Syftet med studien är att undersöka hur niondeklassare ser på och tar till sig nyheter och vilken trovärdighet de anser att tidningar och nyhetssändningar har. Tre utvalda niondeklasser i Stockholmsområdet med sammanlagt 66 elever har deltagit i studien genom att besvara en enkät. Förutom frågor om ovanstående har de också svarat på frågor om sina erfarenheter av mediekunskap i skolan när det gäller källkritik. Studien är kvantitativ. Inspiration till undersökningen har jag fått av Ebba Sundins avhandling Seriegubbar och terrorkrig - Barn och dagstidningar i ett förändrat medielandskap som bland annat behandlar de frågor jag intresserar mig för. Teoretiskt perspektiv för övrigt har hämtats från olika vetenskaper. Jag har tittat på forskning bland annat inom områdena barn och medier, socialisation och medievanor. Vilka nyhetsmedier tar ungdomar del av? Hur ser ungdomar på nyheter? Vilka erfarenheter har ungdomar av mediekunskap i skolan? Resultatet av studien visar att nästan alla niondeklassarna läser en dagstidning minst ett par gånger i veckan. De läser oftare morgontidningar än kvällstidningar och många läser gratistidningar. Det som ungdomarna tycker är roligast i tidningen (sport, serier och kultur) skiljer sig från det som ungdomarna tycker är viktigast (inrikes- och utrikespolitik och nöje). Enligt niondeklassarna är DN och SvD de mest trovärdiga bland tidningarna och TV4 och SVT har de mest trovärdiga nyhetssändningarna. Hälften av eleverna anser att de talat om mediers trovärdighet och källkritik i skolan.

Using a symbolic interactionistic analytical approach, this essay aims to study the socialisation of young women’s sexuality in treatment institutions for young women. Through qualitative interviews with staff members at said institutions, concerning their views on young female sexuality, and how they discuss sexuality with the young women in the institutions, my aim was to identify the socialisation of young women’s sexuality. I have also investigated how the staff experiences their own sex as an important factor in conversations about sexuality with young women, as well as the possible effect sexually mixed or sexually segregated institutions exert upon conversations about sexuality. I have therefore interviewed both male and female staff, as well as staff of both sexually mixed and sexually segregated treatment institutions. The results indicate that the staff does talk about sexuality with the young women, but in varying degree and form. Treatment ideology seems to have an impact on the conversations of sexuality. The staff perceives their sex to be of importance for the conversations about sexuality but they also emphasise the importance of trusting relationships. They believe that sexuality as a subject arises more often in sexually mixed treatment institutions than in sexually segregated institutions. The staffs’ view on young female sexuality is not characterized by a discourse of desire, but rather by concern for the young women’s vulnerability, triggered by their own behaviour, as well as doubts about the young women’s own sexual desire.

Sammanfattning Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka vuxnas upplevelse av att studera, i perspektivet socialisation och identiteters rekonstruktion genom studier. Studiens preciserade syfte var hur individen rekonstrueras genom studier med frågeställningar utifrån centrala temata i den teoretiska ramen: Hur uppstår mötet med det rekonstruerande självet? Hur upplever och vad blir konsekvensen av individens möte med den generaliserade andre? Hur upplever individen mötet med de signifikanta symbolerna och vad innebär detta möte? Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativ, öppen riktad intervjuundersökning. Respondenterna bestod av nio kvinnor studerande på Omvårdnadsprogrammet och Barn och fritidsprogrammet, inom den kommunala vuxenutbildningen. Data som framkom vid intervjuerna transkriberades ord för ord och analyserades därefter utifrån en teoriram som grundade sig på Moira von Wright och George Herbert Meads symbolinteraktionistiska perspektiv. I resultatet framkom tre centrala temata, som betydelsefulla för den vuxnas upplevelse av att studera. Dessa var möten – relationer, hinder och lärande. Det som framkom ur det empiriska resultatet som väsentligt, när det gällde upplevelsen av att studera som vuxen, var mötet med andra studerande och lärare. De hinder som beskrevs var tidsbrist och problem med att uttrycka sig, såväl muntligt som skriftligt, detta gällde även de studerande med svenska som första språk. Motiven till att studera som vuxen var en förhoppning om ökade möjligheter att få en fast anställning, en säker inkomst och en upplevelse av ökad gemenskap i samhället. Det som också upplevdes som betydelsefullt var att få de kunskaper som efterfrågades av arbetsgivare, samt att erhålla kunskaper som innebar ökade möjligheter att göra ett bra arbete. I studien framkom även en förhoppning om att genom studier få en ökad insikt och förståelse för hur det svenska samhället fungerade. Flera av respondenterna uttryckte att deras studier fått dem att se med nya ögon på tillvaron och sitt liv. Mitt resultat visade att det rekonstruerande självet uppstod genom lärande i interaktion med individens miljö. Ett samspel som var beroende av tillgängligheten till de signifikanta symbolerna och den generaliserade andre. Möjligheten att del av de signifikanta symbolerna, förmågan att kommunicera, framkom i sin tur som avgörande för mötet med den generaliserade andre och var också den faktor som gav möjlighet till känslan av samhörighet, utveckling och trygghet.

