Barns olika socioekonomiska bakgrund är ett känsligt ämne idag, där familjens bristande ekonomi påverkar barnets välmående, sociala relationer och kan även orsaka mobbning. Värdegrundsarbetet är ett ständigt arbete där barns rättigheter och möjligheter lyfts, barn behöver bli medvetna om människors olika situationer och levnadsförhållanden. Problemet är att det finns en avsaknad av tidigare forskning hur förskollärare tar hänsyn och arbetar med detta i förskolans verksamheter. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärare tar hänsyn till barns olika socioekonomiska bakgrunder och hur förskollärare arbetar med värdegrundsarbete i förskolan kopplat till barns lika värde. Faktorn som ligger i fokus kring barns socioekonomiska bakgrund är familjens bristande ekonomi. Studien har använt sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sex stycken förskollärare från olika kommuner har intervjuats. Resultatet av studien är att förskollärare tar hänsyn till barns olika socioekonomiska bakgrunder genom att hantera och fixa barnens avsaknad av materiella resurser där förskolan lånar ut bland annat ytterkläder, kläder och nallar. Förskollärare lyfter hur viktigt det är att arbeta med relationsscheman i förskolans verksamhet, eftersom barn oavsett deras socioekonomiska bakgrund inte ska hamna i kläm, riskera utanförskap eller skämmas. Det framkommer även i resultatet att förskollärare rekommenderar olika organisationer för att få stöd med bidrag, utöver den hjälp familjen kan få av förskollärarna och barnhälsoteamet. Resultatet av studien är att värdegrundsarbetet är ett ständigt arbete i förskolan där barns likavärde, rättigheter och möjligheter ligger i fokus. Resultatet visar även att det finns fyra olika arbetssätt i förskolan inom värdegrundsarbete kopplat till barns lika värde. De fyra arbetssätten är: arbetet med böcker, teater och dramatisering, djupdykningar i stunden och att arbetaöversiktligt.

Vår intention är att få ökad förståelse för hur samhällsundervisningens form och innehåll varierar i relation till elevers olika socioekonomiska bakgrunder. Därför blir det också viktigt att undersöka hur elevers olika socioekonomiska bakgrunder påverkar deras skolframgång. Vidare vill vi även få ökad förståelse för vilka möjligheter och utmaningar samhällslärarna möter i samhällsundervisningen med en elevsammansättning som har varierande socioekonomiska bakgrunder. Vi har därför valt att utgå från följande frågeställningar:  - Hur skiljer sig formen och innehållet i samhällskunskapsundervisningen utifrån elevers socioekonomiska bakgrund? - På vilket sätt arbetar lärare kompensatoriskt i samhällskunskapsundervisningen? - Hur påverkar den socioekonomiska bakgrunden elevers möjligheter att uppnå skolframgång?  Följaktligen har vi sammanställt den tidigare forskningen som bland annat visar att skolframgången påverkas av elevers socioekonomiska bakgrund. Dessutom kan en lärares  förhållningssätt och förväntningar påverkas utifrån vilken socioekonomisk bakgrund en elev har. Det finns däremot avsaknad av material kring studiens resterande frågeställningar, vilket har inneburit att kvalitativ forskningsstrategi har använts som tillvägagångssätt för att samla in ytterligare information om ämnet. Genom semistrukturerade intervjuer upplystes vi av andra orsaker som påverkar samhällsundervisningens form och innehåll. Vi kom fram till att lärare i samhällskunskap har olika förväntningar på elever baserat på elevernas socioekonomiska bakgrunder. Vårt resultat visar också att elevers socioekonomiska bakgrunder är den starkaste faktorn jämsides med språket, för att uppnå skolframgång. Elevernas föräldrar och deras utbildningsbakgrund har en stor inverkan på både möjligheter och utmaningar för eleverna i svensk skolkontext.

