Uppsatsens syfte är att undersöka hur barnperspektivet beaktas i socialtjänstens handläggning av ekonomiskt bistånd. Metoden som använts är en kvalitativ intervjustudie, där sex socialsekreterare som arbetar med handläggning av ekonomiskt bistånd inom en viss kommun har intervjuats. Studien utgår från handlingsutrymme som teoretisk tolkningsram. Studien är av relevans för socialt arbete då barn som befinner sig i familjer med ekonomiskt bistånd utgör en utsatt grupp som riskerar att hamna i fortsatt social utsatthet även i vuxen ålder. Studien visar att en majoritet av socialsekreterarna uppfattar barnperspektivet som otydligt angivet och att det finns en osäkerhet i hur man ska arbeta utifrån detta. Studien visar även att barn tenderar bli osynliga i handläggningen av ekonomiskt bistånd, samt att socialsekreterarna uppfattar att de inte har tillräckliga förutsättningar att arbeta utifrån ett barnperspektiv. Studien visar vidare att majoriteten av socialsekreterarna hyser önskemål om att arbeta mer utifrån ett barnperspektiv. / The purpose of the essay is to investigate how the child perspective is taken into consideration in the social services' management of financial assistance. The method used is a qualitative interview study. Six social workers within financial assistance have been interviewed. The study is based on the theory of discretion, and is of relevance to social work since children in families who receive financial assistance constitute a vulnerable group who is at risk of ending socially vulnerable even in adulthood. The results of the study show that most of the social workers perceive the child perspective as unclear. The study also shows that children tend to be invisible in financial assistance, and that the social workers perceive that they do not have sufficient conditions to work from a child perspective. The study further shows that most of the social workers have a request to work more from a child perspective.

Syftet med studien är att undersöka socialsekreterares upplevelser av hot och trakasserier inom socialtjänsten med fokus på betydelsen av sociala medier, samt att undersöka hur hot och trakasserier hanteras på arbetsplatsen. Sex stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med socialarbetare inom yrkesgruppen barn och familj. Det empiriska materialet, som baserats på socialsekreterarnas erfarenheter, utvärderades genom en tematisk analys och kopplades till tidigare forskning samt valda teoretiska perspektiv. Våra slutsatser är att hot och trakasserier är något som förekommer relativt ofta i arbetet även om graden av allvaret i hoten varierar. Vi fann att sociala medier har en påverkan men att det inte hade en avgörande roll gällande hot och trakasserier men istället ökade tillgängligheten till kontakt. Resultatet visade även att de flesta arbetsplatser har utarbetade rutiner men att det varierat i kännedom kring dessa rutiner för personalen samt att rutinerna inte alltid följs i praktiken. / The purpose of this study is to investigate social workers experiences of threats and harassment in social services, focusing on the eventual importance of social media, as well as examine how threats and harassment are handled in the workplace. Six qualitative interviews were conducted with social workers in children- and family services. The empirical material, based on the social workers experiences, was evaluated through a thematic analysis and linked to previous research as well as chosen theoretical perspectives. Our conclusion is that threats and harassment occurs relatively often at the workplace, although the degree of severity in the threats varies. We found that social media has an impact but that it did not have a decisive role. The result also showed that most workplaces have written policys but that it varied in knowledge about these routines for staff and that routines are not always followed in practice.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur socialsekreterare definierar barns delaktighet och hur eventuella utmaningar påverkar socialsekreterares arbete med att göra barnen delaktiga. För att besvara vårt syfte intervjuade vi åtta socialsekreterare inom två kommuner i Mellansverige för att ta del av deras uppfattning kring barns delaktighet, vilka eventuella utmaningar de möter samt hur socialsekreterare gör barnet delaktig i praktiken. Vår data analyserades utifrån Shiers delaktighetsmodell, tre av BBIC:s grundprinciper samt tidigare forskning. Resultatet som framkom visade att socialsekreterare har en liknande definition av vad barns delaktighet innebär. Det skiljer sig dock huruvida i vilken utsträckning barnet blir delaktig. Informanterna är alla överens om att barnet bör bli mer delaktig. Det har även framkommit ett flertal utmaningar som förhindrar socialsekreterares arbete att involvera barnet i utredningsprocessen. Dessa utmaningar kan vara barnets föräldrar, barnet själv samt socialsekreterares uppfattning om sig själv och sin arbetsmiljö. Det visade sig även i vårt resultat att socialsekreterare har olika tillvägagångssätt för att göra barnet delaktig i utredningsprocessen. Vår slutsats utifrån de intervjuer vi utfört samt tidigare forskning är att barnen i dagsläget inte anses vara tillräckligt delaktiga i sin egen utredningsprocess. Det är främst utmaningar, såsom föräldrar, barnet själv, tidsbrist och socialsekreteraren, som förhindrar barnets delaktighet. Detta då socialsekreterare, på grund av detta, upplever en svårighet att involvera barnet från första början. / The purpose of our essay aims to explore how social workers define children’s participation and how possible challenges may affect the social workers work to make the children participated. In order to answer our purpose we interviewed eight social workers within two municipalities in the middle of Sweden, to get a acquainted with their perception about children’s participation. As well as possible challenges they may encounter and what social workers do to involve children in practice. Our data were analyzed on the basis of Shier’s ”Pathways to participation”, BBIC’s fundamental principles and previous research. The result that emerged showed that social workers have a similar perception about the meaning of children’s participation. It differs however, regarding the extent to which the child is participated. The informants all agree that the children should be more participated. It was also discovered that there are multiple challenges that prevent the social workers to involve children in their investigationsprocess. These challenges might be the parents of the children, the child itself and the social workers perception of them self and their work environment. Our result also showed that the social workers have different approach in how they participate children in their investigationprocess. Our conclusion based on the interviews we conducted, as well as previous research is that children today aren’t considered to be enough participated in their own investigationprocess. It is primarily the possible challenges, as the child’s parents, the child itself, the lack of time and the social worker itself, that prevent the children’s participation, this because social workers feel a difficulty to involve and make the child participated from the beginning.

