Syftet med examensarbetet är att bidra med kunskap om hur förskollärare och rektorer i förskolan resonerar och agerar när det gäller barn i sorg, vilka förutsättningar och planer som finns för detta arbete samt hur detta arbete skulle kunna utvecklas. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med fem förskollärare och en rektor och frågorna handlade bland annat om hur man bör arbeta kring barn i sorg och hur deras resonemang kring krisplanen såg ut. Teorin som används i arbetet utgår från Cullbergs teori som behandlar olika stadier som barn i sorg genomgår. Resultaten visade att varken handlingsplaner eller krisplanerna specifikt handlade om barn i sorg. Resultatet visade även att det fanns olika erfarenheter av arbetet med barn i sorg samt hur det hanterats men att förskollärarna såg att det hade varit önskvärt med vidare utbildning inom ämnet / The purpose of the degree project is to contribute with knowledge about how preschool teachers and principals at the preschool reason and act when it comes to children in grief, what conditions and plans exist for this work and how this work could be developed. The method used was qualitative interviews with five preschool teachers and one principal and the questions were about how to work around children in grief and their reasoning about the crisis plan. The results showed that neither the action plans nor the crisis plans were specifically about children in grief. The results also showed that there were different experiences when working with children in grief and how it was handled, but that the preschool teachers saw that further education in the subject had been desirable

The aim of this study was to review six professionals supporters work to support adolescents in grief, and if this support is the kind of support adolescents actually need. These professional supporters are two hospital social workers, two hospice social workers and two support group leaders. The questions included in the work are; How does the professional support look like for adolescents aged 12-18, who has lost a parent in cancer? Are the adolescents getting the support they need from these professionals? The study is based on qualitative interviews based on interview guides, which where then analyzed thematically and linked to previous research and grief theory. The result indicate that adolescents may need different forms of support when their parent is dying or has died. These types of social support can be; to get information about the illness, information about what sorrow is, and at the same time, to be involved in the processes of the parents illness. Furthermore, that there is an open communication with the parent in the family about the incident. This is so that the adolescents should feel that it can open up the thoughts and feelings and feel supported by the parents, and feeling involved in what happens. Many adolescents have a difficulty in talking about emotions and thoughts in grief, and then it is important that they can be talking about them so that they can move on in the sadness processing. This can also adolescents feel that it needs thru the other social network such as relatives and friends. These various forms of social support was offered to the adolescents by the professionals. However, the result indicate that they are not so receptive in getting this support. It may depend on how much time the adolescents have to prepare themselves that the parent will die. There was generally less time for this in the hospital, but more on hospice. At most, they where receptive in support groups, where they could share their experience among like-minded adolescents. Some adolescents where also less receptive for support because of the difficulty to express their emotion and thoughts or because that they where not ready yet to grief, when the support was offered to them by professionals.

Suicid är ett folkhälsoproblem i Sverige som skapar ett stort lidande hos de anhöriga som blir kvar. De efterlevande drabbas ofta av psykisk ohälsa som genererar ett ökat behov av hjälp och stöd. Syftet med denna studie är att undersöka professionellas upplevelser av krisstöd till anhöriga vid suicid. Studien är kvalitativ och baseras på tio semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys där fyra teman har identifierats. Resultatet visar att krisstöd genom stödsamtal är en viktig och central del i sorgebearbetningen, men också att ämnet suicid fortfarande är ett stigmatiserat ämne i samhället vilket kan förhindra att den efterlevande tar emot hjälp eller själv söker hjälp. En del av ansvaret för att få tillgång till krisstöd ligger hos den efterlevande själv vilket leder till ett mörkertal bland efterlevande som aldrig erhåller något krisstöd trots att behovet föreligger. Dessa fynd ligger i linje med tidigare forskning. Resultatet visar även på att det finns delar inom krisstöd som saknas samt att suicidprevention är en nyckelfaktor för att förebygga att de anhöriga någonsin ska behöva krisstöd. / Suicide is a public health problem in Sweden, which creates major suffering among the people close to the deceased. The bereaved often encounter mental illness which generates an increased need for support. The aim of this study is to examine the professionals’ experiences of existing crisis support after a suicide. This is a qualitative study based on ten semi-structured interviews and a thematic analysis where four themes have been identified. The result demonstrates that crisis support through conversations is an important and central part of the grief process, but that suicide as a topic still is stigmatized in society which can prevent the bereaved from accepting or seeking help. Some of the responsibility to get access to crisis support falls on the bereaved, leading to some of the grieving people never getting access to crisis support even though there is a need for it. These findings are in line with previous research. The result also show that parts are missing within crisis support and that suicide prevention is a key factor to prevent individuals from ever needing crisis support.

