The essay is written within systematic theology, with the aim of comparing hymns and profane music at funeral rituals in the Church of Sweden. Over a longer period of time, the funeral rite has become more and more individualistic, with more personal elements. From photos of the deceased, relatives giving speeches and to the funeral being broadcast digitally. The question concerned within this essay tackles whether hymns and profane music are competitors or whether they should coexist with each other. The essay is based on people's needs, experience and the music's message. Based on four questions; How is grief and death described in the text? How is hope and life described? How is transcendence described? And how do the texts relate to pastoral care and the beliefs and teachings of the Church of Sweden? A comparative study has been made between three hymns and three profane songs.  In the essay it appears that the selected pieces of music answer these questions on their own basis and could be put against each other to answer whether hymn and profane music are competitors or complements. An answer that is both yes and no,profane music cannot replace hymns, but it is a personal complement that can help in the work of mourning. / Uppsatsen skrivs inom systematisk teologi med syfte att jämföra psalm och profan musik vid begravningsritualer i Svenska kyrkan. Under en längre tid har begravningsriten blivit mer och mer individualistisk, med fler personliga inslag; det kan röra sig om allt från foton på den avlidna, anhöriga som håller tal, till att begravningen sänds digitalt. Frågeställningen gäller huruvida psalm och profan musik är konkurrenter eller om de ska samspela. Uppsatsen utgår från människors behov, erfarenhet och musikens budskap utifrån fyra frågor: Hur beskrivs sorg och död i texten? Hur beskrivs hoppet och livet? Hur beskrivs transcendensen? Och hur förhåller sig texterna till pastoral omsorg och Svenska kyrkans tro och lära? Dessa frågor har legat till grund för jämförande studier mellan tre psalmer och tre profana sånger. I uppsatsen framkommer det att de valda musikstyckena svara på dessa frågor utifrån sin egen grund och kan ställas mot varandra för att svara på huruvida psalm och profan musik är konkurrenter eller komplimenter. Ett svar som är både ja och nej, profan musik kan inte ersätta psalm, men det är ett personligt komplement som kan hjälpa i sorgearbetet.

Ofrivillig barnlöshet drabbar cirka 10-15% av alla fertila par i Sverige. Ibland utan att orsaken till varför kvinnan inte kan bli gravid hittas. Ofrivillig barnlöshet är något som ökar i Sverige idag. Tidigare forskning visar på att vara ofrivilligt barnlös kan upplevas som ett trauma och en livskris. Barnmorskans kompetensområde är sexuell och reproduktiv hälsa, och barnmorskan vårdar kvinnor genom hela livscykeln. Det är därför av stor vikt att som barnmorska ha kunskap och förståelse kring kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet för att kunna bemöta och stötta dessa kvinnor. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet. En systematisk litteraturöversikt med tematisk syntes som analysmetod gjordes där enbart kvalitativa artiklar analyserades. Resultatet svarar mot studiens syfte med fyra huvudteman: Sorgen över livet som aldrig blev, Att aldrig bli kvinna nog, Närvarande men utanför och Finna ro med nya stigar genom livet. Där kvinnorna beskrev sin upplevelse av ofrivillig barnlöshet som en sorg och förlust som de bar med sig genom hela livet. Att den skapade en identitetskris. Kvinnorna kände sig isolerade och upplevde ett utanförskap gentemot andra kvinnor med barn. Vidare beskrev kvinnorna hur de försonades med sin ofrivilliga barnlöshet för att finna mening i livet. Studien kan ge ökad kunskap och förståelse för kvinnors upplevelse av att vara ofrivilligt barnlösa och vara ett stöd för barnmorskan som kan tänkas möta dessa kvinnor i sitt arbete.

