Arbetet utgår från Värmland men med fokus på länets nu sexton kommuner. - En övergripande tanke, en arbetshypotes, har varit att Värmland inte givet är ett enhetligt och homogent Värmland. Det består istället av ett över tiden skiftande antal enheter, som kan kallas regioner, med skiftande bakgrund, skiftande utvecklingsförlopp och skiftande näringsliv, ett Regionernas Värmland. – En annan övergripande tanke har varit att en kommuns ”arv och miljö” har utgjort och utgör tungt vägande faktorer för möjligheterna att utvecklas. I denna tanke ligger bl.a. att näringslivsstrukturen formats under lång tid, i samklang med områdets traditioner och kultur samt de naturgivna förutsättningarna, som läge och naturresurser. Arbetets syfte är dels att ge en bakgrund till hur de nu sexton kommunerna i Värmland vuxit fram, dels att visa deras utveckling av folkmängd och näringsliv, samt att utröna om de kan grupperas i regioner efter olikheter i befolkningsutveckling och näringslivsstruktur. Nedanstående frågor har ställts: • Hur har de nuvarande sexton värmländska kommunerna vuxit fram? • Hur har befolkningsutvecklingen sett ut för dessa sexton kommuner? • Hur har de sexton kommunernas näringslivsstruktur förändrats? • Hur kan en regionindelning av Värmland se ut utifrån befolkningsutveckling och näringslivsstruktur? I arbetet har de nuvarande kommunernas territoriella yta ”konstanthållits” tillbaka till 1860-talet, då begreppet kommun först dök upp som officiellt administrativt begrepp. Därigenom påverkas inte svaren på frågorna av att en mängd administrativa territoriella förändringar skett sedan dess. Svaret på den första frågan har getts genom ett ”släktträd”, medan befolkningsutveckling samt näringslivets struktur och förändring har beskrivits i såväl diagram som tabeller, baserade på befolkningsstatistik respektive yrkes- eller sysselsättningsstatistik. Tidsperioden sträcker sig tillbaka till 1860-talet vad gäller kommunernas framväxt och folkmängdsuppgifter, och till 1930-talet för näringslivsuppgifterna. Anknytningar till tidigare forskning har också gjorts för att få en viss uppfattning om hur näringslivet tidigare sett ut i skilda delar av länet. – Ur annan forskning har även lyfts fram faktorer som påverkar kommuners befolkningsutveckling och näringsliv. – Svaret på den fjärde frågan har getts dels genom att visa regionala indelningar av Värmland ur andras arbeten, dels genom egna regionala indelningar, huvudsakligen baserade på en enkel kvantitativt inriktad analys av statistiskt material över folkmängd och näringsliv. En slutsats har blivit att Värmland mycket väl kan delas in i olika regioner vad gäller såväl befolkningsutveckling som näringslivsstruktur. – Därmed menar jag att man utifrån vad som framkommit i föreliggande arbete mycket väl kan tala om skilda regioner i länet, alltså ett antal Regioner i Värmland.

Industrialisation, modernisation and urbanisation are common words used to describe an evolving community. General patterns are often linked to the meaning of the above words but can these patterns be applied to individual parishes on the agricultural countryside? The purpose of this study is to seek moving patterns and how they change during the 19th century in the parish of Västra Eneby, municipal of Kinda, Östergötland. The main thesis is that the study will show an increasing intensity of translocations over the parish border towards the end of the 19th century. The study is based on material from Västra Eneby’s church archives to establish statistical data beginning with 1809 and with a sample rate of 10 years, ending with 1909. The study consists of two main parts that links together in the results. Firstly all the marriages that took place are registered, with names and place of living etc. Then all the general movements across the parish border are registered and cross referenced with the marriages to search for matching entries. This gives a general idea of the moving patterns during the 19th century, both general and those in combination with the marriage. The results show an increasing amount of movements over the parish border closer to the 20th century. However there is no clear difference between sexes that follow through the whole duration of the time of the study. The movements linked to the marriages also increased in the end of the years in the study. Here a much larger share of women than men moved, although this share decreases towards the end of the time of the study. The study shows that earlier research from other parts of the country and world can be applied to the parish of Västra Eneby, although the differences between sexes are not that significant as other studies have shown.

Abstract saknas

Lagga socken är ett arkeologiskt intressant område med många fornlämningar från järnåldern. Strandförskjutningen har förändrat området över tid. Långhundraleden, en viktig forntida vattenled, går genom området och är central för att förstå utvecklingen av området. Området låg i Attundaland men var en gränstrakt till Tiundaland. I Tiundaland ligger Gamla Uppsala som påverkat området. Extra stora gravhögar, så kallade storhögar, är många på en liten yta. Det finns också storhögar som är demolerade, men kan hittas på historiska kartor. Kashögen är en av dessa försvunna högar. Kashögen ligger vid Kasby och förledet i ortnamnet, -Kas, är förknippat med vårdkase och varningseldar som användes för kommunikation och varning ifall fiender var i annalkande.Uppsatsen beskriver Kashögen som att vara den första, den största och den storhög som initierar att de andra storhögarna i området byggs.

No description available.