Introduktion av en ny medarbetare kan ha stor betydelse för den enskilda individens framtida resultat i organisationen, vilket i sin tur påverkar även arbetsgruppens och organisationens totala resultat. Utgångspunkten för studien är arbetslivets förändrade förutsättningar, vilka har fört med sig nya former att styra medarbetare i organisationer. Detta har medfört att även introduktionen antas ha fått en mer framträdande funktion. Denna kvalitativa studie fokuserar på att fördjupa sig i hur detta har påverkat introduktionsprocessen av nyanställda medarbetare. I kandidatuppsatsen undersöks hur Handelsbanken, genom sin introduktion av nyanställda, försöker påverka dessa att anpassa sig till organisationens normer, värderingar och arbetssätt i syfte att generera effektiva representanter för organisationen. Datan i studien har samlats in via information från organisationens hemsida, tillhandahållna dokument samt intervjuer som därefter tolkats och analyserats med hjälp av teorier om socialisering och identitetsstyrning. Slutsatsen är att Handelsbanken använder flera olika metoder i syfte att socialisera de nyanställda in i organisationen samt att dessa, under introduktionen, stimuleras att utveckla en identitet som överensstämmer med organisationens behov. Med hjälp av dessa kulturella, formella och sociala metoder antas organisationen försöka generera vad de själva benämner som ”handelsbankare”. / Induction of a new employee can be of the highest significance for the individuals future result within the organization, which in return influences the result of the workgroup and the organization as a whole. The basis for this study is the changing conditions in the working life, which have introduced new forms of managing the co-workers in organizations. A consequence of this can be that the induction can be assumed to have a more prominent function. This qualitative study is focusing on immersing in how this has reflected on the induction process of newly employed co-workers. This bachelor essay is examining how Handelsbanken, through their induction of their newly employed, is trying to affect these to adapt to the companies norms, values and work procedures with the intention to generate efficient co-workers in the organization. The data for this study have been gathered thru information from the organizations homepage, provided documents and by interviewing members of the organization, this information have then been interpreted and analyzed using theories about socialization and identity regulation. The conclusion is that Handelsbanken uses several different methods in their intention to socialize their newly employed into their organization as these, during the induction, gets stimulated to evolve an identity that correlates with the organizations requirements. With the help of these cultural, formal and social methods the organization is assumed to try to generate, what they within their organization refers to as, a “handelsbankare”.

Syfte med undersökningen var att undersöka vilka socialisationsverktyg använder personalen vid kommunala HVB (Hem för vård eller boende) för ensamkommande barn, samt ta reda på om personalen använder makt genom att stämpla ensamkommande barn som avvikare. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med personal inom fem olika kommunala HVB för ensamkommande barn. Resultatet analyserades med utgångspunkt i symbolisk interaktionistiskt perspektiv, socialisationsteorin, maktteori samt stämplingsteorin. Resultat visade att socialisationsarbetet kan i hög grad bli bättre på att socialisera barnen på ett positivt sätt. Fyra socialisationsverktyg identifierades: 1) riktlinjer och handlingsplaner 2) språket 3) bemötandet i vardagen och personalens attityd 4) att överföra normer och värderingar. Vi fann att HVB för ensamkommande barn har stora kvalitetsbrister. Vi konstaterade också att makt och stämpling förekommer inom HVB för ensamkommande barn i syfte att forma barnen genom att det fastställs vad som är normalt/onormalt, önskvärt/icke önskvärt inom boendet. Nya sociala normer, värderingar och helt nya livsvillkor gör att barnen känner personalens upprepade påtryckningar om deras uppträdande och personlig egenskaper. Att inte rätta sig efter normerna ses som en avvikare och personalen betecknar barnets egenhet som avvikelse. Barnen går igenom en process som upphör i ett tankesätt om bestående avvikelse, som inkluderas av barnen själv och dem som omger honom. I detta sammanhang kunde vi koppla hur personalen med påtryckningar möjliggör för barnen ett negativt synsätt på sig själva. Vi fann också en positiv aspekt med resultatet och det är att det finns personal som är medvetna om bristerna och vill bättre ta hand om ensamkommande barnen inom boendena samt strävar efter att förbättra arbets siuationen på boendena genom att efterlysa behovet att bygga upp kompetensen bland personalen. Informanterna upplever att personalen behöver specialinriktad utbildning för att kunna bemöta barnen på ett professionellt sätt.