This study focuses on how a persons religious beliefs can change after the loss of a closely related person. This, (the loss of a closely related person), is something that many people have experienced, it´s a certainty that we all know someone who has lost a closely related person. Maybe we have even lost someone ourselves. This could be whomever, a mother, a father, a child or a close friend. Whomever that person may be, the loss of someone close to you comes with grief and accordning to some studies, (Haynes et al 2017; McGowan & Cook 2021), humans tend to use religiosity or spirituality as a way of coping with grief. This is what I am going to look closer on, not necessarily how people use religiosity or sprituality to cope with grief, but rather how the loss of a closely related person can come to affect ones beliefs. In order to do this I have chosen to do five interviews, four of them consist of people who have lost a closely related person and one of them consists of a priest who works within Svenska Kyrkan, (the Swedish Church). The interviews are semi-structured and of qualitative method to explore the experiences of my informants more deeply. The informants have been chosen from the purpose of the study which is to see (1) how ones religious beliefs can change after the loss of a closely related person, (2) how people with various earlier religious identities react in comparison to eachother and (3) how the informants experience that their beliefs changed over time. Thereby the result of the informants were as follows, two of the informants had a lack of earlier reported religious belief, however one of the two had reported slightly less lack of belief than the other. The other two participants reported both having a lengthy background within Christianity, however one of the two described their faith in a way that I intepreted as a stronger faith than the other participant. The priest was chosen to in order to find out if the knowledge of a person who deals with many people experiencing grief can give insight into how peoples beliefs might change after the loss of a closely related person. The results show that all of the informants reported some kind of change in their religious beliefs to varying degrees. The results also showed that the informats who reported a higher amount of previous faith tended not to experience as big of a change as the other participants, as their faith was simply solidified. Finally, the study shows that three out of four of the informants experienced that different thoughts and religious practises, such as prayer for the deceased person, was more common in the earlier stages of the loss.

Bakgrund Varje år dör mer än 80 000 barn över hela världen av sin cancer. Föräldrarnas tillvaro vänds upp och ner efter förlusten där ett flertal faktorer påverkar. Sorg och lidande blir en stor del av deras liv. Livssituationen utmanas och föräldrarnas behov av stöd både från familj och vänner samt vårdpersonal blir omfattande. Syfte Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av att förlora ett barn i cancersjukdom. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt valdes som design för detta arbete och baserades på 15 artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. En kvalitetsgranskning enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet utfördes på artiklarna. En integrerad dataanalys användes för att sammanställa och analysera resultatet. Resultat Dataanalysen resulterade i tre kategorier: Förlusten av ett barn, Faktorer som påverkar sorgearbetet och Upplevelser av vården. Resultatet visade att upplevelsen av att förlora ett barn i cancer innebär en tung sorg. Att få stöd från sociala nätverk, stödgrupper och minnet av barnet hjälpte sorgearbetet, samt att engagera sig i aktiviteter och religiösa sammanhang. En god relation till vårdpersonal var viktig för att lindra sorgen. Andra viktiga faktorer var att vårdpersonalens kommunikation var av hög kvalitet och att deras information var ärlig och utförlig. Slutsats Denna litteraturöversikt visar att föräldrarna upplever en svår sorg efter deras barns bortgång, som yttrar sig genom psykosociala svårigheter. Ett flertal omständigheter påverkade sorgearbetet positivt och vårdpersonalens relation till föräldrarna var viktig. Genom en ökad kunskap om föräldrarnas behov av utförlig och ärlig kommunikation, samt värdet av att informera om de olika faktorerna som kan hjälpa sorgearbetet, kan vården förbättras och de negativa påföljder som föräldrarna upplever kan mildras. / Background Every year, more than 80,000 children worldwide pass away from cancer. The lives of the parents are turned upside down after the loss, influenced by various factors. Grief and suffering become a large part of their lives. The life situation becomes challenging, and the parents’ need for support from family, friends, and healthcare professionals, becomes extensive. Aim The aim was to illustrate parents’ experience of being bereaved of a child to cancer. Method A non-systematic literature review was chosen as the design for this study, based on 15 articles with qualitative, quantitative, and mixed approaches. The articles were identified in the databases PubMed and CINAHL. A quality review, following the assessment criteria for scientific classification and quality at Sophiahemmet University, was conducted. An integrated data analysis approach was used to compile and analyse the results. Results The data analysis resulted in three categories: The loss of a child, Factors influencing the grieving process and Experiences of healthcare. The results indicated that the experience of losing a child to cancer entails heavy grief. Receiving support from social networks, support groups, and cherishing memories of the child aided the grief process. Engagement in activities and religious contexts also played a role. A positive relationship with healthcare professionals was crucial for alleviating grief, with high-quality communication and honest, detailed information being important. Conclusions This literature review revealed that parents experience profound grief following the loss of their child, manifested through psychosocial challenges. Several circumstances positively influenced the grieving process, and the healthcare professionals’ relationship with the parents was crucial. Through increased understanding of the parents’ need for comprehensive and honest communication, as well as the value of informing about the factors that can aid the grieving process, healthcare can be improved, and the negative consequences experienced by the parents can be alleviated.