Physical inactivity is a growing concern among adolescents, which is the fundamental issue addressed in this study. The purpose of this study was to gain more knowledge about adolescents’ physical activity habits and the factors that influence physical activity. The study was based on a questionnaire consisting of 23 questions. The participants were 149 upper secondary school pupils between 15-19 years old from Östersund who studied both theoretically and practically oriented programs. Based on the World Health Organization [WHO] recommendations on physical activity the adolescents were categorized as active and inactive, and then compared with various background factors that previous research has demonstrated as being important determinants of physical activity. These factors were socioeconomic background, parental influence, sex and ethnicity. The results showed that most active adolescents are also active in sports clubs (p <0.05), has the highest final grade in the subject physical education and health in school year 9 (p <0.05), attends a theoretical program (p <0, 05), has a high educational capital (p <0.05), has a high sporting capital (p <0.05), is more motivated to physical activity (p <0.05) and have more support from their parents (p <0.05). The results was discussed by using the framework suggested by Bourdieu, habitus and capital.

Socioekonomisk klasstillhörighet har stor betydelse för systematiska ojämlikheter i individers karriärmöjligheter och de maktstrukturer som råder på den svenska arbetsmarknaden. Denna studie syftar till att undersöka om det finns ett samband mellan socioekonomisk bakgrund och externa avancemangsmöjligheter och hur detta samband i sådana fall ser ut. Studien har för avsikt att belysa individens upplevelse av externa avancemangsmöjligheter, det vill säga möjligheten att avancera i arbetslivet genom att byta arbetsgivare, beroende på individens socioekonomiska bakgrund. Studien kompletterar därigenom tidigare studier om klass och mobilitet på arbetsmarknaden. I studien mäts socioekonomisk bakgrund genom faderns yrke och faderns utbildning. Den teoretiska utgångspunkten är Bourdieus teori om habitus samt Goldthorpes klassteori. Studien baseras på ett riksrepresentativt datamaterial från Levnadsnivåundersökningen 2010 som analyseras med multinominal regressionsanalys. Urvalet har avgränsats till yrkesverksamma individer mellan 25–55 år. Sambandet i studien kontrolleras för faktorer relaterade till bakgrund, arbete och individuella skillnader som kan tänkas ha betydelse för upplevelsen av externa avancemangsmöjligheter. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan socioekonomisk bakgrund, mätt genom faderns yrke och utbildning, och upplevelsen av externa avancemangsmöjligheter. Däremot har socioekonomisk klass, mätt genom individens eget yrke och utbildningsnivå, större betydelse för upplevelsen av externa avancemangsmöjligheter. Det innebär att egen socioekonomisk klass har högst statistisk signifikans, justerat för olika individ- och arbetsrelaterade faktorer. Resultatet visar att ju högre egen socioekonomisk klass individen har, desto större upplevda externa avancemangsmöjligheter. Vidare visar resultatet bland annat att sektortillhörighet har en stark påverkan på sambandet och att individer som arbetar i offentlig sektor har större sannolikhet att uppleva små avancemangsmöjligheter än individer som arbetar i privat sektor.

The Swedish school system has had a long tradition of equality and later on, equivalence, where the municipalities have a large responsibility as well as freedom in ensuring that children receive an equivalent education. During some time however, results have shown an increased importance of aspects such as family background and residential segregation for the children’s performances and hence a failing equivalence. The research question for this paper is: How do municipalities interpret their national obligation of ensuring equivalence in school? By preforming case studies in three municipalities with three different organizations, written sources and interviews allow for an in-depth analysis of the organizations in relation to equivalence. Looking at the challenges for an equivalent school today in combination with theories about equality in opportunity and equality in outcome, an analytical tool is created which is used to analyze the municipalities in a comparable way. This paper shows how the interpretations of the national obligation of ensuring equivalence in the three municipalities can be understood in regards to two dimensions – to what extent a municipality is compensating for the children’s family background in their organization and if the municipality prioritize an individual or a collective understanding of equivalence in their organization. The paper illustrates how a to vague legislation about equivalence may lead to very different organizations that in turn may threaten the national goal of equivalence.

