The aim of this study was to explore social workers’ experiences of conducting maturityassessments based on a lack of guidelines. This to create a deeper understanding of thecomplexity of these assessments and how children are allowed participation in childprotection cases. Seven semi-structured interviews were conducted with social workers inchild protection units in different Swedish municipalities. The data was then analyzed usingBraun and Clarks (2006; 2019) method of reflexive thematic analysis. The theories ofdiscretion, Skön and childhood sociology were applied in the analysis. The study shows thatthe assessment of maturity is somewhat connected to the child’s age, possible disabilities andthe adult perspective. This complexity reveals the importance of discretion where theassessment is intuition based on experience and theoretical knowledge. The lack of guidelinesfor maturity assessments opens for discretion where each social worker bases theirassessments on social norms. The child’s participation has been emphasised as crucialalthough it differs to which extent this is practised. To promote participation the socialworkers describe adjusting how they communicate with the child. Factors that obstructparticipation are the assessment that participation would be hurtful to the child and aninherent fear of social services.

Denna studie belyser den påverkan som socialsekreterare inom barn och unga upplever att LVU-kampanjen haft på deras arbete. Kampanjen som startade i slutet av 2021, sprider bland annat desinformation som hävdar att den svenska socialtjänsten missbrukar lagen om vård av unga (LVU) för att tvångsomhänderta barn från muslimska familjer. Genom kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med sju socialsekreterare utforskar studien kampanjens upplevda effekter på relationer med klienter, deras arbetssituation samt socialförvaltningars hantering av LVU-kampanjens konsekvenser. Studiens resultat visar att socialsekreterarna upplever att en ökad misstro mot socialtjänsten har lett till svårigheter med att skapa tillitsfulla relationer med familjerna, samt utmaningar i form av manifestationer och ökad risk för otillåten påverkan. Resultatet visar vidare på att de implementerade anpassningar som skett inom olika socialförvaltningar, såsom bland annat användning av kulturtolkar och kontaktpersoner i skolor, inte upplevs vara tillräckliga för att motverka de negativa effekterna av LVU-kampanjen. Socialsekreterarna efterfrågar bättre kommunikationshantering från myndighetens sida och bättre samverkan med andra samhällsaktörer. Framtida forskning bör fokusera på att undersöka vilka både kort- och långsiktiga strategier som är bäst lämpade för att öka förtroendet för socialtjänsten som myndighet. Detta för att möjliggöra att hantera desinformation, skapa en bättre förståelse över socialtjänstens uppdrag och för att säkerställa barns rätt till en trygg uppväxt.

Studiens syfte var att undersöka sambandet mellan upplevelsen av hot bland socialsekreterare och självskattad utmattning. Samt påverkan som organisatoriskt stöd och självomsorg har på dessa. Denna studie använde sig av kvantitativ metodologi med deduktiv teoribildning. Genom slumpmässigt urval kontaktades 86 kommuner i Sverige. Urvalet för studien bestod av 294 (N=294) socialsekreterare i Sverige. Det empiriska instrumentet bestod av en elektronisk enkät med likertskalor, uppdelad i: bakgrundsfrågor, upplevelse av hot, organisatoriskt stöd mot hot, självskattning av utmattning, organisatoriskt stöd mot utmattning och självomsorg. Studiens slutsats visade på samband mellan upplevelse av hot på arbetsplatsen och självskattad utmattning. Även visade studiens slutsats på att upplevelsen av starkt organisatoriskt stöd mot utmattning minskar den upplevda utmattningen. Dock visade studien att det inte finns någon betydande påverkan av det organisatoriska stödet mot hot, vid upplevelse av hot. Aktiv självomsorg vid hantering av upplevt hot och utmattning visade sig inte minska den självskattade utmattningen. Studiens slutsats visade även att kön, ålder och yrkeserfarenhet inte hade en större betydelse om en individ upplever sig vara utmattad. / The purpose of the study was to investigate the correlation between the experience of threats among social workers and self-rated burnout. As well as the impact that organizational support and self-care have on these. This study used quantitative methodology with deductive theory building. Through random sampling, 86 municipalities in Sweden were contacted. The sample for the study consisted of 294 (N=294) social workers in Sweden. The empirical instrument consisted of an electronic survey with Likert scales, divided into: background questions, experience of threat, organizational support against threat, self-estimation of burnout, organizational support against burnout and self-care. The study's conclusion showed a correlation between the experience of threats in the workplace and self-rated burnout. Also, the study's conclusion showed that the experience of strong organizational support against burnout reduces the perceived burnout. However, it was shown that there is no significant influence of the organizational support against threats, when experiencing threats. Active self-care in dealing with perceived threat and burnout was not found to reduce self-rated burnout. The study's conclusion also showed that gender, age and professional experience did not have a greater significance for an individual experiencing burnout. / <p>Stavningsvarierad titel på engelska: The correlation between authorithy excercising social workers experiences of threats, self-rated burnout, organizational support and self-care</p>

Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen och få en bild av vad som påverkar nyutexaminerade socialsekreterares dagliga arbete inom området barn och unga. Utifrån syftet har vi sökt svaret genom följande frågeställningar: Vilka organisatoriska faktorer påverkar nyutexaminerade socialsekreterares möjligheter att utföra ett, enligt dem, gott socialt arbete? Vilka handlingsstrategier använder nyutexaminerade socialsekreterare för att möta utmaningar i det dagliga sociala arbetet? Hur ser de organisatoriska och personliga förutsättningarna ut för tillämpning av mod i det praktiska sociala arbetet? Vi har använts oss av semi-strukturerade intervjuer av fem nyutexaminerade socialsekreterare verksamma i olika delar av landet. Materialet har sedan analyserats med hjälp av två copingbaserade teorier, Hirschmans (1970) teori om sorti, protest och lojalitet samt Astviks och Melins (2016) teori om överlevnadsstrategier. Resultatet visade att bristfällig introduktion, hög arbetsbelastning och hög personalomsättning påverkar möjligheterna att utföra ett gott arbete negativt. En hög tillit till ledningen och arbetsgruppen samt goda möjligheter till kollegialt stöd påverkar möjligheterna att utföra ett gott arbete positivt. De handlingsstrategier vi fann att socialsekreterarna använde sig av var att jobba över eller hoppa över raster för att hinna med, stänga av känslomässigt för att orka med arbetsbelastningen, lägga över ansvaret på någon annan och att ta avstånd från kollegor för att orka med den höga personalomsättningen. Möjligheterna att tillämpa mod i det praktiska sociala arbetet påverkas av organisatoriska faktorer som gruppens sammansättning, tillit till ledningen och ledningens bemötande. Personliga förutsättningar som kan påverka användandet av mod är tidigare erfarenheter och vilka personliga egenskaper som socialarbetaren besitter. / The purpose of this study is to deepen the understanding of and gain insight into what influences the daily work of newly graduated social workers in the field of children and youth. Based on this purpose, we have sought answers through the following research questions: What organizational factors affect the ability of newly graduated social workers to perform what they consider good social work? What strategies do newly graduated social workers use to address challenges in their daily social work? What are the organizational and personal conditions for applying courage in practical social work? We conducted semi-structured interviews with five newly graduated social workers working in different parts of the country. The material was then analyzed using two coping-based theories, Hirschman's (1970) theory of exit, voice and loyalty, as well as Astvik and Melin's (2016) theory of survival strategies. The results showed that inadequate introduction and support, high workload and high staff turnover negatively affect the opportunities to do a good job. A high level of trust in management and the work group, as well as good opportunities for collegial support, positively affects the opportunities to perform good work. The action strategies we found that the social workers used were working overtime or skipping breaks to catch up, shutting down emotionally to cope with the workload, shifting responsibility to someone else and distancing them-selves from colleagues to cope with the high staff turnover. The opportunities to apply courage in practical social work are affected by organizational factors such as the composition of the group, trust in management and patterns in leadership behavior. Personal conditions that can affect the use of courage are previous experiences and what personal qualities the social worker possesses

The study is about how social workers perceive their power to be partly expressed and partly handled in the meeting with guardians in advance assessments in child welfare cases. The data collection was done through eight semi-structured interviews, which were done with a question guide. The question guide was designed so that we could answer our study´s questions. The analysis was done using a qualitative content analysis. As a theoretical framework we used Foucault's theory regarding power. The results of the study showed that the power expresses itself by sending summons to guardians. But also through the law and the guardian's fear of social workers' knowledge, as well as due to the guardian's ignorance regarding advance assessments. The results of the study also showed that social workers manage power by helping the guardian create trust in the social worker, motivating the guardian. Social workers also manage power by explaining the situation, listening, changing the focus and being clear through, for example, threats about their power to open a childcare investigation.