Globalt sker omkring 2,6 miljoner fall av intrauterin fosterdöd varje år. Det finns ett flertal maternella och fetala orsaker och riskfaktorer för att drabbas av intrauterin fosterdöd, men i de flesta fall förblir dödsorsaken okänd. Att bli förälder innebär en av livets största transitioner och anknytning till det väntade barnet startar tidigt i graviditeten. Förlusten orsakar därför en svår sorg hos föräldrarna. Barnmorskan har stor inverkan på föräldrars upplevelse av intrauterin fosterdöd och bör besitta kunskap om föräldrars erfarenheter och behov i samband med att de drabbas. Historiskt har mycket förändrats i synen på dödfödsel och handläggning av förlossning i Sverige sedan 1960-talet men globalt finns ett flertal sociala och kulturella normer och tabun kring dödfödsel som kan vara försvårande för föräldrarnas upplevelser i samband med att de drabbas.  Syftet med litteraturöversikten var att beskriva föräldrars upplevelser av att drabbas av intrauterin fosterdöd.  Metoden som användes var en litteraturöversikt där data från 15 artiklar från 12 olika länder inkluderades. Datan analyserades med integrerad analys.  I resultatet framkom tre kategorier och åtta underkategorier: ”Upplevelsen av förlust” med underkategorierna ”Känslomässiga reaktioner”, ”Hanteringsmekanismer” och ”Påverkan på parrelationen”. ”Betydelsen av stöd” med underkategorierna ”Stöd från vänner och familj”, ”Vårdmötet” samt ”Betydelsen av trosuppfattning och kulturell kontext” och ”Att möta sitt dödfödda barn” med underkategorierna ”Att se och hålla sitt barn” samt ”Bekräftelse av barnet som person”. Initialt beskrivs sorg, chock, förvirring och emotionell smärta. Många föräldrar klandrar sig själva för dödsfallet. Stöd från familj och vänner är betydande. Sociala och kulturella normer samt tron på en högre makt kan vara försvårande eller stödjande i sorgeprocessen. Föräldrar önskade att barnet skulle behandlas med respekt samt bekräftas som person.  Slutsatsen blev att emotionell smärta och sorg vid förlust av ett barn som dör intrauterint var betydande oavsett när under graviditeten och var i världen det skedde, oavsett kulturell kontext och eventuell trosuppfattning. Det dödfödda barnet var för alltid en betydande del av föräldrarnas liv och minnen av barnet blev värdefulla. Vårdmötet hade stor betydelse för föräldrarnas upplevelse. En stor andel föräldrar önskade möta sitt barn men alla fick inte möjlighet att göra det på grund av barriärer kring kultur, trosuppfattning, sociala normer, riktlinjer i vården och egen rädsla. / Globally, about 2,6 million cases of intrauterine fetal death occur every year. There are several maternal and fetal causes and risk factors for intrauterine fetal death to occur, but in most cases the cause of death remains unknown. Becoming a parent is one of lifes’ biggest transitions and attachment to the expected child starts early in the pregnancy. The loss therefore cause severe grief for the parents. The midwife has great influence on the parents' experience, and knowledge of parents’ experiences and needs when facing an intrauterine fetal death is important. Historically, much has changed in the view of stillbirth and the handling of the birth of a stillborn in Sweden since the 1960s, but globally there are many social and cultural norms and taboos surrounding stillbirth that can be aggravating for the parents’ experiences in connection to their loss.  The purpose of the literature review was to describe parents’ experiences when they suffer from intrauterine fetal death.  Used method was a literature review were data from 15 articles from 12 different countries were included. The data were analyzed with integrative analysis.  In the results three categories and eight subcategories emerged: "The experience of loss" with the subcategories "Emotional reactions", "Coping mechanisms” and ”Impact on the couples relationship", "The importance of support" with the subcategories "Support from friends and family", "The care meeting" and "The importance of beliefs and cultural context", "Meeting your stillborn child" with the subcategories "Seeing and holding your child" and "Confirmation of the child as a person". Initially, grief, shock, confusion and emotional pain are described. Many parents blame themselves for the death. Support from family and friends was significant. Social and cultural norms as well as belief in a higher power could be aggravating or supportive in the grieving process. Parents wanted their child to be treated with respect and confirmed as an individual.  The conclusion was that emotional pain and grief in connection to perinatal losswas significant regardless of when during pregnancy and where in the world it occured, regardless of cultural context and possible beliefs. The stillborn child was forever a significant part of the parents’ lives and memories of the child became valuable. The personal treatment in the care encounter is of great importance for the parents’ experience. A large proportion of parents wanted to meet their child, but not everyone was given the opportunity to do so due to barriers surrounding culture, beliefs, social norms, care policies and own fears.

