Denna studie har genomförts för att ta reda på vad som har påverkat studenter i deras val av teknisk universitetsutbildning. Undersökningen är baserad på åtta intervjuer med studenter som läser vid olika tekniska utbildningar på Uppsala universitet. I intervjuerna har studenternas uppfattningar och upplevelser av undervisningen i grundskolans årskurser fyra, fem och sex undersökts och studenterna har även fått beskriva sitt tekniska intresse och reflektera över ursprunget till detta. Resultaten ställs mot den forskning som finns om vikten av NO och teknik i de tidiga åren på grundskolan, lärarens roll och föräldrarnas utbildning och yrke. De åtta studenterna som har intervjuats i detta arbete har alla minst en förälder med en universitetsutbildning på tre år. Resultaten visar att studenternas undervisning under år 4-6 i grundskolan endast har spelat en liten roll för deras universitetsval. Det är föräldrarna eller någon annan familjemedlem som har varit den största bidragande faktorn till deras teknikintresse och val av utbildning.

Läs- och skrivkunnighet är av stor betydelse för studieframgångar och individers livssituation i vuxen ålder. Socioekonomisk bakgrund förklarar störst del av skillnader mellan elevers studieresultat. Elever med en fördelaktig socioekonomisk bakgrund klarar sig bättre i skolan och i klasser där många elever har en sådan bakgrund gynnas samtliga elever. Läsmiljön i hemmet har också betydelse för barnens läsförmåga. Lite forskning fokuserar emellertid på unga elever. Därför undersöks i uppsatsen hur nordiska fjärdeklassares läsförståelse i PIRLS 2006 ser ut, i relation till socioekonomisk bakgrund, läsmiljö i hemmet samt elevsammansättning i klassen. Detta gjordes genom flernivåanalyser som tar hänsyn till inom- och mellanklassvariation. Analyserna visar att det tidigt finns tydliga skillnader mellan elevers läsförståelse beroende på deras familjebakgrund. Läsmiljön i hemmet och framför allt de läsaktiviteter som föräldrarna ägnade sig åt med barnen innan de började skolan påverkar läsförståelsen. I klasser där många elever har högutbildade föräldrar får samtliga elever ett högre resultat. Resultaten är relativt lika bland de nordiska länderna men socioekonomisk bakgrund har ett större förklaringsvärde i Sverige. Detta tyder på en större skolsegregation och sämre kompensation från skolornas sida. För att motverka att skillnader som uppstår tidigt kvarstår krävs tidiga insatser för att stärka barns läsförmåga.

Nya gymnasiereformen Gy11 har större skillnad mellan högskoleförberedande- och yrkes program än tidigare reformen Lpf 94, vilket gör gymnasievalet ännu viktigare för elevers framtida karriärutveckling. Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer eleverna anger påverkar dem när de väljer program till gymnasiet. Den socioekonomiska bakgrunden och studie- och yrkesvägledningens betydelse och andra signifikanta faktorer ur ett elevperspektiv belyses i frågeställningarna. Studien genomförs med hjälp av en kvantitativ metod och resultatet visar att eleverna själva och deras intresse och framtidsdrömmar är de mest betydelsefulla faktorerna. Vårdnadshavare har även en stor påverkan, det visas då eleverna tenderar att reproducera sina vårdnadshavares utbildningsväg. Studien visar att elevernas socioekonomiska bakgrund har påverkat elevernas val av program. Samtidigt visar den att studie- och yrkesvägledningen inte har varit betydelsefull. Med stöd av Pierre Bourdieus begreppsram kan vi konstatera en tydlig koppling mellan elevers habitus och deras val av gymnasieprogram.

A class where everyone is motivated to participate during the lesson of physical education is something unique and rare. Motivation is a huge part of the observation for a PE teacher when they grade students, especially in sports and health classes. The self-determination theory is a perspective of motivation that has indicated efficient work around the students to find the internal motivation for physical education. In this study I have been focusing on the different types of motivations that make the students encouraged and enthusiastic, more so, I have been studying to see if there is some sort of connection between the motivation and socioeconomic opportunity for every student and how that affects their performance in physical education classes. Since the trend is showing a decreased active lifestyle of a teenager during their leisure I also chose to concentrate on each student's intention with physical activity beyond high school. My research method was a questionnaire where I asked a couple of questions to 89 students of high school age to be able to get enough quantity and make some conclusions. The results indicated that introjected motivation was the most common reason students attend physical education classes, however, internal motivation seems to be another big reason. While I was doing the research and questionnaire I was also able to divide it into a different type of economic standings, and then relate it to how they were motivated and see if it differed in the socioeconomic. Moreover, how it fluctuated by different motivation types based on the self-determination theory. In conclusion from my research and survey, there was a small difference between the motivation in the economic statuses, the group with low status was the one with higher self-determination motivation. In general, students seem to have intentions to be very active and stay active after high school. The external motivation also seems to play a huge part as well, it is considered to be a more controlled motivation than what Ryan and Deci (2000) consider auspicious. My research can be used until a certain point by PE teachers to see what types of motivation that motivates their students, however, the study does not show that the student’s reason to participate differs by socioeconomics.