Cette recherche vise à apporter une contribution à la controverse scientifique sur la variabilité des effets du soutien social, développée à partir d'études qui mettent en évidence des effets délétères du soutien social. Qu'est ce qui peut expliquer qu'un même soutien social puisse avoir des effets positifs pour certains de ses destinataires et des effets négatifs pour d'autres ?C'est au regard du modèle théorique d'une socialisation plurielle et active, que nous posons l'hypothèse du rôle des conduites d'appropriation du soutien dans l'explication de cette variabilité.Afin d'étudier les conduites d'appropriation dans leurs dimensions individuelle et collective, un dispositif de recherche-action a été mis en place dans le cadre de la consultation " Souffrance au Travail " du Service des Pathologies Professionnelles et Environnementales du CHU Purpan à Toulouse.L'approche longitudinale et la comparaison de deux Groupes d'Analyse des Situations de Travail ont permis d'analyser et de modéliser les conduites individuelles et collectives d'appropriation de ce soutien, mises en œuvre par les participants à ces deux groupes, à savoir des personnes en situation de souffrance au travail adressées à la Consultation et volontaires pour contribuer à cette recherche.Les relations observées entre appropriation individuelle, appropriation collective et effets du soutien étayent des propositions au plan théorique ainsi qu'au plan des pratiques de soutien en direction des personnes en situation de souffrance au travail.

Avsikten med arbetet är att studera några elevers tankar kring vad eller vem Somme påverkat dem till ett eventuellt yrkesval samt vilka kunskaper de har om olika yrken. Ytterligare syfte med arbetet är att synliggöra hur könsspecifika förväntningar på flickor och pojkar kan påverka dem i deras yrkesval. Genom att göra en könsstudie belyser jag denna problematik vilken i sin tur förklaras genom teorier om jämställdhet, makt och kön. Den empiriska undersökningen består av sex intervjuer och resultatet visar att eleverna har tankar och kunskaper om vad man gör och ska kunna i olika yrken. Flera av eleverna har redan uppfattningar om vad de vill bli och det är i första hand papporna Somme påverkat dem till yrkesvalet. Flickornas val går över könsgränserna medan pojkarna väljer mer tradionellt. Resultatet visar att det är främst genom TV och föräldrar Somme eleverna får kunskaper om yrken. Skolan och undervisningen bidrar inte till dessa kunskaper.