Bakgrund Perinatal förlust har en stor emotionell påverkan på föräldrar och familjer. Sjuksköterskan är utbildad i omvårdnad och ska ha ett etiskt förhållningssätt, kunna ge stöd, visa medkänsla och främja hälsa samt mänskliga rättigheter. Sjuksköterskan har en viktig roll i att lindra lidande och vårda patienter som upplever kris och/eller sorg. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som genomgår perinatal förlust. Metod Metoden var litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Litteratursökningen gjordes i Cinahl Complete och MEDLINE och åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar inkluderades i resultatet. Resultat I resultatet framkom tre huvudteman. Första temat beskrev sjuksköterskors egna emotionella upplevelser av perinatal förlust. Andra temat handlade om olika hanteringsstrategier för att hantera känslor. Sista temat beskrev betydelsen av kunskap inom sorgevård och känslohantering för att kunna ge god omvårdnad och hantera sina känslor. Slutsats Slutsatsen i litteraturöversikten är att sjuksköterskor påverkas emotionellt vid vård av perinatal förlust, samt att utbildning är av stor vikt för god omvårdnad inom denna vård. Därav krävs mer utbildning i sorgeomvårdnad samt känslohantering och hanteringsstrategier för att kunna hantera dessa känslor, för att skapa ett öppet klimat bland kollegor och stöd från ledningen med rum för ventilation och reflektion, för att på så sätt kunna ge bättre omvårdnad med hög kvalité. / Background Perinatal loss has a great emotional impact on parents and families. ​The nurse is trained in nursing and must have an ethical approach, be able to provide support, show compassion and promote health and human rights. The nurse has an important role in alleviating suffering and caring for patients experiencing crisis and/or grief. Aim The aim was to describe nurses experiences of caring for patientes who have undergone perinatal loss. Method Systematic literature review with 8 qualitative and 2 quantitative articles using mixed methods. Results The results revealed three main themes. The first theme described the nurses' own emotional experiences of perinatal loss. The second theme was about different coping strategies for dealing with emotions. The last theme described the importance of knowledge in bereavement care and emotional management in order to provide good care and manage one's emotions. Conclusions The conclusion in the literature review is that nurses are emotionally affected when caring for perinatal loss, and that education is of great importance for good nursing in this care. As a result, more education is required in bereavement care as well as emotional management and coping strategies to be able to handle these emotions, to create an open climate among colleagues and support from management with room for ventilation and reflection, in order to be able to provide better care with high quality.

Levin, J. (2024). The importance of health promotion work in grief processing - A qualitative study on different actors approaches to support young adults due to parental death. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Social Work, Criminology, and Public Health. University of Gävle, Sweden. The aim of this study was to investigate how different actors work to support bereavedadults between 18 to 29 years old due to parental death in a major city in Sweden. Method: A qualitative study with semi-structured interviews with four individuals that work for organisations that support the specific age group in bereavement. The data was analysed with thematic analysis and ended up with three main themes: The meeting with young adults in bereavment; Conditions for promoting health; Opportunities for improvement. The results showed that knowledge and methods differed between, public, private, and non-profit actors. Overall, the organisations experienced that they used methods which were successful in promoting well-being in young adults. They experienced capabilities to create and maintain supportive environments. The result alsoshowed that during the meetings with young adults, multiple deficiencies were revealed about other actors that the young adults had contacted for support. The conclusion of this study showed positive effects but also lacking of support in different actors approach with young adults in bereavment. Further research is needed in this field to deepen the knowledge of the effects of the used methods. It should also be studied based on the young adult’s experiences of support. An advantage may be to use practice based research where different actors, affected individuals and researchers together can come up with strategies that prevent poor health, improve supportive environments and increase the well-being of young adults in bereavment.  Keywords: young adults, bereavement, parental death, support, different actors

