebilder.

Det har blivit ett hårdare och egocentrerat klimat i samhället. Enligt statliga rapporter mår många unga dåligt idag. För att förbättra ungdomars psykiska hälsa och välmående rekommenderar Ungdomsstyrelsen mer psykossocial verksamhet i skolan. SET är en metod som handlar om social och emotionell träning i skolan och den är till för att förebygga problem för unga. Syfte med denna uppsats har varit att belysa SET-metoden utifrån lärares erfarenheter och åsikter. En kvalitiv ansats valdes och semistrukturerade intervjuer genomfördes. Fem informanter som är lärare och arbetar med SET-metoden i grundskolan deltog i studien. Resultat som framkommit är att SET-metoden är ett återkommande moment i skolor (som ingick i min undersökning) och innebär bland annat att värderingsövningar samt problemdiskussioner sker under lektionstid i ämnet livskunskap. Hur bra det fungerar med SET beror mycket på läraren, hur engagerade läraren lyckas få eleverna i övningar och i vilken grad läraren ser den röda tråden med SET. Det framkom vidare att en del positiva resultat som mindre konflikter, utveckling av elever och lärare samt ökad gemenskap har skett efter införande av SET i skolan. Det är mycket annat som påverkar elevers välmående och normer. Socialisationsagenter som föräldrar, kamrater och media är med och påverkar och formar barn och ungdomars normer. En av de slutsatser som dragits av resultatet är att arbetet med SET medför mer praktiskt värdegrundsarbete med värderingar som det står i läroplanen att skolan ska förmedla

Music has always been an important form of communication and it can be found in many different contexts including aesthetical, cultural and emotional forms. In the globalized society of today music can be distributed fast through radio, TV, CD: s and the Internet. For many people consumption of music is an important part of the daily life and it can contribute to shape an individual’s attitudes and personality. The main purpose of this study is to find out whether there are any differences between men and women’s musical preferences. I will apply an explorative approach using qualitative interviews to describe what causes the differences. My results show that there is a difference between men and women’s musical preferences at least on the surface. Men preferred listening to rock and women favoured pop to a greater extent. These results could be affected by socialisation which refers to common norms in the society describing how women and men should behave. Socialisation can be linked to musical preferences and clearly both sexes are affected by this. It can be problematic to break these norms fearing exclusion from certain social groups. Some factors that effects musical preferences are socialisation, gender and identity.

Onlinespelet World of Warcraft (WoW) erbjuder ungdomar en annorlunda social arena, en värld som bara existerar online. Datorspel har blivit en växande underhållning och fler ungdomar spenderar en stor del av sin fritid framför datorn. Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomarna spelar WoW och om de utnyttjar den sociala spelarenan som erbjuds. Genom att belysa spelet WoW, hoppas vi ge blivande pedagoger en ökad förståelse för onlinespel som är ett exempel på en växande populär fritidsyssla för barn och ungdomar idag. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer med sex pojkar i åldrarna 14-19 år. Pojkarna är alla aktiva spelare av WoW. Resultaten visar att sociala mötesplatser inom informationsteknikens arenor innebär att de traditionella förväntningarna och de vedertagna identiteterna kan överskridas och utmanas. Detta innebär att individen får ett allt bredare fält av erfarenheter och därav blir identitetens möjligheter fler. Intervjuerna visade att ungdomarnas främsta syfte inte var att skaffa sig kompisar bland de andra spelarna, utan att de andra spelarna mest fanns till för deras spelkaraktärer. Målet var att bli bäst! Beskrivning: The massive multiplayer online role playing game, World of Warcraft (WoW) offers young players another social arena, a world only offered to them online. Computer games is becoming a growing entertainment for youth today, spending large amount of time in front of the computer. The intention of our essay was to investigate how youths play WoW and if they use the social arena offered to them. Looking into the game WoW, gives us as future educationalists an increased understanding of online games as an example of a growing popular leisure pursuit for children and youth today. We have used qualitative interviews including observations with six boys aged 14-19. The boys are all active players of WoW. Social meeting grounds in the areas of information technology exceed and challenge the traditional expectations and accepted identities. This means the individual receives a broader field of experiences making the possibilities of the identity expand. The interviews concluded that the main purpose for the boys was not to make more friends among other players. The other players were used only to enhance their own in game characters. The goal was to become best!