Den här studien har syftat till att undersöka hur en mammas religiositet präglas av förlusten av ett vuxet barn där bortgången kommit av suicid. Undersökningen är en litteraturstudie och forskningsansatsen är hermeneutisk. Valet av metod kommer sig av att studien fokuserar på vad förlusten innebär för föräldern, meningsskapande aktiviteter har stått i centrum. Materialet har bestått av två skilda verk om en och samma människas trauma och upplevelser där den ena skildringen är en bearbetad självbiografisk text och den andra utgörs av en intervju. Metodarbetet har bestått av att analysera utvalda stycken om mystika upplevelser. Existentiell hermeneutik har utgjort grunden i analysarbetet. Arbetets teoretiska utgångspunkt har i huvudsak varit religionsvetenskapligt: Carl Gustav Jungs teori om föreställningskomplexet samt Lewis R. Rambos processorienterade modell har verkat som analysredskap. Det sistnämnda har inslag av antropologiska och sociologiska perspektiv. Studiens resultat visar att föräldern erfarit mystika upplevelser efter barnets bortgång vilket i sin tur lett till en ny livsåskådning. Hermeneutisk tolkning hävdar att erfarenheterna fyller funktion som meningsskapare.

I denna uppsats analyseras två bilderböcker i syfte att undersöka hur karaktärernas sorg framställs och hanteras. Detta görs genom komparativ analys. Den ena bilderboken, Stig, handlar om sorgen efter en avliden familjemedlem. Den är skriven av Annica Hedin och illustrerad av Per Gustavsson. Ska det vara såhär??! är författad av Peter Schössow. Den berättar om saknaden efter ett husdjur. I analysen framkommer vissa skillnader i sättet man valt att framställa sorg i bild och text samtidigt som sorgereaktionerna hos bilderbokens karaktärer är realistiska gentemot verkligheten. Resultatet knyts i diskussionen samman med didaktiska möjligheter för min kommande yrkesroll.

Bakgrund: Inom palliativ vård är en av de fyra hörnstenarna närståendestöd. Detta sker under vårdtiden men också i efterlevandestödet till närstående i deras sorgeprocess. Hur efterlevandestödet ska utformas varierar utifrån verksamheten och det råder ingen konsensus hur det stödet ska utformas. Utan en tydlig vetenskaplig förankring finns det risk att stödet baseras godtyckligt och att vissa behov inte tillgodoses. Genom ökad kunskap om olika interventioners effekter kan ett evidensbaserat efterlevandestöd utformas. Syfte: Att utforska olika interventioner för efterlevandestöd och dess effekt i närståendes sorgeprocess. Metod: Litteraturöversikt som är baserad på vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2010 och 2021. Analysen är gjord med induktiv ansats av 13 artiklar med Stroebe och Schuts pendlingsteori som teoretiskt ramverk. Resultat: Resultatet presenterar olika interventioner, från olika vårdkontexter, som närstående erhållit vid olika tidpunkter efter ett dödsfall. Interventioner från valda artiklar presenteras utifrån tre teman: Interventioner genom en symbolisk handling, interventioner som skedde individuellt samt interventioner som skedde i grupp. Slutsats: En interventions påverkan på sorgeprocessen är individuell och kan påverkas av flera faktorer. Oberoende av vilken intervention som genomfördes, var ett återkommande resultat i studierna att närstående upplevde sig sedda, bekräftade och normaliserade i sina känslor vilket skapade en positiv effekt på sorgeprocessen. Att stödet kändes standardiserat snarare än personligt var en viktig aspekt som ledde till att den positiva effekten kunde utebli eller i vissa fall ge en negativ effekt för närstående. Interventionerna är gjorda vid olika tidpunkter vilket försvårar att göra slutsatser om optimal tidpunkt. Det är dock av stor vikt att det finns rutiner i verksamheter för efterlevandestöd för att identifiera de närstående som har behov av utökade stödinsatser. / Background: In palliative care one of the four cornerstones is support for the family. This includes during the care period and also by providing bereavement care in their grieving process. How the bereavement care is provided differs between different care providers and there is a lack of consensus in the content. Without a clear scientific connection there is a risk that the support is planned from the care provider's personal experiences and some needs are not met. With an increased knowledge of different interventions and their effect can an evidence-based bereavement care be formed. Aim: To explore different interventions for bereavement support and their effect on the families grieving-process. Method: Literature review which is based on scientific journals published between the years 2010 and 2021. The analysis is made by an inductive approach on 13 journals with Stroebes and Schuts theory of dual process of bereavement as a theoretical framework. Results: The results present different interventions, from different care contexts, that relatives received at different times after a death. The various interventions were presented based on three themes: interventions