Studien undersøker studenters sorgerfaringer som fenomen. Den fokuserer levd erfaring i handlingsperspektiv og meningsperspektiv. Innledningsvis redegjøres det for foreliggende forskning om sorgerfaring. Deretter introduseres teoretiske perspektiv som anvendes i studien. Ut fra respondentenes erfaring analyseres de rom for handling og meningsdannelse som finnes på studiestedene. Studiens formål er å utvikle dypere forståelse for hva det innebærer i studenters daglige liv å erfare sorg. Studien anvender en hermeneutisk-fenomenologisk metode, inspirert av van Manen. Datainnsamlingen ble gjennomført ved semistrukturerte forskningsintervjuer med seks respondenter, to intervjusamtaler med hver med +/- fire måneders mellomrom. I intervjuingen er det lagt vekt på meningsfortetning og tolkning i samtalene. Respondentene er tre kvinner og tre menn mellom 22 og 30 år, alle studenter som har mistet foreldre eller søsken ved dødsfall. De avdøde var fra 25-60 år, relasjon til respondenter: Tre fedre, en mor og to brødre. Databearbeidingen har foregått ved lytting og gjenlytting, skriving og analysering av lydfiler og transkriberte tekster fra forskningsintervjuene. I prosessen er det analysert fram betydningsbærende elementer fra studentenes fortellinger som så er forsøkt rekontekstualisert i møte med teoretiske perspektiv. Framstillingen sikter mot å formidle en kunnskap som er kongruent med sorgerfaringen som fenomen. Resultatet presenteres først som seks fortellinger som formidler noe vesentlig ved sorgerfaringen og skaper resonans. Deretter presenteres åtte tema som har utkrystallisert seg gjennom analysen: Å være merket (1), Sårbarhet (2), Fravær (3), "Det som har skjedd, er en del av meg" (4), Å føre noe videre (5), Dødsfall kan komplisere nære relasjoner (6), Lengsel etter den reine sorgen (7), Å holde kontakt (8). For det tredje redegjøres det for studentenes opplevde rom for handling. Til sist utvikles meningstolkning i dialog mellom studenters sorgerfaring, slik den er analysert fram i studien, nyere sorgforskning og teoretiske perspektiv. Fortellingens rolle som grunnlag for mening og konstruktiv handling viser seg avgjørende.

I studien undersöks individers upplevelse av gruppsykoterapeutisk behandling för komplicerad sorg. Genom halvstrukturerade djupintervjuer och kvalitativa enkätfrågor erhålls beskrivningar från olika livsvärldar utifrån individers olika perspektiv. En tolkningsram har tagits fram innehållande tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter vilken utgör verktyg för analys av erhållna resultat. I resultatavsnittet framhålls den oerhörda och ibland avgörande betydelse behandlingen haft för individernas välbefinnande. Det framkommer också tre aspekter som varit avgörande för det positiva resultatet av behandlingen nämligen relationen till terapeuten, den metod som använts samt gemenskapen i gruppen. Vidare undersöktes gemenskapens betydelse på en djupare nivå. Det resultat som framkom var att förståelse från de andra i gruppen, att individerna insåg att de inte vara unika om sin situation samt att en medvetenhet och insikt uppstod i tankeprocesser och det interpersonella beteendet var det som hade störst betydelse i gemenskapen. Denna upptäckt presenteras som en tentativ modell som kan ligga till grund för framtida forskning. Slutligen diskuteras resultat och analys i relation till syfte och tolkningsram samt presenteras slutsatser och ytterligare förslag till framtida forskning. / The study examines individuals' experience of group psychotherapy for complicated grief treatment. Through semi-structured interviews and qualitative survey questions have descriptions of the various life worlds of individuals from different perspectives been obtained. Previous research and theories are presented which constitute tools for analysis of the obtained results. The results present the tremendous and sometimes vital significance the treatment had on individuals' wellbeing. It also presents three aspects that were decisive for the positive outcome of the treatment. These were the relationship to the therapist, the method used and the community in the group. The meaning of community was further examined on a deeper level. The obtained result of this question shows that understanding from the other group members, the fact that the individuals' realized that they’re not unique about their situation and that awareness and insight in thoughts and interpersonal behavior arose were of greatest meaning. This discovery is presented as a tentative model that could provide a basis for future research. The results are discussed and analyzed in relation to the purpose of the study and previous research. Finally, conclusions and further suggestions for future research are presented.

Denna uppsats är tänkt att kretsa kring första satsen ur Felix Mendelssohns sjätte stråkkvartett i f-moll som han skrev när hans syster Fanny hastigt och tragiskt gick bort, samt hur detta trauma speglas i musiken. Jag ger en analys av verket samt förklarar hur vi resonerar inom kvartetten för att försöka förmedla den rätta känslan. Då jag spenderat en stor del av mina tre år på KMH till att spela med min kvartett, så vill jag gärna ge en inblick i hur vi arbetar tillsammans.