L'éducation à la citoyenneté comme forme de socialisation juridique est un moyen parmi d'autres qui nous permet de concevoir un possible dépassement de la « raison paresseuse» dans laquelle sont engagés les modèles politiques occidentaux. Les bases d'un nouveau code moral proposant à la fois une identité individuelle et collective pour le citoyen sont nécessaires. Ainsi, les énergies consacrées à la meilleure formation possible des futurs acteurs de la société québécoise, au partage d'idées et de perceptions dans une perspective contemporaine, ne peuvent être que bénéfiques pour l'avancement et l'avènement d'une société où l'équité coexiste avec la différence. C'est en réfléchissant et en échangeant sur le sujet avec notre entourage que nous avons décidé de concentrer nos recherches dans le domaine de 1'« éducation à la citoyenneté» avec comme contenu le droit. Naturellement, l'analyse à proprement positiviste du droit est ici mise de côté. Comme nous le verrons plus loin, une étude qui aborde la vision que se font les jeunes de l'univers juridique qui les entoure commande plutôt une approche sociologique. Les conclusions tirées de notre projet de recherche contribueront au débat entourant les concepts de citoyenneté, de droits fondamentaux et de responsabilités sociales dans une dynamique d'apprentissage. En tenant compte de la dimension culturelle de la citoyenneté, nous décrirons les différences d'interprétation et de représentation des droits fondamentaux et des responsabilités sociales dans la conscience d'« initiés» et de « non initiés» à une activité de socialisation juridique organisée par le Centre de développement pour l'exercice de la citoyenneté (CDEC), Débats de citoyens. Ce n'est qu'une fois cet exercice complété que nous tenterons d'évaluer le bienfondé et la validité d'une telle approche pédagogique. / Citizenship education as a form of legal socialization is a way to conceive a possible overtaking of the « lazy reason » that embodies western political paradigms. The basis of a new moral code proposing an individual and collective identity for each citizen is necessary. Thus, the efforts invested in the best possible development of future actors in the province of Québec, in the sharing of ideas and views in a contemporary perspective, can only benefit the promotion and the upcoming of a society where equity coexists with difference. It is through reflection and while exchanging on the subject with others that we decided to concentrate our research on citizenship education with law as its content. Naturally, a positivistic analysis of the law is absent in such work. As we will see, a study that tackles young individuals' view of the legal universe they live in, rather commands a sociological approach. The conclusions we reached will contribute to the debate on the concepts of citizenship, fundamental rights and social responsibilities in a learning environment. Taking into account the cultural dimension of citizenship, we describe the differences in the interpretation and the representation of fundamental rights and social responsibilities in the conscience of "initiated" and "non-initiated" to a legal socialization activity organized by the Centre de développement pour l'exercice de la citoyenneté (CDEC). This activity is called Débats de citoyens, which translates to Citizens' debate. Only once this work is done will we attempt to evaluate the value and worth of such a pedagogical approach.

La socialisation est le double processus par lequel se construit et se renouvelle l'entourage social d'un individu, et par lequel cet entourage contribue à orienter le parcours de l'individu. L'individu choisit les personnes et les cercles qu'il fréquente, ces personnes et ces cercles en retour font de lui ce qu'il est. C'est par la fréquentation et l'entretien de relations avec les autres que l'individu " travaille " son inscription sociale, s'affilie à des milieux sociaux, construit des accords avec ses semblables, oriente et affirme ses références. Comme tout processus, la socialisation se façonne dans le temps, au fur et à mesure des jours et des années. Je propose ici de travailler, à partir de données empiriques, la question de la dynamique des environnements sociaux. Comment se construit l'entourage d'un individu ? Comment agit-il sur ses décisions ? Comment et avec qui s'élabore un parcours social ? Comment devient-on un adulte dans la société ? Comment ce parcours retentit-il à son tour sur l'entourage ? De telles questions sont au cœur de la compréhension du processus de socialisation. En prenant au sérieux les questions de la pluralité des systèmes de référence, de la multiplicité des autruis significatifs, de l'importance des relations interpersonnelles et du système qu'elles composent autour de l'individu, je montre qu'il est important de se donner les moyens de réaliser empiriquement les promesses d'une conception " relationnelle " de la socialisation. Je définis précisément ce qui constitue l'environnement social, en présentant en particulier les apports de l'analyse des réseaux sociaux et de l'étude des dynamiques relationnelles. Je travaille ensuite la notion de parcours de vie, de trajectoire, de bifurcation, en montrant ce qu'apporte une analyse processuelle capable de déceler les changements dans les logiques d'action. L'introduction, dans le système d'analyse du social, des entourages relationnels et de la perspective dynamique, s'affirment ainsi comme les points centraux de ma démarche d'étude des processus de socialisation.

Studiens syfte är att undersöka de faktorer som har format prästers och pastorers religiositet samt att testa om socialiseringsteorin och deprivationsteorin kan appliceras på studiens empiri. För att få svar på frågeställningarna har jag valt att använda mig av kvalitativ metod i form av intervjuer med två pastorer och fyra präster. De sex intervjuerna transkriberades för att sedan lyfta fram gemensamma mönster och teman. Resultatet visar att orsakerna till informanternas religiositet kan vara socialisation, ekonomiska förhållanden, trakasserier, ensamhet, värderingar, känsla av meningsfullhet samt psykisk och/eller fysisk obalans. Slutsatsen av studien är att orsakerna till informanternas religiositet är mångfacetterade men också likartade i vissa sammanhang. Samtliga informanters religiositet tycks ha påverkats av sin sociala omgivning och vissa kan ha påverkats av olika deprivationer. Socialiseringsteorin kan verifieras som en tydlig förklaringsmodell till samtliga informanters religiositet medan deprivationsteorin inte är en klar förklaringsmodell till min empiri.