No description available.

Utifrån våra VFU erfarenheter har vi uppmärksammat att högläsningssituationer främst inte används som det viktiga verktyg en högläsningssituation kan erbjuda för barns språkutveckling. Högläsningen har snarare använts som en lugn och mysig stund innan måltider. Därför vill vi undersöka pedagogers uppfattningar om högläsningens funktion i förskolepraktiken genom en induktiv forskningsansats där vi använder oss av en kvalitativ metod. Som datainsamlingsmetod valde vi intervjuer och att arbeta utifrån en intervjuguide med teman som tillåter intervjun att följa respondentens svar i den ordningsföljd olika teman dyker upp mer naturligt, utan en på förhand bestämd ordning. Intervjuerna utfördes med både papper och penna samt med ljudinspelningar för att säkerställa informationen vid transkriberingen. Vi utgick under analysen från våra forskningsfrågor, sökte koder som vi markerade med olika färger och fick på så vis fram olika teman. Resultatet visar att flera av pedagogerna understryker vikten av högläsning och anledningen till att pedagogerna högläser för barnen är mestadels för språkutveckling och lärande men till en viss mån fungerar även läsningen som avkoppling, vila, närhet och som en övergång mellan hem och verksamheten. Med studien hoppas vi kunna ge förskolans pedagoger en bredare syn på högläsningens funktion. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

No description available.

Armstrong, L. &amp; Bajramovic, S. (2024). Vad kompenserar vi för? En studie om ämneslärares uppfattningar om skolans kompensatoriska uppdrag i socioekonomiskt utsatta skolor. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Skolverkets (2023) och Skolinspektionens (2021) senaste granskningar visar att grundskolor och gymnasieskolor runt om i landet har allt svårare att klara skolans kompensatoriska uppdrag och möjligheten att erbjuda utbildning av likvärdig kvalité (Skolverket, 2023). Skolans kompensatoriska uppdrag syftar till att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen” (Skollagen, 1 § 4). Skolverkets lägesrapport 2023 belyser särskilt den ojämna fördelningen av resurser för skolor att fullgöra sitt kompensatoriska uppdrag, det vill säga att utjämna skillnader i elevernas bakgrund och förutsättningar. Rapporten framhåller särskilt de utmaningar på skolor där en större andel av eleverna kommer från hem med lägre utbildningsnivå hos föräldrarna, i kontrast till skolor där föräldrarna har en högre utbildningsbakgrund. Vidare lyfts att betydelsen av elevers sociala bakgrund har ökat det senaste decenniet. Rapporten har identifierat bland annat pedagogisk segregation och socioekonomisk bakgrund som orsaker, vilket innebär att elever ur mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund får mindre lärarstöd pga att det är svårt att rekrytera behöriga lärare till dessa skolor, till skillnad från skolor med mer socioekonomiskt gynnsamma förhållanden. 2010 och 2023 genomförs två skollagsändringar som har i syfte att stärka elevhälsans roll i skolans löpande arbete, bland annat genom att göra elevhälsan (EHT) mer tillgänglig och praktiknära. Detta innebär att specialpedagoger och övrig EHT personal ska involveras i ett tidigt skede för att stötta lärare i deras övergripande arbete vare sig det gäller undervisningen eller elever i svårigheter. Skolledare och huvudmän får också en tydligare roll eftersom det är de som behöver se till att förutsättningarna finns för att kunna genomföra intentionerna i skollagen (Skott, 2023). Utifrån denna bakgrund ville vi undersöka hur ämneslärare på socioekonomiskt utsatta skolor uppfattar skolans kompensatoriska uppdrag och hur de arbetar med uppdraget i relation till styrdokumenten samt hur samarbetet mellan specialpedagog och skolledning ser ut.Som metod har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer baserat på en intervjuguide, med ett flertal öppna frågor. I analysen har vi utgått från ett organisationsteoretiskt ramverk för att undersöka lärarnas uppfattningar av skolans kompensatoriska uppdrag. Vi har även valt attutgå från ett fenomenografiskt förhållningssätt i vår metod. Fenomenografi undersöker människors olika sätt att uppfatta ett fenomen. Studiens resultat visar att majoriteten av lärarna, fem av sex respodenter, upplever svårigheter i att känna sig framgångsrika och tillräckliga i sitt arbete med skolans kompensatoriska uppdrag. Detta trots att de har tillgång till extra resurser och högre löner. Respondenterna lyfter att samarbetet med specialpedagog inte är tillräckligt bra för att de ska känna av stödet i sitt fortlöpande arbete. Dessutom visar studien att skolledarna saknar struktur och tydlighet i sina riktlinjer för hur lärarna ska organisera och arbeta med skolans kompensatoriska uppdrag. Vi hoppas att föreliggande studie ska kunna bidra till att öka förståelsen för skolans kompensatoriska uppdrag ur lärarnas perspektiv. Resultatet visar att arbetet med skolans kompensatoriska uppdrag kräver hänsyn till flera aspekter från lärare som arbetar på socioekonomiskt utsatta skolor; bland annat ett relationellt förhållningssätt, organisatoriskt stöd och ett bättre samarbete med EHT, i synnerhet specialpedagogen. Styrdokumenten behöver även förtydligas för att omvandla arbetet i praktiken på ett likvärdigt sätt. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv är det viktigt att förstå den här komplexiteten och kunna bidra med specialpedagogisk kompetens, handledning och analys så att stödet blir lokalt anpassat till den berörda elevgruppen.