Bakgrund: Var 40:e sekund avslutar en människa sitt liv. Kvar lämnas många efterlevande som drabbas av en komplicerad sorg med ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa samt suicidala beteenden. Efterlevande drabbas även av ensamhet och kan känna sig alienerade från sina sociala nätverk. Suicidrelaterad sorg leder ofta till ohälsosamma coping-beteenden samt skuld och skamkänslor. Syfte: Att beskriva efterlevandes erfarenheter av sorgen efter suicid av en närstående. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar. Artiklarna hittades i databaserna Cinahl och PsycInfo och kvalitetsgranskades med hjälp av en kvalitetsgranskningsmall utvecklad på Högskolan Väst. Resultat: Resultatet gav upphov till två huvudkategorier med tre subkategorier vardera. ”Sorgens många ansikten” med subkategorierna ”Den initiala chocken – Sorgens brutalitet”, ”Under ytan – Sorgens djup” och ”Obesvarade frågor – Sorgens ovisshet”, samt ”Livets vara eller icke vara” med subkategorierna ”Att hantera det obegripliga”, ”Skuldtyngda relationer” och ”Den suicidala spiralen”. Resultatet visar tydligt komplexiteten och djupet i de efterlevandes erfarenheter av sorgen. Dessa sträcker sig från chocken i sorgens initiala faser, till mer långsiktiga existentiella frågeställningar och funderingar i kampen med att hantera det obegripliga.  Konklusion: Studiens resultat visar att sorgens tidiga skeden präglas av chock, förvirring, smärta och svårigheter för den efterlevande att finna mening och begriplighet i situationen. I senare faser beskriver många efterlevande erfarenheter av existentiella frågeställningar, skuld och skam, kvarvarande frågor kring varför, samt ohälsosamma sätt att hantera sin sorg. De efterlevandes personliga beskrivningar av sina erfarenheter och känslor kan sannolikt ge människovårdande professioner viktiga insikter som kan vägleda dem i möten med målgruppen. / Background: Every 40th second someone commits suicide, leaving behind many survivors of suicide (SOS). SOS face complicated grief, with increased risk for physical and mental health issues and suicidal behaviours. SOS often feel lonely and alienated from their social networks. Suicide related grief often leads to unhealthy coping behaviours and feelings of guilt and shame. Aim: To depict SOS experiences of grief after the suicide of a loved one.  Method: A literature review based on qualitative articles. These were found using the databases Cinahl and PsycInfo. Their quality was examined with a template developed at University West. Results: Two main categories emerged, with three subcategories each. “The many faces of grief” with the subcategories “The initial shock – The brutality of sorrow”, “Below the surface – The depths of despair” and “Questions unanswered – The uncertainty of grief”, together with “To live or not to live” with the subcategories “Managing the unfathomable”, “Guilt strained relationships” and “The suicidal spiral”. The findings depict the complexity and profoundness of the SOS experiences. These range from the initial shock to more long-term, existential questions in the struggle to manage the unfathomable.  Conclusion: The findings show that earlier stages of grief are characterized by shock, confusion, pain, and difficulties finding meaning in the situation. In later phases SOS often experience existential questions, guilt and shame, lingering questions regarding why and unhealthy methods of dealing with grief. Personal records of SOS experiences and emotions can likely grant important insights to health professionals in their encounters with the targetgroup.

I det här arbetet blir två respondenter i åldrarna sex och sju, tillsammans med en förälder, tilldelade en varsin bok med döden som tema. Böckerna de blir försedda med är “Adjö, herr Muffin” av Ulf Nilsson och Anna-Clara Tidholm, samt “Dödenboken” av Pernilla Stalfelt. Undersökningen görs i syfte att förstå huruvida en barnbok kan öppna upp för allvarligare samtal mellan barn och förälder. Tanken med arbetet är att se huruvida bild och text tillsammans kan starta konversationer ur ett biblioterapeutiskt perspektiv. I början var tanken att undersökningen skulle rikta in sig på sorg hos barn och hur en bilderbok skulle kunna hjälpa till att föra vidare samtalet. Dock blev arbetet snarare inriktat på död på grund av hur pass lite barnlitteratur det finns som berör just ämnet sorg.