Majoriteten av befolkningen spenderar i regel minst en tredjedel av sitt liv på en arbetsplats. Det är därför viktigt att medarbetaren känner ett välbefinnande i sitt arbete. Flera studier om arbetsförhållanden och arbetsmiljö i socialtjänsten har visat att socialarbetare upplever hög grad arbetsbelastning som en av de främsta källorna till stress på sitt arbete. Arbetsmiljön på en arbetsplats kan därför påverka medarbetares hälsa och välbefinnande både fysiskt och psykosocialt. Studiens syfte avser därför att undersöka hur socialsekreterare upplever välbefinnandet inom Socialtjänsten.  Studiedesignen är av kvalitativ metodansats, där respondenterna har valts utifrån ett ändamålsenligt urval. Datainsamlingen till studien har skett genom åtta djupintervjuer med socialsekreterare inom Socialtjänsten i en medelstor mellansvensk kommun.  Materialet har analyserats genom en fenomenologisk inspirerad ansats. Resultatet visar att det finns en obalans mellan de ställda kraven och de tillhandahållna resurser som råder på arbetsplatsen. Den psykosociala arbetsmiljön anses ha en stor påverkan till detta. Denna studie visar på vilka faktorer som kan påverka en människas välbefinnande på en arbetsplats. / The majority of the population spend at least one third of their lives at work. Research studies have found that a high workload is one of the most important sources of stress for social workers. It’s therefore important that the employee has a sense of well-being and comfort at work. The work environment can affect employees' health and well-being, both on physical and psychosocial aspects. The purpose of this study is therefore to highlight how social secretaries perceive the concept of well-being at work.  The study design is based on qualitative methodology, where respondents have been selected based on an appropriate selection. The data collection for the study has been accomplished by eight deep interviews with social workers in a Swedish municipality.  The material has been analyzed by a phenomenologically inspired approach.  Results show a paradoxical (or contradictory) perception of well-being among the employees. The psychosocial work environment is considered to have a major impact on this. In this study, factors that can affect human well-being in the workplace are identified.