through a symbolic act, interventions that took place individually and group interventions. Conclusion: The impact of an intervention on the grieving process is individual and can be influenced by several factors. Independently on which intervention was given, there was a recurring trend in the outcome of the studies that relatives experienced they were feeling seen, confirmed and normalized in their emotions which had a positive effect on their grieving process. The experience of the support felt standardized rather than personal was an important aspect which could lead to the positive effect could be absent orin some cases have a negative effect. The interventions are made at different times, which makes it difficult to draw conclusions about the optimal time. However, it is of great importance that there are routines inactivities for bereavement support in order to identify the relatives who have extended needs of support.

Bakgrund: Inom palliativ vård är en av de fyra hörnstenarna närståendestöd. Detta sker under vårdtiden men också i efterlevandestödet till närstående i deras sorgeprocess. Hur efterlevandestödet ska utformas varierar utifrån verksamheten och det råder ingen konsensus hur det stödet ska utformas. Utan en tydlig vetenskaplig förankring finns det risk att stödet baseras godtyckligt och att vissa behov inte tillgodoses. Genom ökad kunskap om olika interventioners effekter kan ett evidensbaserat efterlevandestödutformas. Syfte: Att utforska olika interventioner för efterlevandestöd och dess effekt i närstående sorgeprocess Metod: Litteraturöversikt som är baserad på vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2010 och 2021. Analysen är gjord med induktiv ansats av 13 artiklar med Stroebe och Schuts pendlingsteori som teoretiskt ramverk. Resultat: Resultatet presenterar olika interventioner, från olika vårdkontexter, som närstående erhållit vid olika tidpunkter efter ett dödsfall. Interventioner från valda artiklar presenteras utifrån tre teman: Interventioner genom en symbolisk handling, interventioner som skedde individuellt samt interventioner som skedde i grupp. Slutsats: En interventions påverkan på sorgeprocessen är individuell och kan påverkas av flera faktorer. Oberoende av vilken intervention som genomfördes, var ett återkommande resultat i studierna att närstående upplevde sig sedda, bekräftade och normaliserade i sina känslor vilket skapade en positiv effekt på sorgeprocessen. Att stödet kändes standardiserat snarare än personligt var en viktig aspekt som ledde till att den positiva effekten kunde utebli eller i vissa fall ge en negativ effekt för närstående. Interventionerna är gjorda vid olika tidpunkter vilket försvårar att göra slutsatser om optimal tidpunkt. Det är dock av stor vikt att det finns rutiner i verksamheter för efterlevandestöd för att identifiera de närstående som har behov av utökade stödinsatser. / Background: In palliative care one of the four cornerstones is support for the family. This includes during the care period and also by providing bereavement care in their grieving process. How the bereavement care is provided differs between different care providers and there is a lack of consensus in the content. Without a clear scientific connection there is a risk that the support is planned from the care provider's personal experiences and some needs are not met. With an increased knowledge of different interventions and their effect can an evidence-based bereavement care be formed Aim: To explore different interventions for bereavement support and their effecton the families grieving-process. Method: Literature review which is based on scientific journals published between the years 2010 and 2021. The analysis is made by an inductive approach on 13 journals with Stroebes and Schuts theory of dual process of bereavement as a theoretical framework Results: The results present different interventions, from different care contexts, that relatives received at different times after a death. The various interventions were presented based on three themes: interventions through a symbolic act, interventions that took place individually and group interventions. Conclusion: The impact of an intervention on the grieving process is individual and can be influenced by several factors. Independently on which intervention was given, there was a recurring trend in the outcome of the studies that relatives experienced they were feeling seen, confirmed and normalized in their emotions which had a positive effect on their grieving process. The experience of the support felt standardized rather than personal was an important aspect which could lead to the positive effect could be absent orin some cases have a negative effect. The interventions are made at different times, which makes it difficult to draw conclusions about the optimal time. However, it is of great importance that there are routines inactivities for bereavement support in order to identify the relatives who have extended needs of support.

