Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur socialsekreterare inomsektionen barn och familj, enheten för ekonomiskt bistånd upplever följandeaspekter: bemötandet i sig och dess betydelse samt vikten av bemötandet irelationsskapande och samarbete. Vidare syftar studien även till att undersöka ifallbemötandet är något som skiljer sig åt beroende på klient samt vilkaföreställningar det finns om hur ett gott bemötande skapas. Denna studie grundarsig på en kvalitativ ansats där vi i analys och resultat presenterar information somhar inhämtats från totalt 6 semistrukturerade intervjuer. I analysen tolkas deninhämtade informationen utifrån pliktetik, situationsetik och Michael Lipskysteori om vad som definierar en gräsrotsbyråkrat. Resultatet visar på skildaupplevelser kring vad ett gott bemötande är med en framträdande och gemensamupplevelse om att bemötande är något individuellt, och därför bör bemötandetäven anpassas utefter varje klient, situation och ärende. Utgångspunkten ärdäremot att alla klienter skall bemötas med respekt och stå lika inför lag. I studienobserveras även olika föreställningar om hur ett gott bemötande skapas, vilketyttrar sig som olika aspekter som underlättar för att socialsekreteraren skall kunnage ett gott bemötande: erfarenhet, kompetens, en / The aim of this study is to examine how social secretaries in the child and familysection, unit of economic assistance, experience the following aspects of treatmenttoward clients: the concept itself and its meaning in relationships and cooperation.Furthermore the study also aim to examine if the treatment varies on account ofthe client and what concepts there are as to what generates a good treatment. Thisstudy is based on a qualitative approach where the information has been gatheredfrom six semi-structured interviews. The information has been interpreted andanalyzed on the basis of duty ethics, situational ethics and Michael Lipsky’stheory of what defines a street-level bureaucrat. The results shows differentexperiences on what a good treatment is, the most prominent and commonexperience is that treatment is something individual and therefore all clientsshould be treated accordingly. However, the main point is that every client shouldbe treated with respect and stand equally under the law. The study also showsdifferent conceptions on how a good treatment is created and these are:experience, competence, a good relationship and an effective cooperation betweenthe social secretary and the client.

Denna studie undersöker socialsekreterarnas upplevelser kring svåra beslut rörande barn och unga, i relation till den professionella etiken och personliga moralen. Ambitionen var att genom vår studie ge en ny kunskap och ökad förståelse kring socialsekreterarnas syn och upplevelser gällande den professionella etiken och personliga moralen vid beslutsfattande. Studien grundas i en hermeneutisk metodansats utifrån ett teoretiskt och begreppsligt ramverk uppbyggt kring Meads begrepp I/ME, rolltagande och den generaliserade andre samt Hochschilds begrepp emotionellt arbete och tillit. Samtalsintervjuer genomfördes med 10 socialsekreterare runtom i Sverige för att få en övergripande bild av fenomenet. Studiens resultat visar att socialsekreterarnas arbete präglas av en balans mellan närhet och distans som visas genom fyra dilemman som innehåller spänningar. De fyra dilemman som lyfts fram är: personlig relation eller professionell roll?, hålla inne eller släppa ut känslor?, magkänsla eller regelverk? och slutligen mediebild eller verklighet? Dessa dilemman kan definieras som fyra pusselbitar i samma pussel som handlar om att ha rätt balans mellan närhet och distans. I helhet är det svårt att förena närhet och distans och därför behövs en balans mellan dessa två.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare arbetar med delaktighet i barnutredningar, syftet besvaras utifrån två frågeställningar: Hur arbetar socialsekreterare för att göra barn delaktiga i sina utredningar och vad uttrycker socialsekreterare för förbättringsområden inom barns delaktighet? Enligt socialtjänstlagen och barnkonventionen har alla barn rätt till delaktighet i alla de frågor som rör dem men i tidigare forskning framgår det att barns rätt till delaktighet inte alltid uppfylls. Studien är genomfört med kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med socialsekreterare som arbetar med utredning av barn och unga. För att tolka den tidigare forskningen och studiens resultat tillämpades systemteori, anknytningsteori och begreppet mentalisering. I resultatet framgår socialsekreterarnas bild av delaktighet och hur de arbetar med barns delaktighet. De teman som kunde utvinns ur resultatet var definition av delaktighet, aktörskap och relationer. Studiens slutsats är att synen på barns delaktighet varierar och därmed också barns rätt till delaktighet. / The purpose of this study’s to investigate how socialworker work with participation within child investigations and will be answered through two queries: How do social secretaries work to make children participate in their own investigations and how do social secretaries express their views on how they could improve children’s participation? According to the Social Service Law and the Children’s Rights Convention every child has a right to be actively involved in all matters affecting their own wellbeing. However, according to previous research, children’s right are not always met. The study has a qualitative method with semi-structured interviews carried out with six social secretaries working with child investigations. Previous research and the study’s results were interpret via the theoretical framework of systems theory, attachment theory and the concept of mentalization. The results shows the view that the socialworkers have on childrens participation and how they work to make children participants. The results also show themes that emerged from a thematic analysis were the definition of participation, agency and relationships. The conclusion of this study is that the view on the participation for children varies between different social secretaries and therefore can children’s right to participation differ.