Denna studie bygger på intervjuer med lärare och undersöker hur lärarna arbetar med integrering av elever med annan etnisk bakgrund och socioekonomiskt svag bakgrund. Studien eftersöker lärarnas kopplingar mellan elevers etniska bakgrund, socioekonomiska bakgrund och skolresultat samt analyserar hur lärarnas arbetsmetoder, uppfattningar och tankar skiljer sig åt baserat på var skolan de är verksamma på är belägen utifrån en socioekonomisk områdesindelning. Resultatet visar på att enligt lärarna har skolorna inte några skrivna riktlinjer för integreringsarbete och integreringsarbeten genomförs och tolkas olika av lärarna vilket verkar ha ett samband till hur skolans upptagningsområde ser ut. Den påverkansfaktor som lärarna anser vara den största utmaningen i integreringsarbete samt i försök att förklara det rådande studiegapet mellan elever med annan etnisk bakgrund och elever med svensk bakgrund antas vara bristande språkförmåga. Den främsta möjligheten anser de vara de positiva vinningarna som kommer från att elever har olika bakgrunder. Gällande vårdnadshavare framför lärarna att vårdnadshavares bakgrund påverkar både samverkan mellan skolan och hemmet och elevens skolresultat. Hälften av lärarna tror att det finns skillnader i krav och förväntningar på elever utifrån etnisk- och socioekonomisk bakgrund. Diskussioner som berör etnisk- och socioekonomisk bakgrund anser lärarna inte vara känsliga.

The aim of this study is to examine different types of didactic methods and strategies that teachers can use and incorporate in the classroom to strengthen and enhance equity and to ensure an equal education for all students despite socioeconomic background. The paper begins with an explanation of relevant concepts such as equity, socioeconomic background and so called freedom of school choice.  The paper then goes on to discuss and describe a number of methods and strategies that are well known in research and proven to work to compensate for students' different backgrounds and conditions in school. The focus is on strategies that can impact students academic performance and that can create opportunities for everyone, and tools that can be used by teachers in everyday practice in a swedish classroom and how to concretely handle differences that are on account of social class.  The method used for this study was a systematic literature review, which is a method that collects and analyzes data and empirical evidence from several studies in a systematic way. The databases used were LibSearch and SwePub.  The results show that the following learning strategies that have a significant impact on students' academic performance are: relationship building, expectations of students, differentiation, working in groups and collegial learning.

That Sweden's self - image as one of the world's most tolerant countries, in which racism and exclusion from people is only of marginal societal relevance, is not in line with the series of empirical studies. During the last three decades, various research results have systematically shown that racism and exclusion have a varying degree of impact on social life in many areas of society and in various ethical groups in Sweden, where the Somali group appears as a particularly vulnerable group, both from a humanistic and economic perspective. The purpose of the thesis is to investigate how men with a Somali background themselves perceive reasons for the low labor force participation of this ethnic group in Sweden and how increased participation in working life could be facilitated. The thesis is conducted through a qualitative study and the interviewees are Somali foreign-born men between 20 - 65 years, living in a reasonably large city in Sweden. Factors such as the lack of upper secondary education, foreign - born, language and discrimination as well as health were discussed and analyzed, as they have proven to be central to the phenomenon. The results of the study showed that these factors result in the informants not feeling a sense of belonging to Sweden and that they live under reduced economic resources, power, profession, education,households, etc. The informants expressed that society and the environment's views, and expectations create feelings and experiences of injustice because they do not have a job and stigma and structural discrimination are the concepts that permeate and result in these feelings and experiences. With these results, the study was also able to show that unemployment results in deteriorating physical, mental and social health conditions in the form of a bad mood of emotions such as loneliness, depression, stress and lower self-confidence of the informants. / Att Sveriges självbild som ett av världens mest toleranta länder, i vilket rasism och exkludering mot människor endast är av marginell samhällsrelevans, står inte i samklang med den rad empiriska studier. Under de tre senaste decennierna har olika forskningsresultat systematiskt påvisat att rasism och exkludering i olika grad har en inverkan på socialt liv inom många samhällsarenor och inom olika etiska grupper i Sverige, där den somaliska gruppen framstår som en särskilt utsatt grupp, både ur ett humanistiskt och ekonomiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur män med somalisk bakgrund uppfattar orsaker till det låga arbetskraftsdeltagandet hos denna etniska grupp i Sverige och hur ett ökat deltagande i arbetslivet skulle kunna underlättas. Uppsatsen bedrivs genom en kvalitativ studie och intervjupersonerna är somaliska utrikes födda män mellan 20 – 65 år, bosatta i en medel stor stad i Sverige. Faktorer som avsaknaden av gymnasial utbildning, utrikes - inrikes födda, språk och diskriminering samt hälsa diskuterades och analyserades, eftersom de har visat sig vara centrala för fenomenet. Det som framgick i studiens resultat påvisade att dessa faktorer resulterar i att respondenterna inte känner tillhörighet till Sverige och att de lever under försämrade ekonomiska resurser, makt, yrke, utbildning och hushåll. Respondenterna uttryckte att samhällets och omgivningens syn samt förväntningar skapar känslor och upplevelser av orättvisa av den anledningen att de inte har ett arbete, och stigmatisering och strukturell diskriminering är begrepp som genomsyrar och resulterar dessa känslor och upplevelser. I och med dessa resultat kunde studien påvisa även att arbetslösheten resulterar i försämrade fysiska, psykiska och sociala hälsotillstånd i form av ett dåligt mående av känslor som ensamhet, depression, stress och lägre självförtroende hos respondenterna.