Arbetsrelaterad stress har nu ökat avsevärt i Sverige efter några års nedgång. Särskilt utsatta är de som arbetar inom barn- och familjeenheter på socialtjänsten. Stressrelaterade hälsoproblem bland socialarbetare inom barnavården har kopplats till stora arbetsbelastningar i flera studier. En rapport från Arbetsmiljöverket noterar att ökade arbetsbelastningar ledde till mindre tid för klienter, ökad stress, mer sjukfrånvaro, personalomsättning och att anställda kände att det var svårare att göra ett bra jobb. Detta resulterade i negativa effekter för både klienter och arbetstagarna själva. Syftet med denna studie var därför att undersöka organisatoriska faktorer relaterade till upplevelser av arbetsrelaterad stress hos socialarbetare inom barn- och familjeenheter i två kommuner i Skåne. För att samla in data genomfördes kvalitativa intervjuer med åtta barnavårdsarbetare. Studien belyser de organisatoriska utmaningarna i att hitta balansen mellan arbetskrav och resurser för att minska hög arbetsbelastning och stress. Detta tvingar socialarbetarna inom barn- och familjeenheterna att hitta strategier för att hantera de organisatoriska utmaningarna genom att antingen riskera sin hälsa eller kvaliteten på sitt arbete. Studiens resultat betonar organisationernas personalorientering för att motverka upplevelsen av stress och hög arbetsbelastning. / Work-related stress has now increased significantly in Sweden after a few years of decline. Particularly vulnerable are those who work in child and family units of social services. Stress-related health issues among social workers in child welfare have been linked to severe workloads in several studies. A report from the Swedish Work Environment Authority notes that increased workloads led to less time for clients, increased stress, more sick leave, employee turnover and employees feeling that there is harder to do a good job. Resulting in negative effects on clients as well as the workers themselves. The aim of this study was therefore to investigate organizational factors related to experiences of work-related stress within social workers in child and family units in two municipalities in Skåne. To collect data qualitative interviews were conducted with eight child welfare workers. The study illustrates the organizational challenges in finding the balance between the work requirements and resources to reduce heavy workload and stress. That forces the social workers within the child and family units to find strategies to handle the organizational challenges by either jeopardizing their health or the quality of their work. The study results emphasis the organizations staff orientation to counteract the experience of stress and heavy workload.

Socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd har ett uttalat handlingsutrymme och en viss frihet i handläggningsprocessen. Trots detta så finns det även lagar, regler, organisatoriska riktlinjer samt individuella faktorer som påverkar detta handlingsutrymme. Därför kan handlingsutrymmet användas på olika sätt, vilket sker utifrån det faktum att socialsekreterarna har olika erfarenhet och tolkar ramar och riktlinjer på olika vis. Syftet med studien är att undersöka socialsekreterares upplevelse av vilka faktorer som påverkar deras handlingsutrymme vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Sex kvalitativa intervjuer har gjorts med socialsekreterare från fyra olika kommuner. Studien påvisar att socialsekreterarna upplever sitt handlingsutrymme som stort, men inom strikta ramar. Studien påvisar även att socialsekreterarnas upplevda handlingsutrymme påverkas av deras erfarenhet samt upplevda yrkesroll, då mer erfarenhet bidrar till en större säkerhet i vad man kan göra för sina klienter.  Handlingsutrymmet påverkas också av organisatoriska riktlinjer och resurser. Resurser i form av tid är en övergripande stor faktor som påverkar handlingsutrymmet hos socialsekreterarna. / Social workers who work with financial aid have a pronounced discretion and a certain freedom in the handling process. Despite this, there are also laws, rules, organizational guidelines and individual factors that affect this discretion. Therefore, discretion can be used in different ways, which is based on the fact that the social workers have different experiences and interpret frameworks and guidelines in different ways. The purpose of the study is to investigate social workers' experience of which factors affect their discretion when handling financial assistance. Six qualitative interviews have been conducted with social workers from four different municipalities. The study shows that the social workers experience their discretion as large, but within strict limits. The study also shows that the social workers' perceived discretion is affected by their experience and perceived professional role, as more experience contributes to greater certainty in what they can do for their clients. The discretion is also affected by organizational guidelines and resources. Resources in the form of time are overall a major factor that affects the discretion of the social workers.

The purpose of the study was to investigate social workers' perceptions of using Signs of Safety in their daily practical work. This in relation to the approach's purpose to put children's safety first. Six semi-structured interviews were conducted with social workers within the child and youth unit of social services in two municipalities. The data was then analyzed through a thematic analysis. Using system theory as the framework, the study found that management support, organizational conditions, education, and supervision were important factors for effective implementation. Furthermore, the study showed that Signs of Safety has helped social workers build alliances with families, increase efficiency and focus, and change their role in relation to the families. The study's key findings highlight the difficulties in shifting mindsets and working methods, as well as how Signs of Safety has contributed to social workers transitioning from authority figures to fellow humans. / Studiens syfte var att undersöka socialsekreterarnas uppfattning av att använda Signs of Safety i det dagliga praktiska arbetet. Detta i förhållande till förhållningssättets syfte att sätta barnens trygghet i centrum. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med socialsekreterare inom socialtjänstens barn- och ungdomsenhet i två kommuner. Därefter analyserades empirin genom en tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkt var systemteorin. Studien visade på att stöd från ledningen, organisatoriska förutsättningar, utbildning och handledning har varit viktiga faktorer för att kunna använda förhållningssättet ändamålsenligt. Vidare visade studien att Signs of Safety har bidragit till att socialsekreterarna kunnat skapa allians med familjerna, ökat effektiviteten och fokuset samt fått en förändrad roll gentemot familjerna. Studiens viktigaste fynd handlar om svårigheterna kring att ställa om tanke- och arbetssätt samt hur Signs of Safety bidragit till att socialsekreterarna gått från myndighetsperson till medmänniska.