Text in Afrikaans / Weens die veeleisende aard van sorggewing aan VIGS-weeskinders, bevind die sorggewers hulle dikwels in 'n posisie waar hulle self sorg en ondersteuning nodig het. Die vraag het begin ontstaan op watter manier hierdie sorggewers ondersteun kan word. Dit het duidelik geword dat die kerk vanuit hul sosiale verantwoordelikheid sorg en ondersteuning aan die sorggewers kan bied. Sorggewers van een instansie wat aan die navorsingsreis deelgeneem het, het inderdaad nie genoeg sorg en ondersteuning van die kerk ontvang nie. Hierdie gebrek aan ondersteuning het 'n direkte invloed op die sorggewers se hantering van sorggewingseise. Sorggewers van die ander twee deelnemende instansies ontvang genoeg ondersteuning van lidmate, en dit maak 'n groot verskil aan hoe sorggewingspanning beleef word. In hierdie studie is daar krities gekyk na wyses waarop die kerk betrokke is en verder kan betrokke raak by die sorggewers van VIGSweeskinders. / Philosophy, Practical & Systematic Theology / M.Th. (Praktiese Teologie)

Sammanfattning Hur kan bilderbokens ikonotext, med dess särpräglade uttryck och estetik ge uttryck för döden? Utifrån min läsning av Kitty Crowthers tre bilderböcker på temat döden; Moi et Rien (2000), La visite de petite mort (2004) och Annie du lac (2009) har jag studerat hur de dubbla läsplanen bild och text samverkar och skapar en estetisk upplevelse som förmedlar svårfångade psykologiska sammanhang, kulturella förhållningssätt och mänskliga erfarenheter. Genom sina bilderböcker ger Crowther uttryck för det osedda, svårgripbara och abstrakta begreppet döden och visar att när någon dör lär sig någon annan hur det är att leva. / Abstract The picture book is a literary form in which verbal and visual elements are inextricably linked, how can this special aesthetics express death? Out of my readings of Kitty Crowthers three picture books on the topic of death; Moi et Rien (2000), La visite de petite mort (2004) and Annie du lac (2009) I have examined how visual representation and text combined create an aesthetic experience which mediate complicated psychological context, cultural behaving and human experience. In her picture books Crowther in various representations shows the unseen, immaterial and abstract phenomenon of death – depictions which can teach us how to live.

Detta arbete syftar till att undersöka, analysera och jämföra hur döden skildras i två skönlitterära barnböcker. Litteraturanalysen och tidigare forskning ska tydliggöra vilken vetenskaplig forskning som finns om hur barn förstår och bearbetar döden i olika åldrar och vilka konsekvenser, ansvarsområden och pedagogiska verktyg detta ålägger vårdnadshavare och skolan. Den ena boken som kommer att undersökas är Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren som publicerades 1973, den andra heter Lill-Pär och jag av Cecilia Davidsson och publicerades 2013. Fokus kommer att ligga på hur författaren skildrar döden i böckerna och även hur protagonisterna uttrycker, hanterar och bearbetar sin sorg över förluster och mötet med döden. Vidare ska skillnader i de två böckerna analyseras, samt hur och i vilken utsträckning man kan använda sig av böckerna i arbetet med barn som sörjer efter en förlust. Studien kommer att fokusera på språkstil, ordval, bilder och symbolspråk samt genre. Det kommer slutligen redovisas en sammanfattning om hur böckerna kan användas i undervisningssammanhang. / The purpose of this qualitative litterary study is to analyse death as a motif in two children’s books. Scientistic researches aim to show how children handle and understand death in different ages and which consequences this imposes for the adults around the children. Furthermore, the study will show how fictional children’s books can become a tool for guardians and the school who meet children in grief. The books that will be analysed are Astrid Lindgren’s The Brothers Lionheart, which was published in 1973 and Cecilia Davidsson’s Lill-Pär och jag, which was published in 2013. The main focus lies on how the main characters in the books handle their grief and how the authors describe death as a motif. To analyse that motif, the study will focus on language style, choice of words and symbols in the text. Whether the books are useful for communication between teachers and children who grief is analysed in this study.