Syftet med vår kunskapsöversikt är att ta reda på ifall skilda socioekonomiska bakgrunder har en påverkan på vilket betyg enskilda elever har möjlighet att nå i skolan. Vi ville även undersöka vilka åtgärder skolorna tar för att kompensera de eventuella orättvisorna mellan olika socioekonomiska klasser. Utifrån detta syfte formulerade vi följande frågeställning:“Vilken betydelse har skilda socioekonomiska bakgrunder på elevers betyg i skolan och vilka åtgärder tar skolan för att motverka de eventuella orättvisorna?”. Metoden vi använde för att kunna besvara denna frågeställning bestod av sökningar efter forskning i diverse databaser, relevanta delar från Skolverkets styrdokument och andra rapporter eller undersökningar.  Forskningen vi använt oss av är avgränsat till Sverige med några få internationella jämförelser för att kunskapsöversikten med större säkerhet ska vara mer konkret och applicerbar till just Sverige. Vi kom fram till att segregation, fria skolvalet och föräldrars studiebakgrund som ingår i individens socioekonomiska bakgrund har stor betydelse för vilket betyg man har möjlighet att nå i skolan. Vad som också beskrivs ha stor påverkan är huruvida skolor uppfyller det kompensatoriska uppdraget. För att uppfylla de centrala delarna i detta uppdrag krävs bland annat föräldrainvolvering, en heterogen mångkulturell skola samt ett effektivt ledarskap. Dessa åtgärder är dock inte helt lätta att applicera eftersom det svenska skolsystemet är en viktig politisk fråga som ständigt förändras.

I takt med lärarbristen har det samtidigt väckts ett intresse för nya typer av läraravlastande yrkeskategorier i svenska grundskolan. Det finns en bred variation på benämningar och uppgifter för denna yrkesgrupp och Heltidsmentorer är en av de tjänster som ingår i denna nya yrkeskategori. En fråga som rimligtvis kan vara svår att ignorera är vad dessa nya tjänster kan innebära för lärare och elever. Syftet med föreliggande uppsats är därför att studera om det har någon effekt och i så fall vilken effekt det har att anställa heltidsmentorer för studieresultatet för elever i årskurs 9 i den svenska kommunala grundskolan. Vidare är också syftet att undersöka om socioekonomisk bakgrund kan ha ett samband med vilken typ av tjänst skolor väljer att anställa. Studien är baserad på variansanalys av registerdata om 99 skolors resultatstatistik. Några av studiens mest intressanta fynd är att det rent generellt inte verkar spela någon roll för studieresultatet vilken typ av avlastande tjänst en skola väljer att anställa. Dessutom verkar det som att ju högre socioekonomisk bakgrund eleverna har på en skola, desto större chans är det att skolan väljer bort läraravlastande tjänster. / At the same time as, and in line with the shortage of teachers, an interest has been aroused in new types of teacher-relieving professional categories in Swedish compulsory schools. There is a wide variety of professional categories and tasks for this role and Full-time mentors are one of the positions included in this new professional category. One question that can reasonably be difficult to ignore is what these new services might mean for teachers and students? The purpose of this thesis is therefore to study whether it has any effect and, if so, what effect it has to hire full-time mentors for the study results for students in year 9 in the Swedish municipal compulsory school. Furthermore, the aim is also to investigate whether socio-economic background may have a connection with the type of position schools choose to employ. The study is based on analysis of variance of register data from 99 Swedish schools. Some of the study's most interesting findings are that, in general, it does not seem to matter what type of relief service a school chooses to hire for students' academic performance. In addition, it seems that the higher the socioeconomic background of students at a school, the greater the chance that the school will opt out of teacher relieving positions.