”Det (o)hanterliga klientvåldet” är en kvalitativ intervjustudie med syftet att undersöka socialsekreterares upplevelser och hantering av klientvåld i deras yrkesutövning. Mer än var tredje socialsekreterare drabbas av klientvåld och det är även en av de mest förekommande orsakerna till utbrändhet och uppsägning. I studien utfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer vars material analyserades med en tematisk analys. Coping- och resiliensteorin har använts som teoretisk tolkningsram för att förstå det empiriska materialet. Resultatet visade att klientvåld är situationsbunden och påverkar socialsekreterare olika. Vanligt förekommande copingstrategier var att söka socialt stöd i sin omgivning, förminska våldet och skilja på sin professionella och privata roll. Resultatet visade även att socialsekreterare härdas av klientvåld när de får erfara det upprepade gånger. / “The (un)manageable client violence” is a qualitative interview study aiming to explore social workers experiences of client violence and how they cope with the issue in their professional role. More than every third social worker is said to have been exposed to client violence and it appears to be one of the most common reasons of why social workers get burned out or quit their jobs. Six semi-structural interviews were conducted in the study and got analyzed with a thematical analysis. The coping- and resilience theory were used to understand the empirical material. This study’s result showed that client violence depends on the situation and affects the social workers differently. Common coping strategies tended to be searching for social support in their surroundings and separating the professional and the private self. The result also showed that the client violence does not feel as violent after being exposed to it repeatedly.

Studien avser att undersöka socialsekreterares berättelser om hur de upplever samt hanterar arbetsrelaterad stress på individnivå. Två forskningsfrågor användes i studien för att kunna svara på syftet. Hur beskriver professionella socialsekreterare sina upplevelser av arbetsrelaterad stress? Hur beskriver de att de hanterar stress i relation till arbetet? Sex intervjuer gjordes med sex yrkesverksamma socionomer. För att förstå och se resultatet genom ett teoretiskt perspektiv har Karasek och Theorells krav, kontroll och stöd-modell och Lazarus och Folkmans copingstrategier tillämpats. Information från tidigare forskning har också använts för att tolka resultatet. Resultatet visar att alla socialsekreterarna upplever arbetsrelaterad stress som på olika sätt påverkar individerna negativt. Resultatet visar också att informanterna hanterar och försöker hejda stress genom olika typer av copingstrategier. Strategierna kan ha en positiv likväl negativ påverkan på den psykiska hälsan. Stöd från kollegor och chefer visar sig också vara betydelsefullt för hanteringen och minskningen av stress / This study intends to investigate the narratives of social workers of how they experience and handles work-related stress on an individual level. Two research questions have been used in this study to be able to answer the purpose. How professional social workers describes about their experience of work-related stress? How professional social workers describes about how they handle stress in relation to work? Six interviews were made with six professional social workers. To understand and see the result through a theoretical perspective, Karasek and Theorell’s demand, control and support model and Lazarus and Folkman’s coping strategies have been applied. The information from state of knowledge has also been used to interpret the result. The results show that all of the social workers experienced work-related stress and that affects the individuals in a negative way. The results also show that the informants handle and reduce stress through various coping strategies. The strategies can have a positive but also negative impact on the mental health. The support from colleagues and supervisors turns out to be important to handle and reduce stress.

Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare upplever barnperspektivet i arbetet inom ekonomiskt bistånd innan och efter inkorporeringen av Barnkonventionen. Vi undersökte även vilken position barn har i socialsekreterarnas utredningar. Föreliggande studie avsåg att vara en kvalitativ intervjustudie där empirin grundar sig på sex stycken intervjuer med socialsekreterare som arbetar inom ekonomiskt bistånd i olika kommuner i Sverige. Empirin har analyserats med hjälp av barndomssociologi samt Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater. Analysmetoden som användes för att analysera respondenternas utsagor var tematisk innehållsanalys. Studiens resultat visade att flertalet socialsekreterare ansåg att barnperspektivet är tvetydigt och komplext i praktiken på grund av de många lagar och riktlinjer som präglar arbetet med ekonomiskt bistånd. Trots detta ansåg samtliga socialsekreterare att barnperspektivet är viktigt men att deras arbetsplatser har en del utrymme för ytterligare förbättring. Resultatet visade fortsättningsvis även att barn tenderar att bli mindre uppmärksammade än vuxna samt att socialsekreterarna saknade tillräckliga resurser, i form av tid och vidareutbildning, för att kunna arbeta enligt ett barnperspektiv fullt ut. / The main purpose of this study was to investigate how social workers in the social services’ management of financial assistance experience the use of the child perspective before and after the incorporation of the Convention on the Rights of the Child. We also examined how children were being positioned in social workers investigations. The method applied is a qualitative interview study and the empirical data lies in six interviews with social workers that work with financial assistance in different municipalities in Sweden. The empirical data has been analyzed through childhood sociology and Michael Lipsky's theory of street-level bureaucrats. The empirical data was evaluated through thematic analysis. The results showed that most of the social workers consider that the meaning of the child perspective appears to be somehow ambiguous and complex due to laws and regulations that characterize the work within financial assistance. Although all informants consider the child perspective to be important, they experience that their workplaces have room for improvement. The results also showed that children seem to be noted less in comparison to adults and that social workers don’t have enough resources, in terms of time and further education, to fully commit to the child perspective.

Syftet med studien är att undersöka socialsekreterares och familjebehandlares professionella möte med klienter. Det professionella mötet studeras och analyseras i studien utifrån tre huvudteman: bemötande, allians- och relationsskapande samt rollkonflikter. Studien är av kvalitativ metodansats och grundas i åtta stycken semistrukturerade intervjuer varav fyra med socialsekreterare och fyra med familjebehandlare. Beträffande bemötandet går det att urskilja olika centrala delar av bemötandet. Dessa är lyhördhet, respektfullhet, ärlighet, tydlighet, empati, delaktighet samt val av klädsel. Allians- och relationsskapande är också ett tema som analyseras i studien och respondenterna uppger viktiga faktorer såsom humor, kroppsspråk, tillit och en minskning av klientens fientliga inställning. Dessa faktorer anses vara viktiga i form av att de möjliggör skapandet av en relation mellan den professionelle och klienten. Ytterligare ett tema som analyseras i studien är socialarbetarnas professionella roll, samt rollkonflikter. En slutsats som framkommer är att socialsekreterarnas yrkesprofession innefattar olika roller. De roller som nämns är myndighetsrollen, föräldrarollen och den stödjande rollen. Familjebehandlarna nämner att de har liknande roller, men att de inte besitter någon myndighetsroll, utan den rollen som nämndes som central var rollen som behandlare. I sin yrkesutövning förklarar respondenterna att deras olika roller kan leda till att det uppstår rollkonflikter. / The aim of this study is to investigate the social workers professional meetings with their clients. The professional meeting is studied through three main themes: personal treatment, the building of a relationship and role conflicts. The study is a qualitative method that is built up through eight semistructured interviews. Four of the interviews were conducted with social workers, who works with child and family investigations, while the remaining four were accomplished with social workers who works with family treatment. Regarding the personal treatment, the study found a number of key factors, which were: responsiveness, respectfulness, honesty, clarity, empathy, participation and choice of clothes. The building of a relationship is also a main theme, which is analyzed in this study. Factors mentioned by the respondents are humor, body language, confidence and a reduction of the client's attitude. These factors are considered important since they enable the building of a relationship between the social worker and the client. Another theme that is analyzed in the study is the socialworkers professional role and role conflicts. A conclusion in the study is that social workers who work with investigations have multiple different roles. The roles mentioned are the authority role, the parent role and the supportive role. The social workers who work with family treatment all mentions the same roles. However, they claim that they do not have an authority role but instead, their work includes a treatment role. The respondents explain that the different roles can lead to roleconflicts.

