In January 2020, the UN Convention on the Rights of the Child became Swedish law, whichled to a number of questions about whether the children's rights are affected within socialservices. The purpose of the study was to create an understanding of how social workersconsider the child's perspective in the handling of matters relating to financial assistance. Weused a qualitative method choice, where we collected empirical evidence with the help of sixinterviews with social workers in four different municipalities. An analysis was made using thetheoretical concept of discretion. The result showed that children in financial assistance werepaid attention to through their guardians and the child's perspective was presented only in urgentsituations, for example eviction prevention work. The results also showed that the socialworker's discretion is limited by the company's laws, rules and guidelines. On the other hand,the child's perspective is mentioned in the municipality's guidelines, but in an unclear way. Theconclusion of this study raised further questions about how children's participation and how achild's perspective can be integrated into the practical work within financial assistance. / Januari 2020 blev FN:s barnkonvention svensk lag, vilket föranledde ett antal frågor kringhuruvida barnets rättigheter påverkas inom socialtjänsten. Syftet med studien var att skapa enförståelse om hur socialsekreterare beaktar barnperspektivet i handläggningen av ärenden somrör ekonomiskt bistånd. Vi använde oss utav en kvalitativ metod där samlade vi in empiri medhjälp av sex intervjuer med socialsekreterare i fyra olika kommuner. En analys gjordes medhjälp av det teoretiska begreppet handlingsutrymme. Resultatet visade att barn inomekonomiskt bistånd uppmärksammades genom sina vårdnadshavare och barnperspektivetframfördes endast vid akuta situationer, exempelvis vräkningsförebyggande arbete. Resultatetvisade också att socialsekreterares handlingsutrymme är begränsad av verksamhets lagar, regleroch riktlinjer. Däremot omnämns barnperspektivet i kommunens riktlinjer men på ett otydligtsätt. Slutsatsen av denna studie väckte ytterligare fråga kring hur barns delaktighet och hur ettbarnperspektiv kan integreras i det praktiska arbetet inom ekonomiskt bistånd.

Syftet med studien var att identifiera bakomliggande faktorer till sammanbrott i placeringar utanför hemmet. Studien syftade även till att undersöka hur socialsekreterare inom familjehemsvård upplevde sina arbetsvillkor. Empirin samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med sammanlagt sex yrkesverksamma socialsekreterare inom familjehemsvård. Den insamlade empirin analyserades utifrån tre perspektiv inom organisationsteori: strukturella perspektivet, human resource perspektivet och politiska perspektivet, samt begreppet människobehandlande organisationer. Resultatet visade att socialsekreterarna upplevde hög arbetsbelastning och tidsbrist vilket genomgående påverkade förutsättningarna för utförandet av arbetet. Resultatet visade att det förelåg brist på familjehem, att konkurrensen mellan konsulentverksamheter och kommuner var hög samt att användningen av konsulentstödda familjehem hade ökat, vilket påverkade förutsättningarna för utredning av familjehem och matchning. Det framkom av resultatet att majoriteten av socialsekreterarna hade en delad tjänst, som innefattade flera arbetsuppgifter samt att personalomsättningen på arbetsplatserna var hög vilket framförallt påverkade förutsättningarna för uppföljning. Sammanfattningsvis visade resultatet att förutsättningarna för socialsekreterare inom familjehemsvård att bedriva sitt arbete och utföra utredningar, matchningar och uppföljningar var ofördelaktiga vilket på sikt ökade risken för sammanbrott. / The purpose of this paper was to identify underlying factors to collapsesin out-of-home placement. The study also aimed to examine how social secreteraries within foster home care experienced their working conditions. The empirical information was retrieved from five different semistructured interviews with in total six professionals within the area of foster home care. The collected empirical information was analyzed in three different perspectives within organizational theory. First from the structural perspective, secondly the human resoruce perspective and finally the political perspective, together with the term human service organizations. The paper showed that the social secretaries experienced high workload and a lack of time, which subsequently impacted their working conditions and the ability to perform their duties. Moreover, there was a lack of foster homes and high competition between municipalities and consulting. This, in conjunction with the increase of consultant-supported family homes resulted in a decline in the conditions to perform both investigations and matching. The paper showed that the majority of social secretaries had a divided employment that included several duties and that the staff turnover was high, which most of all impacted the conditions for follow-up. In conclusion, the paper showed that the conditions for the social secretaries within the area of foster-home care to manage their work and perform their investigations, matchings and follow-ups were disadvantageous which in the long run increased the risk for collapse