This study is focusing of the Swedish public library as an institution for general education during the period of 1910 to 1990. The aim is to enhance the knowledge of the construction of the Swedish citizen during the organized modernity.  What were the functions of the educational efforts characterizing public library, what procedures, technologies and techniques were in use´, how did they govern and what was the inherent impact of the citizen? With inspiration from the work of Michel Foucault the library discourse have been examined from a genealogical perspective illuminating discursive and non-discursive apparatuses, technologies and relations of power within the public library practices. The public library activities were organized hierarchic, giving the national library the overall responsibility for strategic activities, thus governing regional and local libraries to form localities, book collections, methods for studies considered appropriate for people. The local libraries´ responsibility was to offer the citizens appropriate books and methods for general studies. Bio-power technologies and disciplinary techniques, such as panoptical, expert strategies and central governing are in use. Limited selections, exclusions, rating based on hierarchical principles, governing on distance, self-regulation are the most important and common not only within the field of public library but in society as a whole.  Thus, forming an active and accountable citizen that is capable of making choices, recurrently willing to reconstruct herself by studies and consumption of books. The conclusion is that this citizen, consuming knowledge and high culture, corresponds well to the requirements of the modern society. / Staten, subjektet och pedagogisk teknologi. En nutidshistorisk studie av politiska epistemologier och styrningsmentaliteter i det tidiga 2000-talet

The aim for this study was to describe Social Physique Anxiety and Self-Efficacy in the school year of 7 and 9. To that the aim for this study was to describe if there was differences between girls and boys, but also between the school years, when it comes to the estimation of Social Physique Anxiety and Self-Efficacy. The method for this report was of statistic design, with a deductive methodology who was analysed and presented in. The empirical material was collected thru questionnaires where the level of information was of quantitative characteristics. The results from this study showed that girls estimate higher Social Physique Anxiety then the boys, in school year 7 and 9. The results also showed that boys estimated a higher Self-Efficacy then the girls, in school year 7 and 9. The conclusion of the study was that they who estimated high Social Physique Anxiety also estimated a lower Self-Efficacy, independently of age. We suggest continued research of decisive factors that effects Social Physique Anxiety and Self-Efficacy, too increase the understanding of those factors that affects an individual’s health.

Förändrade samhällsstrukturer har lett till att ungdomars uppväxtvillkor under de senaste decennierna har förändrats. Föräldrarna ses idag inte längre som självklara förebilder och identifikationsobjekt när det handlar om norm-, värderings- och kunskapsförmedling. Familjens roll som förmedlare av dessa värden har istället delvis förskjutits till förmån för exempelvis media, skola, dagis och andra samhällsinstitutioner. Vi ställde oss frågan hur denna samhällsförändring påverkar ungdomars identitetsbildning och då framförallt ungdomar som är i behov av stödinsatser av olika slag. Studien bygger först och främst på tankar sprungna ur den konstruktionistiska teoribildningen. Vi tar där fokus på hur den kulturella friställningsprocessen medför att vi får svårt att orientera oss och där självklara ledstjärnor angående hur livet skall levas och vilka värden som skall gälla inte längre existerar i samma utsträckning som förr. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod bestående av intervjuer med fem ungdomar som har eller har haft stöd via socialtjänsten i form av en kontaktperson. Syftet med studien är att genom ungdomars egna upplevelser försöka förstå vilken påverkan stödinsatser genom socialtjänsten kan tänkas ha i deras identitetsbildning och vilka förändringar hos sig själva ungdomarna anser sig ha upplevt. De frågor vi ställer oss i studien är vilken roll stödinsatsen spelar i ungdomarnas syn på sig själva i relation till skola, familj och vänner och hur ungdomarna upplever att kontaktpersonernas förhållningssätt har påverkat dem i deras liv. Studiens resultat visar att de lärdomar och förändringsprocesser ungdomarna beskriver i intervjuerna pekar på att deras sätt att se på sig själva, idag ser annorlunda ut än vad det gjorde innan de träffade sina kontaktpersoner. Resultaten visar vidare att vissa av ungdomarna uppfattar sig själva på ett annat sätt idag medans andra anser att de med hjälp av sina kontaktpersoner lärt sig tänka på ett annat sätt än tidigare. I studien framkommer det att familjens roll när det handlar om att sörja för ungdomarnas känslomässiga välbefinnande av olika anledningar inte har fungerat. Vi kan i intervjuerna se att föräldrarna men även skolan har tappat mycket av sin legitimitet. Den roll som kontaktpersonerna tagit i förhållande till skola, familj och vänner i ungdomarnas syn på sig själva, upplever vi genom ungdomarna handlar om att kontaktpersonerna: Med deras kunskap och kompetens angående hur det är att växa upp i dagens samhälle skapat sig legitimitet gentemot ungdomarna. I sina relationer till ungdomarna skapat förutsättningar för ett förändringsarbete. Via dialogen medverkat till att ungdomarna intagit rollen som kritiska medundersökare. Genom att förena övriga punkter med ett maktmedvetande så leder det till att de skapat förutsättningar för ungdomarna, att som aktiva subjekt tillåtas erövra självtillit, kontroll och stolthet. Med andra ord empowerment med syfte att frigöra.