Bakgrund: Plötslig död är ett svårdefinierat begrepp då det kan orsakas av många faktorer. Att hantera plötslig död och sorg som sjuksköterska samt att bemöta anhöriga i dessa situationer är utmanande. Sorgereaktioner är individuella och kan skilja sig mycket från person till person. Det är oftast sjuksköterskor som etablerar kommunikationen mellan anhöriga och vårdteamet vilket ställer höga krav på professionen. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta anhöriga i sorg efter plötsliga dödsfall som inträffat inom akutsjukvård.Metod: En litteraturöversikt med kvalitetsgranskade kvalitativa artiklar från åren 2012–2021. Artikelsökningar gjordes i databaserna; Cinahl, Medline och PubMed. Analysen gjordes utifrån Fribergs (2017) beskrivning av en femstegs analys. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Emotionell påverkan (Känslomässiga aspekter, känslor av misslyckande och otillräcklighet samt otrygg i mötet), Kommunikation (Informerande samtal och bygga goda relationer) samt Arbetsmiljö (Tidsbrist och samverkan i team). Slutsats: Sjuksköterskor upplevde mötet med anhöriga vid plötslig död som komplicerat. Bristfällig kunskap inom ämnet sågs som ett problemområde. Att ge möjlighet för sjuksköterskor att utveckla sina färdigheter genom utbildningar kring bemötande vid sorg skulle kunna medföra en hälsosammare arbetsmiljö för sjuksköterskan. Ökad utbildning skulle också kunna ha betydelse för kvalitén på vården då det gäller stöd till anhöriga. / Title: The nurse`s meeting with relatives in the event of sudden death: A qualitative literature review Background: Sudden death is a difficult concept to define as it can be caused by many factors. Dealing with sudden death, relatives and bereavement as a nurse is challenging. Reactions in bereavement are individual, it can differ between people. It is the nurse who often establishes the communication between relatives and healthcare, which places high demands on the nurse. Aim: Describe nurses´ experiences of treating relatives in bereavement after sudden deaths that occurred in emergency care. Method: A literature review was performed with a base in quality reviewed qualitative articles from the years 2012-2021. Searches of articles were made in databases Cinahl, Medline and PubMed. The analysis was based on a five-step analysis described by Friberg (2017).Result: The result revealed three themes: Emotional impact (Emotional aspects, feelings of failure and inadequacy and insecurity during the meeting), Communication (Informative conversations and create good relations) and Work environment (Lack of time and team collaboration). Conclusion: Nurses experienced the meeting with bereaved relatives after sudden death as complicated. Lack of knowledge in the subject was seen as a problem. Providing opportunities for nurses to develop their skills through education in bereavement could lead to a healthy work environment and a healthcare with high quality to support relatives.

Bakgrund: Samhället har skapat en idealbild av hur en kvinna bör se ut. Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland den kvinnliga populationen där bröstet är en kvinnlig markör och kan behövas opereras bort. Detta ingrepp benämns som mastektomi. Trots stora förbättringar av vården inom bröstcancer har sjuksköterskan ett ansvar över att främja delaktighet och upprätthålla integritet. Inte minst viktigt att sjuksköterskor inom hela sjukvården kontinuerligt utvärderar mastektomerade kvinnors hälsotillstånd och främjar hälsa utifrån helhetssyn på kvinnornas behov. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi vid bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt som baserades på 9 kvalitativa studier och en mixad studie. Artiklarna var tagna från databaser Cinahl Complete och PubMed. Studierna kvalitetsgranskades och analyserades i fyra steg utifrån Fribergs instruktioner. Resultat: I resultatet framkommer fyra teman: En förlorad självbild, Kroppsuppfattning och Sexualitet, Sorgeprocess och Acceptans: att fortsätta framåt samt Stödjande omgivning: att gå igenom en förändring tillsammans. Sammanfattning: Mastektomi påverkar kvinnorna psykosocialt och leder till en känsla av förlorad/minskad kvinnlighet och en förlorad identitet. Förlusten av bröstet och starka samhälleliga normer kring kvinnligt utseende leder till lidande, sorg samt uteblivna sociala interaktioner. Stödjande omgivning och vårdpersonal kan underlätta kvinnors adaption samt acceptans av nya verkligheten. / Background: Today's society holds an ideal image of what a woman should be and what she should look like. When a woman suffers from one of the most common cancers among the female population, her female marker which is the breast, may need to be completely surgically removed. This procedure is called a mastectomy. Despite major improvements in breast cancer care, the nurse is responsible for promoting participation and maintaining integrity. Not least, it is important that nurses in the entire healthcare system continuously evaluate the health status of mastectomized women and promote health based on a holistic view of women's needs. Aim: The aim was to describe women's experiences after mastectomy in breast cancer. Method: A literature review based on 9 qualitative studies and one mixed study. The articles ware retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed. The studies were quality reviewed and analyzed in four steps based on Friberg's instructions. Results: The result shows four themes: Lost self-image, Body image and Sexuality, Grieving process and Acceptance: to continue moving forward and Supportive environment: going through a change together. Summary: Mastectomy affects women psychosocially and leads to a feeling of lost / diminished femininity and a lost identity. The loss of the breast and strong societal norms around female appearance lead to suffering, grief and default social interactions. Supportive environment and care staff can facilitate women's adaptation and acceptance of the new reality

No description available.