Abstrakt  Suicid innebär ett stort psykiskt lidande för människor och utgör ett allvarligt samhällsproblem. Folkhälsomyndigheten belyser dessutom att sorgen efter suicid kan bli komplex och traumatisk. För de efterlevande kan denna förlust resultera i försämrad psykisk hälsa och en ökad suicidrisk. Barn vars föräldrar dött i suicid är en sårbar och missgynnad grupp. De barn som förlorat en förälder i suicid löper större risk att dö i suicid jämfört med barn vars föräldrar dött av andra orsaker.  Enligt Bris finns det en avsaknad av rutiner inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården när det gäller tillhandahållandet av stöd för de efterlevande barnen. Barnkonventionen som infördes i svensk lagstiftning 1 januari 2020 ska vara avgörande vid insatser gällande barn. Sverige har kritiserats för brister i integrering av barnrättsperspektivet och barns delaktighet.  Syftet med uppsatsen var att undersöka hur efterlevande barn berättar om sina upplevelser av en förälders suicid i olika litterära verk utifrån en tematisk analys. Resultatet visar att individerna uppger att de upplevde komplexa emotionella reaktioner efter förälderns suicid.  Upplevelserna av delaktighet varierar och påverkas av en kombination av deras egna behov samt bemötandet från den efterlevande föräldern, närstående och omgivningen. Graden av delaktighet upplevs ha en inverkan på individernas psykiska välbefinnande. Deltagande i ceremonier, speciellt förberedelser inför förälderns begravning, upplevs som positivt och tillfredsställande.  Vidare visar resultatet att familj, vänner och närstående spelar en viktig roll efter en förälderns suicid. Fysisk närvaro samt konkreta handlingar tenderar att ha en större tröstande effekt än enbart verbalt stöd. I berättelserna saknas hänvisningar till professionellt samtalsstöd från hälso- och sjukvården eller socialtjänsten, och ingen indikation ges på att någon av dem erbjudits sådant stöd. / Abstract  Suicide causes great mental suffering for people and is a serious social problem. The Swedish Public Health Agency also highlights that grief after suicide can be complex and traumatic. For survivors, this loss can result in poorer mental health and an increased risk of suicide. Children whose parents died by suicide are a vulnerable and disadvantaged group. Children who have lost a parent to suicide run a greater risk of dying by suicide than children whose parents have died from other causes. According to BRIS, there is a lack of routines in social services and health care when it comes to providing support for surviving children. The Convention on the Rights of the Child, which was introduced in Swedish legislation on January 1, 2020, will be decisive in interventions concerning children. Sweden has been criticized for shortcomings in the integration of the child rights perspective and children's participation.  The purpose of the thesis was to investigate how surviving children describe their experiences of a parent's suicide in different literary works based on a thematic analysis. The results show that the individuals state that they experienced complex emotional reactions after the parent's suicide.  The experiences of participation vary and are affected by a combination of their own needs and the treatment from the surviving parent, relatives and the environment. The degree of involvement is perceived to have an impact on the individuals' psychological well-being. Participation in ceremonies, especially preparations for the parent's funeral, is perceived as positive and satisfying.  Furthermore, the results show that family, friends and loved ones play an important role after a parent's suicide. Physical presence and concrete actions tend to have a greater comforting effect than verbal support alone. The stories lack references to professional counselling support from health care or social services, and no indication is given that any of them have been offered such support.