The aim of the study was to investigate how social service administrators collaborate around persons that has dual diagnosis. In this study, we refer to people with mental disabilities along with addiction problems. We have used a qualitative method and collected our material using semi-structured interviews. The theoretical framework we have used to interpret the degree of collaboration is Ann Boklund's model of collaboration. We also proceed from Ervin Goffman's dramaturgical perspective to interpret parts of the material. The material is divided into two main categories: collaboration between social service administrators and the prerequisites for collaboration. The result shows that the collaborative process can vary and is linked together to how the administrators communicate, were they are geographically placed, and how well they know each other. The result also shows that there is a lack of guidelines and a common approach to collaboration issues. The obstacles to collaboration that was raised by the interviewees were the confidentiality, delegation succession and problems that may arise when the chemistry between the administrators doesn’t work. The conclusion in our study is that the administrators see there is a need for collaboration and a comprehensive view when it comes to persons with dual diagnosis, but also that there is lack of guidelines to direct collaboration. When guidelines are lacking, it’s up to each administrator to decide when and if a collaboration is needed.

Denna studie undersöker om socialsekreterares yrkeserfarenhet påverkar hur de uppfattar och hanterar sitt handlingsutrymme, liksom deras självförtroende och engagemang i arbetet. Effekten av yrkeserfarenhet är i stor utsträckning outforskad inom ramen för socialtjänsten och därför syftar studien till en utgångspunkt för framtida forskning avseende hur yrkeserfarenhet kan granskas närmare. Genom en webbenkät har 626 socialsekreterare och 54 biståndshandläggare från 40 svenska kommuner beskrivit sin yrkeserfarenhet och svarat på frågor om handlingsutrymme, självförtroende och engagemang i arbetet. Först utforskades signifikanta samband mellan 20 beroende variabler och socialsekreterares längd av yrkeserfarenhet. Signifikanta samband undersöktes närmare i en binär logistisk regressionsanalys, som även prövade livserfarenhet som en alternativ förklaring istället för yrkeserfarenhet. Resultatet jämfördes därefter med biståndshandläggare för att undersöka om sambanden kan finnas inom andra myndighetsutövande yrken. Slutligen undersöktes typ av arbetserfarenhet som en medierande effekt till längd yrkeserfarenhet i en ny analys. Resultaten visar att yrkeserfarenhet främst har ett förhållande till socialsekreterarnas självförtroende, och att detta är särskilt tydligt för dem med erfarenhet från barn och unga eller familjerätt. Studien argumenterar för att socialsekreterare behöver tillgodoses ett adekvat stöd och handledning oavsett nivå av yrkeserfarenhet och självförtroende. Det framkommer även indikationer på att sambandet mellan yrkeserfarenhet och självförtroende är signifikant för biståndshandläggare. Fyra variabler som initialt visat signifikanta förhållanden till yrkeserfarenhet kunde i den fördjupade analysen till större del förklaras av livserfarenhet eller verkade varken förklaras av livserfarenhet eller yrkeserfarenhet. Detta illustrerar problematiken att åtskilja kvantitativa mått av livserfarenhet och yrkeserfarenhet som förklarande effekter i forskning. / This study explores if social service workers work experience affect their discretion, self-confidence and work engagement. Since the effect of work experience is largely unexplored in the context of the social services, this study means to generate a starting point for future research. Through an online survey, 626 social service workers and 54 care administrators from 40 Swedish communes specified their work experience and answered questions about discretion, self-confidence and work engagement. First, 20 dependent variables were tested for significance to social service workers length of work experience. Correlations were closer examined in a binary logistic regression analysis, which also tested life experience as an alternative explanation. To examine if these correlations could exist within similar professions, significance was tested using care administrators. Finally, type of work experience was examined as a mediator to length of work experience. Results showed that work experience primarily had a significant relationship with the social service workers self-confidence, which was especially evident for workers with experience from child welfare or family law. The study proposes that social service workers need to be supplied support and coaching regardless of their work experience and self-confidence. Results also indicate that work experience correlates to self-confidence for care administrators. Four variables that initially showed a relationship to work experience could instead be explained by life experience, or could not be explained by neither work– or life experience. This illustrates the difficulty to separate measures of work- and life experience as predictive effects.