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur socialarbetare och poliser upplever samverkan i arbetet med att hjälpa personer i prostitution. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjordes med socialarbetare och poliser, som analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att viljan för samverkan finns bland socialarbetare och poliser, men att resurser och okunskap om prostitution försvårar samverkan för myndigheterna. Respondenterna beskriver efterfrågan av sex mot ersättning som en viktig del i arbetet med prostituerade och att mer utbildning, kunskap och rutiner behöver upprättas för att en fungerande samverkan ska kunna infinnas. / The purpose of the thesis was to investigate how social workers and police experience collaboration in the work of helping individuals in prostitution. Qualitative semi-structured interviews were conducted with social workers and police officers and were analyzed using thematic analysis. The results show that there is a willingness to cooperate among the respondents but that resources and knowledge of prostitutes make it difficult for the authorities. The respondents describe buyers as an important part of the work with the prostitutes and that more education, knowledge and routines need to be established in order for a functioning collaboration to be found.

Syftet med studien är att få förståelse för socialsekreterares upplevelser av känsloarbete inom den sociala barnavården. Vidare få kunskap om socialsekreterares uppfattningar gällande vilket stöd som deras organisation erbjuder dem när det avser hantering av känslor i arbetet. För att besvara studiens syfte  har semistrukturerade intervjuer genomförts med socialsekreterare som arbetar med barn och unga inom socialtjänsten. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är Arlie Russell Hochschilds teori om emotionellt arbete samt det dramaturgiska perspektivet av Erving Goffman. Vår studies empiri har tolkats med stöd av tematisk analys. Resultatet visar att socialsekreterarna upplever påfrestande känslor i arbetet som oftast är ilska eller ledsamhet. Dessa känslor väcks i samband med deras kontakt med klienter. Därmed behöver socialsekreterarna använda strategier för att kunna reglera sina känslor samt istället uppvisa önskvärda känslor. Detta görs eftersom de upplever att det ingår i deras professionella roll. Strategier som tillämpas till detta ändamål är följande:  förberedelse, ett lågaffektivt förhållningssätt, att visa empati, att tänka på hur ens  kroppsspråk uppfattas och ventilering av sina känslor med kollegor. Resultatet visar även vilket stöd som organisationen erbjuder socialsekreterarna vid hantering av känslor: stöd består av handledning eller att få prata med sin teamledare eller chef. Slutsatsen som kan dras är att organisationens stödinsatser för att hantera känslor behöver vidareutvecklas, där insatser ger socialsekreterare utrymme att ventilera sina känslor i arbetet.

Socialsekreterare är den förmedlande gruppen mellan välfärdsstaten och klienter i Sverige, därför blev det viktigt att studera dessa miljöer. Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare ser på vilka möjligheter de som erhåller ekonomiskt bistånd har för att kunna avstå/lämna biståndet och om möjligheterna skiljer sig åt mellan vita och icke-vita. För att besvara syftet genomfördes fem intervjuer med socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det transkriberade materialet. Vi anlade ett konstruktivistiskt perspektiv på begreppen vit och icke-vit. Klientskapande och rasism används för att analysera vår empiri. Studiens resultat visar att socialsekreterarna konstruerade alla icke-vita till flyktingar och alla vita till svenskar. Utifrån detta, visade resultatet att icke-vita hade sämre förutsättningar att ta sig ur ekonomiskt bistånd på grund av att de inte kunde “rätt” språk och därför inte kunde etablera sig på arbetsmarknaden. Därav innehöll mycket av planeringen för icke-vita att gå på “Svenska För Invandrare”. Vita var främst dem som hade ett missbruk men planeringen för dem var däremot att få ut dem direkt på arbetsmarknaden. Resultatet visade även skillnader på vilka möjligheter som fanns för vita och icke-vita hade för att bli självförsörjande, där icke-vita anses ha sämre möjligheter. Det kunde visa sig i form av brist på information på andra språk vilket resulterade i att icke-vita hade svårare att förstå det svenska systemet.