Bakgrund: I socialtjänstens utredning om barn är barnen en viktig informationskälla. I svensk lagstiftning beskrivs det att barnets bästa ska betraktas när åtgärder rör dem. Socialarbetare känner sig ibland osäkra inför samtal med barn. Syftet med denna studie är att undersöka vilken möjlighet socialarbetarna har gällande kompetensutveckling i att samtala med barn och behovet av verksamhets ut veck l ing för att förbättra samtal med barn. I studien ingår det två arbetsgrupper, socialarbetare som arbetar inom öppenvården och socialarbetare som arbetar med främst myndighetsutövning, mellan dessa grupper kommer det ske jämförelse för att se om det finns likheter och olikheter i upplevelsen av sin kompetens. Metod: Studien har genomförts med kvantitativ metod där datainsamlingen har bestått i online - enkäter. I studien är det totalt 10 av de totalt 13 tillfrågade kommunerna i Region Jönköpings län som har tackat ja till att vara med. Av tillfrågade 77 socialarbetare inom den sociala barnavården deltog 52 (65,7 procent) och av dessa arbetar 19 inom öppenvården och 33 arbetar med myndighetsutövning. Resultat: I studien framgår det att det finns förbättringsmöjligheter i samtal med barn för socialarbetare rörande utbildning och arbetsmaterial. I studien framgår det också att det inte finns några signifikanta skillnader mellan socialsekreterare och behandlare. Slutsats: Studien tyder på att socialarbetare är i behov av mer kunskap kring samtal med barn, samt att det finns områden som behöver förbättras för att känslan i samtalet med barnet ska bli mer positiv. / Background: Children are an important source of information in the investigations of the social services. Swedish law stipulates that the best interests of the child should be considered when measures concern them. Social workers sometimes feel insecure about speaking with children. The purpose of this study is to examine the opportunities of social workers for training in speaking with children, and the need for development of the organization in order to improve conversations with children. Two groups are included in the study, social workers that work with non-institutional care, and social workers that primarily work with the exercise of public authority. These groups will be compared to see whether there are similarities and differences in their perception of competence. Method: The study has been done by a quantitative method where data has been collected with online surveys. In total, 10 of the 13 municipalities in Jönköping County have participated in the study. Out of the 77 social workers in child welfare asked to participate, 52 (65.7 per cent) chose to do so, whereof 19 work with non-institutional care and 33 with the exercise of public authority. Results: The study shows that there is room for improvement of social workers’ conversations with children with regards to education and work material. The study also shows that there are no significant differences between different types of social workers. Conclusions: The study indicates that social workers need more knowledge of speaking with children, and that there are areas that need improvement for the conversation with the child to be perceived as more positive.

I denna kvalitativa studie har vi valt att undersöka hur man på enheten för ekonomiskt bistånd arbetar förebyggande för att motverka att det långvariga biståndstagandet går i socialt arv mellan föräldrar och barn. För att ta reda på detta har vi intervjuat socialsekreterare med erfarenhet och kompetens inom området. Det insamlade materialet har analyserats utifrån den sociala inlärningsteorin som ett försök till att förstå hur det sociala arvet kan föras vidare mellan generationer. Som ett komplement till teorin används även barnperspektivet i analysen då barnen har stor del i studien. Denna studie visar och bekräftar att långvarigt ekonomiskt biståndstagande kan komma att gå i socialt arv mellan föräldrar och barn. Studien visar även på vilket sätt förebyggande arbete för dessa familjer sker på enheten för ekonomiskt bistånd. / In this qualitative study, we have chosen to examine how the Financial Assistance Unit works with preventive measures as to avoid that financial assistance is permitted to become a social heritage that runs in generations. The context of this study is based on interviews with social workers who have experience in the field. The collected materials have been analyzed based on the social learning theory as an attempt to understand how social legacy can be passed between generations. As a complement to the theory, we have also adressed the children's perspective in the analysis since the children are a big part of the study. This study demonstrates and confirms that long-term financial assistance may pass between generations. Further this study also shows how the preventive efforts for these families take place inside the Financial Assistance Unit.