Title: When a child’s right becomes an obligation When a child is placed in a foster home, the starting point, according to the Swedish Social Services Act, is that children should have a relationship with their legal guardians. The aim of the study was to examine what social workers perceive are the most central aspects in the assessment and the design of visits from legal guardians in families where their children have been placed for out- of- home care, in cases when the child does not want to, or according to the social worker, is adversely affected by the visits. Four qualitative semi-structured interviews with social workers have been analysed based on theories of grassroots bureaucracy and room for manoeuvre and childhood sociology. The results show that social workers claim that they found their decision on the child’s perspective, but that current legislation means that they also have to take into account other perspectives when deciding. The main conclusion is that the work of child welfare social workers requires a great deal of flexibility and that the best interests of the child and the child’s right to be heard can be difficult to reconcile. / Sammanfattning När ett barn är placerat i familjehem ska, enligt Socialtjänstlagen, utgångspunkten för socialtjänstens bedömningar vara att barn ska ha ett umgänge med sina vårdnadshavare. Syftet med studien var att undersöka vad socialsekreterare upplever är de mest centrala aspekterna vid bedömning och utformning av umgänge mellan familjehemsplacerade barn och deras vårdnadshavare med fokus på då barnet inte vill eller enligt socialsekreteraren påverkas negativt av umgänget. Fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare har analyserats utifrån teorier om gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme samt barndomssociologi. Resultatet visade att socialsekreterarna anser att de utgår från barnperspektivet men att rådande lagstiftning medför att de också måste ta hänsyn till andra aktörer då beslut fattas, samt att barnets bästa även kan betraktas ur ett längre tidsperspektiv vilket försvårar arbetet. En slutsats är att socialsekreterarnas arbete kräver stor flexibilitet samt att barnets bästa och rätten att komma till tals kan vara svårt att förena.

The purpose of the following qualitative study was to explore social workers' perspectives on children's experiences of being exposed to domestic violence due to men's violence against women. The purpose was also to explore social workers' perceptions of support measures that used. Semi-structured interviews were conducted with six social workers who work with children and families in the social services. The study takes its theoretical starting point in trauma theory and attachment theory. The results showed that factors such as finances, mental illness and substance abuse are common causes to the child being exposed to indirect domestic violence. Children may show fear and anxiety, they may also show signs of psychosomatic disorders, behavioral difficulties, difficulty concentrating, and they may develop insecure attachment relationships with their caregivers. The results also showed that children who are exposed to indirect violence can be supported in various ways, where the child's family can also be included in the process. According to the interviewees, the function of the support interventions depends on the parent’s active participation in the process, which determines whether the support interventions work. / Syftet med studien var att undersöka socialarbetares perspektiv på barns upplevelser av att bli utsatta för indirekt våld, som en följd av mäns våld mot kvinnor. Författarna har även som avsikt att undersöka socialsekreterarnas uppfattning om vilka stödåtgärder som används för att stödja barn som utsätts för indirekt våld som en följd av mäns våld mot kvinnor. För att besvara syftet användes en kvalitativ design, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex socialsekreterare som arbetar med barn och ungdomsutredning i socialtjänsten. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i traumateori och anknytningsteori. Resultaten visade att faktorer som ekonomi, psykisk ohälsa och missbruk är vanliga orsaker till att barn utsätts för indirekt våld i hemmet. Barn som utsätts för indirekt våld kan visa rädsla och oro, men också tecken på psykosomatiska störningar, beteendesvårigheter och koncentrationssvårigheter. De kan även utveckla otrygga anknytningsrelationer med sina omsorgspersoner. Resultaten visade också att barn som utsätts för indirekt våld kan stöttas på olika sätt där även barnets familj kan inkluderas i förändringsprocessen. Stödinsatsernas funktion beror enligt intervjupersonerna på föräldrarnas aktiva delaktighet, vilket är en avgörande faktor för om stödinsatserna fungerar.