Barn som närstående är en grupp som inte uppmärksammas tillräckligt i vården. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vården trots att lagtexten ändrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rättigheter till information, råd och stöd och att vårdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmärksamma barn som närstående, de skall även samverka med andra berörda organisationer och samhällsorgan när barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som närstående till anhörig med svår fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmärksammas i vården. Studien baseras på en kvalitativ studie där 6 stycken distriktssköterskor intervjuades. Resultatet av studien beskrivs i ett tema, tre kategorier och nio underkategorier. Studien har bidragit till kunskap och förståelse för hur komplext arbetet är för distriktssköterskor när barn som närstående skall involveras i vården. Distriktssköterskans roll i vårdkedjan och tryggheten i arbetet är viktiga faktorer för hur distriktssköterskan uppmärksammar barnen. Med en familjecentrerad vård skapas möjlighet till delaktighet för alla i familjen. Studien visar även att hälso- och sjukvården brister inom områden som ansvarstagande, informationsöverföring och samverkan när det gäller barn som närstående. Om barnen uppmärksammas, blir sedda och bekräftade i vården kan det innebära ett minskat lidande för dessa barn. Författarnas förhoppning är att studien leder till att lagen lyfts, att handlingsprogram, riktlinjer och rutiner skapas för att tydliggöra barnens rättigheter samt att ansvarsfrågan klargörs och informationsöverföring och samverkan etableras och utvecklas mellan vårdgivare och andra professioner för att säkra vården av barn som närstående. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

<p>Vårt arbete riktar in sig på hur skolor och pedagoger hanterar sorgliga och traumatiska händelser som kan drabba någon på skolan eller någon nära anhörig till en skolelev. De frågeställningar vi försöker besvara i arbetet är: Vilket stöd i handlingsplanen har pedagogen för att hantera klassrumssituationen vid traumatiska händelser? Finns det handlingsplaner för sorgarbete i kommuner och skolor? Vilka reaktioner kan uppstå hos barn när de drabbas av traumatiska händelser? Vad kan det stå i handlingsplanerna? Använder pedagogerna handlingsplanen? </p><p>Vi har intervjuat pedagoger för att ta reda på hur de hanterar klassrumssituationen när sorg drabbar skolan. I undersökningen har vi valt att via enkät fråga ett antal kommuner hur deras skolor hanterar sorgarbetet, om de har tillsett att skolorna har handlingsplan, vilka direktiv de ger skolorna angående dessa frågor. De frågor som ställts har utgått från följande händelser: elevs förälder eller syskon går bort, elev i klassen avlider eller en lärare på skolan dör. Elev i klassen avlider var det ingen av de intervjuade pedagogerna som hade varit med om. </p><p>Vårt resultat visar att de intervjuade pedagogerna ofta agerar i enlighet med vad den forskning, som studerats i denna uppsats, säger att man ska göra. De handlingsplaner som undersökts synes också samstämmiga med stora delar av den litteratur vi läst inom området, speciellt de olika reaktionsfaser, som drabbade går igenom, vilka redogörs för i arbetet. De slutsatser som dras är att skolorna har ett väl fungerande sorghanteringsarbete som på en del håll kanske behöver struktureras lite ytterligare.</p>