This paper looks to examine the relationship between the church buildings and archaeological finds from under the church floor in Silte parish on the baltic isle, Gotland. The material was excavated in 1971-1972, after evidence of an older wooden church was uncovered during restoration work. This older structure, revealed to have consisted of a chancel and choir, had evidently been connected to the present stone choir for some time. The well preserved foundation was excavated along with a rich archeological material consisting of, amongst other things, some 1700 coins and 18 graves along with skeletal material indicating an additional 25 individuals. In this thesis the material and the buildings are put into context and an attempt is made to link it to different phases of christianization. One connecting to the timbered stave church, and one to the later stone church. The results are then used to make a connection between this development and the formation of the parish system on the island and the increased stratification of church and society during the early Middle Ages in Sweden and Scandinavia.

<p>Joakim Schyman, 2009. Den gotländska vikingatida bebyggelsens rumsliga placering ilandskapet - En empirisk detaljstudie av Hemse socken (The spacial distribution of the VikingAge settlements on Gotland – An emperical study of remains from Hemse Parish.)</p><p>This essay investigates whether a relation between Viking age graves and Viking agesettlements in Hemse parish can be found. This was done by using database information onViking age findings, such as silver hoards, phosphate levels and location of graves in Hemseparish. Literature and maps were also used. Earlier research shows that the Viking agesettlements can be found by silver hoards and relatively high phosphate levels. This essay'sanalysis verifies this. The analysis also shows the possibility of a prehistoric court leet locatedin the center of Hemse parish. The Viking age graves are located close to the possible courtleet, along the ridge running through the parish. These graves are seen as a grave fieldcommonly used by all the settlements in the parish. Findings close to the settlements showthat inhabitants also buried their dead close to their settlements as a marking of territory. Thisgives us a complex picture of the connection between the habitants and their burials duringthis period.</p>

Uppsatsen undersöker två svenska socknar kring nödåret 1867. Syftet är att se de direkta och varierande konsekvenserna av en missväxt. Socknarna är Vilhelmina i Norrland och Döderhult i Småland och den avgränsade tidsperioden är 1865-1870. Undersökningen har gjorts utifrån församlingarnas kyrkoarkiv samt Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsstatistik. Forskningsläget visar på varierande konsekvenser av nödåren 1867-1869 och ett tydligt samband med en ökad emigration till Nordamerika, men det finns ingen liknande jämförelse på mikronivå som detta arbete kan visa. I uppsatsen finns en översikt över Sverige på 1860-talet, missväxtåren samt en beskrivning över Vilhelmina och Döderhult. Stapeldiagram presenterar de två socknarnas födda, döda, utflyttade, emigrerade samt totala befolkningsmängd. Vad undersökningen kommer fram till är en negativ men icke dramatisk befolkningsutveckling som skiljer sig åt mellan de två socknarna, framförallt vad gäller emigrationerna. / This essay focuses on two swedish parishes before, during and after the famine in Sweden 1867. The purpose is to see the direct and varying impacts by crop failures. The parishes are Vilhelmina in northern Sweden and Döderhult in southern Sweden. The delimited period is 1865-1870. The study was made based on the parishes' church archives and statistics from Statistiska Centralbyrån (SCB). Previous research shows various impacts by the crop failures 1867-1869 and a clear relationship with the following mass emigrations to North America. But there is no previous comparison on a micro level and between these two different geographical areas which this essay has done. The essay gives an overview about the crop failures, Sweden in the 1860's and facts about Vilhelmina and Döderhult. Statistic bars display the number of deceased, born, expatriates, emigrants and total population. The conclusion of the study is a  negative but not dramatic evolvement of the populations, and with differences between the parishes, particularly regarding the emigrations

I denna uppsats studeras en sedan tidigare obehandlad källa rörande häxprocessen i Torsåkers socken i Ångermanland under 1600-talet. Källan som innehåller två rättsliga protokoll och en berättande text kring den ovan nämnda processen påträffades av en arkivarie vid namn Göran Gullbro i arkivet på länsmuseet Murberget i Härnösand. I och med studien har en avskrift av källan gjorts samt att dess innehåll har studerats och jämförts med redan sedan tidigare kända källor rörande ämnet. Här avses häradsrättens rannsakningsprotokoll från händelsen samt en avhandling i ämnet som publicerades 1771 författad av en Jöns Hornaeus.   Studien ger ett möjligt svar på frågan kring den funna källans beskaffenhet, samt en redogörelse för dess innehåll inför kommande studier. Hypoteserna om Jöns Hornaeus som författare till källans berättande del samt att de två protokollen skulle kunna vara avskrifter av det sedan runt 300 år tillbaka förlorade kommissionsdomstolsprotokollet testas med spännande resultat.

Joakim Schyman, 2009. Den gotländska vikingatida bebyggelsens rumsliga placering ilandskapet - En empirisk detaljstudie av Hemse socken (The spacial distribution of the VikingAge settlements on Gotland – An emperical study of remains from Hemse Parish.) This essay investigates whether a relation between Viking age graves and Viking agesettlements in Hemse parish can be found. This was done by using database information onViking age findings, such as silver hoards, phosphate levels and location of graves in Hemseparish. Literature and maps were also used. Earlier research shows that the Viking agesettlements can be found by silver hoards and relatively high phosphate levels. This essay'sanalysis verifies this. The analysis also shows the possibility of a prehistoric court leet locatedin the center of Hemse parish. The Viking age graves are located close to the possible courtleet, along the ridge running through the parish. These graves are seen as a grave fieldcommonly used by all the settlements in the parish. Findings close to the settlements showthat inhabitants also buried their dead close to their settlements as a marking of territory. Thisgives us a complex picture of the connection between the habitants and their burials duringthis period.