Både internationellt och i Sverige har gängkriminaliteten ökat stadigt sedan 2000-talets början. Gängkriminaliteten orsakar stort mänskligt och ekonomiskt lidande, både för de direkta offren och för samhället i stort. Utifrån denna problembild har insatserna varit många för att stoppa gängen däribland interventioner för att få individer att lämna/hoppa av kriminella gäng. Verksamheter som bistår individer att lämna kriminella gäng benämns som avhopparverksamheter. I Malmö finns bland annat avhopparverksamheten Konsultationsteamet, som består av socialsekreterare och poliser och riktar sig till kriminella individer med en stor hotbild och som är i behov av att flytta till en ny stad. Teamet genomför initialt en utredning av avhopparens motivation och hotbild som används som underlag för ett officiellt beslut om insatser. Efter beslutet flyttas avhopparen till ett boende i en annan stad. Aspekten av samverkan har aldrig tidigare studerats i relation till Konsultationsteamet och dess arbete. Därmed syftar den aktuella studien är att undersöka de verksamma aktörernas, i.e. socialsekreterare och polisers, upplevelser och erfarenheter av arbetet inom Konsultationsteamet. Fokus har lagts på informanternas upplevelser av samverkan inom Konsultationsteamet samt samverkan med andra aktörer som deltar i arbetet med avhopparen. Studien syftar även till att studera vad för upplevelser och erfarenheter anställda på boendena har på arbetet och samverkan med Konsultationsteamet. Resultatet visar att arbetet och samverkan i Konsultationsteamet överlag upplevs fungera mycket bra. Informanterna som arbetar på boendena uttrycker även de att arbetet och samverkan med Konsultationsteamet fungerar bra. Vidare har det noterats att kvaliteten på boendena kan variera mycket vilket upplevts vara ett problem. Kontakten med Socialtjänsten skulle även kunna stärkas och förbättras då det noterats vissa brister i rådande kontakt. / The problem of gang criminality has increased substantially both internationally and in Sweden since the beginning of the 21st century. Criminal gangs cause a tremendous amount of harm and suffering, both physically and economically, to the victims of the crime and to society as a whole. The efforts to stop these criminal gangs have been many. Among the interventions aimed to stop criminal gangs are exit programs which aim to help gang members leave their criminal gang. One example of an exit program is Konsultationsteamet in Malmö. Konsultationsteamet is a form of cooperation between social workers and the police. They work with gang members who have an increased level of threat targeted against them and who are in need of a relocation in a new city. The team initially conducts an investigation of the gang member's motivation and the level of threat targeted against the gang member that wants to leave. This information is used as a basis for an official decision on interventions. After the official decision, the gang member is relocated to a new city. Konsultationsteamet has been studied before. However, the aspect of cooperation has never before been investigated in relation to Konsultationsteamet. The aim of this study is therefore to study the informants' experiences of the work in Konsultationsteamet, i.e. the social workers and the police officers. The focus has been on the informants' experiences of  the collaboration within Konsultationsteamet as well as collaboration with other actors who participate in the work with the exit programs. The study also aims to investigate the experiences of the employees, who work at the accommodations where the defectors are placed about their thoughts on their work and cooperation with Konsultationsteamet. The results shows that the informants at Konsultationsteamet are very satisfied with the work and cooperation within the team. The employees at the accommodations where the defectors are placed also express that their work and cooperation with Konsultationsteamet is working really well. Furthermore, it has been noted that the quality of the accommodations where the defectors are placed can vary greatly, which is perceived as a problem by all informants. Finally, the results also shows that the contact with the social services could evolve and improve more, as some  shortcomings in the current contact have been noted.