Syftet var att undersöka betydelsen av utseende vid val av socialsekreterare (som representerades av fotografier). Hälften av en undersökningsgrupp med 60 klienter (eller f.d.) valde att välja socialsekreterare i stället för att bli tilldelad och personbedömningar gjordes på grundval av enbart foton. / Person judgements of social workers were made by clients only on the basis of photos. / Examensuppsats handledd av Bo Edvardsson

The aim of this study is to examine and deepen the knowledge of how socialworkers within social services unit of children experienced their own requisites to work with disabled children in relation to the organisations requisites. The study emenated from the questions  ”How does the socialworkers experience the organizational possibilities to work with disabled children? ” and “What organizational factors does the socialworkers think affects their work with disabled children? ”. Method: We have used a hermeneutic perspective and qualitative approach. Semi-structured interviews with socialworkers within social services unit of children twas used to collect data. Theory: Our theoretical point have been Lipskys theory about the street-level bureaucrat. In this theory we used the concepts of the problem of resources, pressure of time and discretion have mainly been used as tools in the analyze.

Syftet med studien har varit att öka kunskapen om hur utredande socialsekreterare ser på fenomenet barn som upplever våld mellan närstående och hur deras tolkningar förhåller sig till de lagar och riktlinjer som finns gällande barn som upplever våld. Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma barn- eller ungdomsutredare, vilka alla arbetar för socialtjänsten på förvaltningar inom Stockholm stad eller i kranskommuner till Stockholm. Intervjuerna har gett ett material som sedan analyserats mot Michael Lipskys teori om Street level bureaucracy, samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att de socialsekreterare som intervjuats ser allvarligt på det faktum att barn upplever våld mellan närstående. Samtliga respondenter anser att barn som upplever våld mellan närstående själva är offer för psykisk misshandel. Dock framkommer det i studien att våldet i sig av vissa respondenter anses få för stort utrymme i arbetet, de menar att våldet kan vara ett uttryck för andra missförhållanden som riskerar att missas om allt för mycket fokus läggs vid att enbart utreda våldet. Vad gäller hur studiens respondenter förhåller sig till lagar och riktlinjer visar studiens resultat att kännedomen om riktlinjer är låg. Respondenterna uttrycker ingen avsaknad av rutiner och de argumenterar om eventuella för- och nackdelar vad gäller införandet av rutiner i deras arbete. Socialsekreterarna är överens om att arbetet genomsyras av individuella bedömningar och att det inte går att göra generaliseringar i arbetet. De menar att för att kunna utföra arbetet på ett tillfredställande sätt är det individuella synsättet en förutsättning. / The purpose of the study has been to increase the knowledge of investigative social workers view on the phenomenon of children who experience violence between related people and how their interpretations relate to the laws and guidelines that apply to children who experience violence. The study has been conducted through qualitative semi structured interviews with six professional children or youth investigators, all of whom work for social services at administrations in Stockholm city or in cranes to Stockholm. The interviews have given a material that has been analyzed against Michael Lipsky's theory of Street level bureaucracy, as well as previous research. The results of the study show that the social workers interviewed seriously look at the fact that children experience violence between their relatives. All respondents believe that children who experience violence between their relatives themselves are victims of mental abuse. However, it appears in the study that violence in itself is considered by some respondents to get too much space in their work, they argue that violence can be an expression of other misconceptions that are likely to be missed if too much focus is placed solely on investigating the violence. As regards how the respondents respond to laws and guidelines, the study results show that the knowledge about guidelines is low. Respondents express no lack of routines and they argue for pros and cons regarding the introduction of routines in their work. The social workers agree that the work is permeated by individual assessments and that generalizations at work not can be done. They say that in order to be able to perform the work satisfactorily, the individual approach is a prerequisite.

The aim of this study is to gain a deeper understanding of how threats and violence can be normalized in the children’s departments within the social services, through a qualitative study. We spoke to six social workers in a series of semi-structured interviews. We analyzed the material that we gathered through previous studies together with Eva Lundgren’s theory of the Process of Normalization. Conclusions that can be drawn from our research are that social workers experience a much larger deal of threats, rather than actual physical violence. The extent of threats targeted at social workers has led to a normalization, and to a culture of where these threats are accepted as a part of the work environment. Threatening situations mainly occur in direct correlation to immediate care of children. In order to cope with threats and violence, a collegial spirit and environment is essential, in combination with correspondence to the head of the administration. Social workers tend to normalize threats by finding other explanations to why the client acted in a certain manner, or by blaming themselves for the situation. There is no clear or given definition of what threats are in the workplace, but it is rather a personal definition, where social workers themselves categorize whether they acknowledge something as a threat or not. The normalization of threats on the other hand can be used as a coping mechanism, to protect oneself from the setbacks and negative effects that threats and violence can entail.