Föreliggande studie syftade till att undersöka att undersöka potentiella samband mellan socioekonomisk bakgrund och motivation att söka framtida arbete hos studenter. Studien genomfördes med hjälp av en enkät som analyserades kvantitativt, där 90 studenter fick ta ställning till olika scenarion gällande arbeten med variation avseende löne- och kvalifikationsnivå. Data samlades in under fyra föreläsningstillfällen vid Högskolan i Gävle genom en pappersenkät. Resultatet visar att det inte förelåg några signifikanta skillnader vad gäller studenters motivation att söka arbeten och i relation till respondenternas socioekonomiska bakgrund. En tänkbar slutsats är att gruppen studenter är relativt homogena vad avser socioekonomisk bakgrund och därför observerades inga signifikanta resultat. / The present study aimed to investigate whether there was any connection between socioeconomic background and motivation to seek future work of students. The study was conducted using a questionnaire that was analyzed quantitatively, where 90 students had to consider different scenarios regarding work with the variation in wage and level of qualification. Data were collected during four occasions lecture at the University of Gävle through a paper questionnaire. The results show that there were no significant differences in students 'motivation to seek work and in relation to the respondents socioeconomic background. One possible conclusion is that the group of students is relatively homogenous with regard to socioeconomic backgrounds and therefore measured no significant results.

Idag ser vi fler familjekonstellationer än någonsin till följd av en växande skilsmässostatistik och nya synsätt på äktenskap och skilsmässa. Synen på skilsmässa som ett misslyckande lever till viss del kvar även om de normativa och mer traditionella synsätten till stor del har försvunnit i majoritetssamhället allteftersom fler väljer att skiljas. Mycket av tidigare forskning tittar på faktorer i äktenskapet som kan föranleda en skilsmässa. I föreliggande studie har fokuset istället lagts vid uppväxtfaktorer såsom de ekonomiska förhållandena, föräldras utbildning samt uppväxtfamiljens struktur. För att kunna bidra till detta avgränsade forskningsområde undersöks även personlighetsdraget neuroticism utifrån individers grader av neurotiska egenskaper. Vidare används livskursperspektivet för att belysa familjens betydelse för barnets utveckling i sin framtida äktenskapsbana. Huvudintresset är det väletablerade sambandet mellan föräldrars skilsmässa och den egna skilsmässan. Med hjälp av logistisk regression på gifta och frånskilda individer kunde det bekräftas att ett sådant samband föreligger, däremot kunde modellerna i mycket liten utsträckning förklara de bakomliggande mekanismerna till sambandet. Studien visar att individer med låg utbildning löper betydligt större sannolikhet för egen skilsmässa än individer med högre utbildning. Individer med högre grad av neurotiska egenskaper är mer skilsmässobenägna. Intressant nog visade studien att individer födda 1956-1965 var mer skilsmässobenägna än individer födda 1966-1975 eller 1976-1985. Detta kunde inte förklaras tillfredsställande och ligger öppet för framtida forskning att studera närmare.