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur socialarbetare beskriver sitt arbete med barn och ungdomar som befinner sig i gängkriminella miljöer och hur de uppfattar gynnsamma faktorer och hinder i sitt arbete. Kvalitativa intervjuer med sex socialarbetare har gjorts. Handlingsutrymme, people-processing, people-changing, people-sustaining och social brottsprevention har använts i analysen. Resultatet visade att socialarbetarnas arbete med barn och ungdomar i gängkriminella miljöer innefattar arbete som faller innanför och ett som faller utanför uppdraget. Faktorer som ansågs gynnsamma var bland annat några utbildningar, handböcker, stöd från kollegor och chefer samt individuellt förvärvad kunskap. Hinder i arbetet innefattar bland annat ostrukturerade introduktioner, brist på utbildning, bristande insatser och en allmän kunskapsbrist samt bristen på kunskap och lämpliga insatser för målgruppen. De gynnsamma faktorerna kan även vara hinder såtillvida att även om de har kunskap om målgruppen är den inte tillräcklig, särskilt beträffande insatser vilket var studiens främsta fynd. / The aim of this study was to examine how social workers conduct their work with juveniles and young adults in gang-criminal environments based on their perception of favorable factors and obstacles. The applied method was qualitative interviews with six different social workers where the theoretical perspectives were discretion, people-processing, people-changing, people-sustaining and social crime prevention. The results revealed that their work includes both work within their professional duties, such as investigation and work outside of their duties, for instance supporting roles. In addition, the outcome shows favorable aspects that include training courses, manuals, independently gained knowledge and support from colleagues and supervisors. However, the obstacles were unstructured introductions, a lack of training, general lack of knowledge and efforts suitable for the target group. It became apparent that the success factors were also regarded as challenges and that the lack of knowledge, especially interventions, was the primary finding of the study.

Barns våld mot sina föräldrar är ett komplext våldsfenomen med bristande forskning, både nationellt och internationellt. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare runt om i Sverige uppfattar och hanterar ärenden där barns våld mot sina föräldrar förekommer. För att undersöka detta valde vi att genomföra en vinjettstudie i samband en semistrukturerad intervju med fyra socialsekreterare. Resultatet visar att det saknas insatser riktade specifikt mot barns våld mot sina föräldrar och att en hantering av bakomliggande problematik förväntas minska våldet. Att samverka med andra myndigheter beskrevs vara viktigt i arbetet med detta våldsfenomen. Även vissa tendenser att ej betrakta föräldrarna som ideala offer framkom och studiens resultat tyder på att det kan påverka socialsekreterarnas sätt att hantera ärenden där barns våld mot sina föräldrar förekommer.

Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares upplevelser och utmaningarmed tolkanvändning i det professionella mötet. Studien utgick från en kvalitativ metod sombestod av sju semistrukturerade intervjuer. En tematisk analysmetod tillämpades somskapade två huvudteman: det mellanmänskliga - genom en tredje part och socialsekreteraressyn på det praktiska arbetet med tolk. Den insamlade empirin analyserades utifrån studiensteoretiska utgångspunkter, makt och kommunikationsteori. Studiens resultat visade attsocialsekreterare har både positiva och negativa erfarenheter av tolkanvändning. De negativaerfarenheterna överväger de positiva och innefattar relationsskapande, kommunikation,rättssäkerhet och tolkens professionalitet. En central aspekt i studien är att tolken ärnödvändig när parterna saknar ett gemensamt språk. Vid feltolkningar kan det professionellamötet påverkas negativt vilket även har en inverkan på det sociala arbetet.Sammanfattningsvis betonar socialsekreterarna att tolkar behöver utveckla sinprofessionalitet för att arbetet ska bli så gynnsamt som möjligt för klienten. / The purpose of this study was to investigate social workers' experiences and challenges withthe use of interpreters in the professional meeting. The study was based on a qualitativemethod that consisted of seven semi-structured interviews. A thematic analysis method wasapplied which created two main themes: the interpersonal - through a third party and thesocial worker's view of the practical work with an interpreter. The collected empiricalevidence was analyzed based on the study's theoretical framework, power andcommunication theory. The study's results showed that social workers have both positive andnegative experiences of using interpreters. The negative experiences outweigh the positiveones and include relationship building, communication, legal certainty and the interpreter'sprofessionalism. A central aspect of the study is that the interpreter is necessary when theparties lack a common language. In case of misinterpretations, the professional meeting canbe negatively affected, which also has an impact on the social work. In summary, the socialworkers emphasize that interpreters need to develop their professionalism in order for thework to be as beneficial as possible for the client.

Ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning [IF] som grupp lever i en mycket ojämlik situation i förhållande till andra grupper i samhället. Många ungdomar med IF lever i ett utanförskap och forskning visar att det finns en ökad risk för normbrytande beteende för gruppen. På så vis är detta en klientgrupp som socialsekreterare möter i sitt arbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare i en medelstor kommun arbetar med kriminella ungdomar som också har en IF. Studiens metod är kvalitativ utifrån semistrukturerade intervjuer med fyra socialsekreterare samt en gruppledare. De vetenskapsteoretiska utgångspunkter studien grundar sig i är professionsteori samt samverkansteori. Intervjupersonerna hade en gemensam uppfattning om att arbetet med målgruppen är utmanande samt komplext. Både faktorer inom den egna verksamheten och utomstående faktorer skapade utmaningar för arbetet. Slutsatser som dras av den genomförda studien är att nuvarande insatser inte är anpassade efter målgruppens behov samt att kunskapen och samverkan kring gruppen behöver öka. Arbetet med målgruppen beskrivs vara komplext samtidigt som forskningen kring gruppen är bristande. Gruppen unga kriminella med intellektuell funktionsnedsättning måste uppmärksammas inom det sociala arbetet och forskningen för att skapa en mer gynnsam framtid både för målgruppen och de professionella som möter den / Juveniles with intellectual disability (ID) as a group live in an unequal situation in relation to other groups in society. Many juveniles with ID lives in isolation and research shows that there is an increased risk of norm-breaking behavior. In this way, it is a client group that social service workers meet in their work. This study aims to examine how social service workers in a medium-sized municipality work with criminal juveniles who have an ID. The method of the study is qualitative on the basis of semi-structured interviews with four social service workers and one group leader. The theoretical approaches of the study are professional theory and interplay theory. The interviewees had a common perception that working with the target group is challenging and complex, partly because of internal factors within the organization but also external factors. Conclusions that are being made are that current efforts are not well adjusted for the target group’s needs, as well as that the knowledge and interplay about the group needs to increase. Working with the target group is being described as complex and the scientific research about the group is lacking. Criminal juveniles with ID need to be acknowledged within social work and scientific research to create a more favorable future for the target group and the professionals who meet them

Studien syftar till att undersöka om socialsekreterare och behandlingssekreterare upplever att ungdomar som placeras på Statens institutionsstyrelse [SiS] kan få sina behov tillgodosedda enligt den evidensbaserade metoden BBIC. Studien berör även vad socialsekreterare och behandlingssekreterare har för upplevelse om användningen att arbeta utifrån standardiserade utredningsmetoder och praktiksbaserade kunskaper. Utifrån ett stort bortfall kommer studien även att undersöka barn och ungdomars egna erfarenheter av att vara placerade på SiS-hem utifrån två rapporter från SiS. Studien bygger på en kvalitativ ansats, kombinerat som en fallstudie. För att bearbeta och analysera det empiriska materialet har en tematisk analys använts. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i evidensbaserad praktik vilket är uppdelad i specifika faktorer och allmänna faktorer utifrån dodobird-effekten. Insamling av data till empirin består av kvalitativa interjvuer med två socialsekreterare och en behandlingssekreterare från olika kommuner i Sverige samt två SiS-rapporter. Huvudresultatet visade att det ör svårt att erbjuda rätt insats och ge rätt resurser till denna grupp i samhället på grund av ett begränsat urval av insatser och begränsade resurser. Detta är med hänsyn till flera olika faktorer så som lagstifningen, samverkan, arbetskraft samt en ansträngd relation till viktiga aktörer i ungdomars liv. I en verksamhet som SiS blir det därför svårt att kunna tillgodose barn och ungas behov i samtliga områden utifrån de behov som BBIC anser krävs för barns välstånd.