Malmgren, P & Rang, A. När det oväntade inträffar. Litteraturstudie om vårdpersonals upplevelser i mötet med anhöriga vid plötslig död. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009.Att möta människor i sorg och kris är en del av vårdpersonalens arbete. När patienter dör plötsligt och oväntat behövs extra mycket stöd åt de anhöriga. I många fall leder ett bra omhändertagande i det akuta skedet till att krisreaktionen och sorgeprocessen underlättas för de anhöriga. Det är inte enbart språket som är det centrala i mötet, utan även det kroppsspråk som används för att förmedla något.Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonals upplevelser i mötet med anhöriga vid plötslig och oväntad död. Studien är en litteraturstudie som bygger på vetenskapliga artiklar, där artiklarna är av både kvantitativ och kvalitativ art. En litteratursökning gjordes för att få fram den forskning som fanns inom det valda området.Resultatet redovisas under fem teman som skapats utifrån analyserat material. De fem teman är: utbildning, känslor, kommunikation, stödsamtal och resurser. Resultaten från de olika studierna är likartade och tyder på att kunskap och upplevelser kring ämnet oväntad död inom hälso- och sjukvården har förhållit sig på samma sätt under många år. Det framgår tydligt att kunskapen i många fall är begränsad hos vårdpersonalen, när det gäller bemötande med anhöriga vid plötslig och oväntad död. / To meet people in grief and crisis is a part of the work of health staff. When patients die suddenly and unexpectedly, the relatives need extra support. In many cases, a good treatment in the acute phase, makes it easier for the family members to handle the crisis and to start the grieving process. It is not just the verbal communication that matters in the meeting, the message is also conveyed by the non-verbal communication.The aim of this study was to describe the experience of health professionals taking care of suddenly bereaved relatives. The study is a literature review based on scientific articles, quantitative as well as qualitative ones. A literature search was made to explore the research that existed in the area. The results of this review are centred around five themes, created from the analyzed material. The five themes are: education, emotions, communication, counseling and support, and resources. The results from the different studies are similar, and suggest that knowledge and experiences on the subject of unexpected death in health care have remained the same for many years. It is clear that in many cases there is a lack of knowledge among health staff taking care of suddenly bereaved families.

När någon blir sjuk händer något i kroppen som vi till en början inte kan se. Något främmande börjar växa och det sjuka vill sakta men säkert ta över det friska. I de fall vi inte kan stoppa det sjuka, växer det och tar över tills inget av det friska längre orkar leva kvar. Det här projektet handlar om ett sätt att illustrera ett förlopp av den mänskliga skörheten och hur det kan gå till med en inredningsarkitekt och möbeldesigners verktyg. Möbeln har blivit en metafor för kroppen och det sjuka och det friska symboliseras av två olika material, trä och metall. Bit för bit sker en visuell förändring där det ena materialet stilla ersätter det andra. I projektet har jag som inredningsarkitekt och möbeldesigner undersökt materialmöten, förlopp och hur en serie möbler kan berätta en historia. Jag har använt mig av en metod som jag har utvecklat under arbetets gång, där jag utan att fokusera på resultatet, gång på gång låtit ett material ta över ett annat och utgått ifrån ett objekt för att sedan göra små förskjutningar och förändringar för varje ny möbel jag bygger. Med den här metoden har resultatet inte varit det viktiga utan processen i sig. Att arbeta iterativt genom att gång på gång låta ett material ta över ett annat i en experimentell process har gjort att jag kunnat släppa fokus på resultatet och istället kunnat arbeta fritt i en kreativ process. / When someone gets sick, something happens in the body that we can't see at first. Something foreign starts to grow and the sick wants to slowly but surely take over the healthy. In cases where we cannot stop the sick, it grows and takes over until none of the healthy can survive. This project is about a way to illustrate a course of human frailty and how it can be done with the tools of an interior designer and furniture designer. The furniture has become a metaphor for the body and the sick and the healthy are symbolized by two different materials, wood and metal. Piece by piece, a visual change takes place where one material quietly replaces the other. In the project, as an interior architect and furniture designer, I have investigated material meetings, processes and how a series of furniture can tell a story. I have used a method that I have developed during the work, where without focusing on the result, time and time again I let one material take over another and started from an object and then make small shifts and changes for each new piece of furniture I'm building. With this method, the result has not been the important thing, but the process itself. Working iteratively by repeatedly letting one material take over another in an experimental process has allowed me to let go of the focus on the result and instead work freely in a creative process.