Bakgrund: Att arbeta nära döden är ofta känslomässigt påfrestande för sjuksköterskor. För att kunna ge god och personcentrerad omvårdnad behöver sjuksköterskan vara medveten om hur upplevda känslor av sorg efter ett patientdödsfall kan hanteras och hur copingstrategier kan användas. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans copingstrategier vid patientdödsfall. Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturstudie med induktiv ansats där resultatet grundade sig i 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: De mest förekommande copingstrategierna för att hantera sorg efter patientdödsfall var att ventilera med familj, vänner och kollegor, att distansera sig från döden samt acceptera döden som något naturligt. Ur resultatet framkom även copingstrategier som handlade om att visa tacksamhet, genomgå inre förändringar, utöva destruktiva beteenden, fokusera på arbetsuppgifter och söka bekräftelse. Konklusion: Sjuksköterskor använder sig av många olika typer av copingstrategier för att hantera sorg efter patientdödsfall. Det finns både risk och nytta med de olika copingstrategierna och sjuksköterskan behöver vara medveten kring dessa. Att på ett korrekt sätt använda copingstrategier för att hantera sorg är nödvändigt för att säkerställa omvårdnadens kvalitet. / Background: Working close to death is often emotionally stressful for the nurse. To deliver a good and person-centered nursing care, the nurse must be aware of how experienced emotions and grief after a patient's death should be handled and which coping strategies are most suitable to use. Aim: The aim was to describe nurses´ coping strategies in case of a patient's death. Method: The method used was a general literature study with an inductive approach where the result was based on 12 scientific articles. Result: The coping strategies that most nurses used to cope with grief after a patient's death were venting to family, friends, and colleagues, distancing themself from the death and accepting death as something natural. The result also revealed that coping strategies such as showing gratitude, undergoing inner changes, using destructive behaviours, keep focusing on tasks and seeking affirmation. Conclusion: Nurses use many different types of coping strategies to deal with grief after patients' death. There are both risks and benefits to the different coping strategies and the nurse needs to be aware of these. Appropriate use of coping strategies to manage grief is necessary to ensure quality nursing care.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Ett barns död berör hela familjen, och utgör en svår upplevelse för föräldrarna, oavsett om dödsfallet är förväntat eller plötsligt. Familjecentrerad vård inkluderar hela familjen och innebär att sjuksköterskan stödjer föräldrarna i deras omsorgsroll och bekräftar föräldrarnas betydelse för barnets välbefinnande.   Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelse av sorg samt vilka familjecentrerade omvårdnadsåtgärder som kan påverka deras förmåga att bearbeta sitt barns död     Metod: Kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Data bestående av 20 vetenskapliga artiklar samlades in och analyserades utifrån Evans metod, genom att nyckelfynd i artiklarna urskiljdes och sammanfogades i teman och subteman. Analysen av artiklarna resulterade i fyra teman, varav ett av temana delades upp i fyra subteman.   Resultat: Förlusten av deras barn framkallade en avgrundsdjup sorg hos föräldrarna. Genom att bygga upp en förtroendefull och god vårdrelation med föräldrarna kunde sjuksköterskan underlätta deras bearbetning av sorgen. Ett empatiskt bemötande samt ärlig och tydlig information från sjuksköterskan var grundläggande faktorer i att skapa en sådan relation, liksom att föräldrarna gavs stöd och en möjlighet till delaktighet i barnets omvårdnad. Föräldrarna uppskattade även att sjuksköterskan hjälpte till att skapa minnessaker efter barnet, som till exempel hand- och fotavtryck.   Slutsats: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och föräldrarna var bland det viktigaste för att hjälpa föräldrarna att hantera förlusten av och sorgen efter barnet. Bemötande, stöd, information och kommunikation samt delaktighet var faktorer som kunde stärka eller försvaga relationen, beroende på sättet de levererades på. / ABSTRACT Background:  The death of a child affects the whole family, and is a difficult experience for the parents, regardless of whether the death is expected or sudden. Family-centred care includes the whole family and means that the nurse supports the parents in their caring role and confirms the parents' importance to the child's well-being.    Objective:  To describe parents' experience of grief and which family-centered care interventions can affect their ability to process their child's death   Method: Qualitative literature review with an inductive approach. Data consisting of 20 scientific articles were collected and analyzed based on Evans' method, by distinguishing key findings in the articles and merging them into themes and subthemes. The analysis of the articles resulted in four themes, of which one of the themes was divided into four subthemes    Results: The loss of their child provoked an abysmal grief in the parents. By building up a trusting and good care relationship with the parents, the nurse was able to facilitate their processing of the grief. An empathetic approach and honest and clear information from the nurse were fundamental factors in creating such a relationship, as well as that the parents were given support and an opportunity to participate in the child's care. The parents also appreciated that the nurse helped to create memorabilia of the child, such as handprints and footprints.   Conclusion: The care relationship between the nurse and the parents was among the most important in helping the parents deal with the loss of and grief after the child. Approach, support, information and communication as well as participation were factors that could strengthen or weaken the relationship, depending on the way they were delivered.

Text in Afrikaans / Huisbesoek is 'n kerklike bandeling wat algemeen in gereformeerde kerke beoefen word. Die bandeling is omstrede en word geassosieer met baie besinning en bespreking. Hierdie studie gaan van die standpunt uit dat die teoriee grondliggend aan buisbesoek, nie in ooreenstemming is met die verwagtinge van lidmate nie. In die bantering van die probleem is die teorie van buisbesoek ondersoek met bebulp van 'n literatuur studie. Huisbesoek word ook beskrywe as pastorale sorg. Daarom is die teorie van pastorale so~g ook ondersoek. Empiriese navorsing is gedoen om die verwagtinge van lidmate te bepaal. 'n Ideografiese strategie is gebruik en lidmate is per onderboud gevra na bulle siening. Vanuit die ondersoek bet dit geblyk dat die teorie die praxis van buisbesoek in meeste instansies nie meer ondersteun nie. Vanuit die bevinding sluit die studie af met die trek van enkele riglyne, om teorie nader aan die verwagtinge van lidmate te bring. / Visitation is an activity generally practised in reformed churches. It is not without problems, and form the topic of many discussions. This study works from the premise that the theoretical foundation of visitation, are out of touch with the expectations of church members. In the approach to the problem, the theory of visitation is explored in a literary study. Because visitation can be described as pastoral care, the theory of care has been included in the study. Empirical research was done to ascertain the expectations of church members with regards to visitation. This has been done according to a idiographic strategy, by interviewing church members. From the research the conclusion was drawn that there is a gap between theory and praxis in regard to visitation. In the last paragraphs the author explores ways in which to bring theory closer to the expectations of members. / Practical Theology / M. Th. (Practical Theology)

Genom att jämföra två bilderböcker undersöker det här arbetet hur döden skildras i barnlitteratur. Den kvalitativa litteraturanalysen fokuserar på hur text och bild skildrar döden och huvudkaraktärens sorg, samt vilka budskap illustrationerna förmedlar. Böckerna som undersöks är ROY av Gro Dahle och Svein Nyhus som publicerades 2009 samt Alla döda små djur av Ulf Nilsson och Eva Eriksson som publicerades 2006. Utifrån tidigare forskning om barn i sorg och sorgebearbetning redovisas hur man som pedagog/lärare kan möta dessa barn. Med hjälp av analysverktyg för text och bild presenteras vidare hur dessa böcker kan användas för att bearbeta frågor och funderingar som elever har. Sammanfattningsvis presenteras hur böckerna kan användas i undervisning, genom boksamtal. / By comparing two picture books, this study examines how death is portrayed in children´s literature. The literature analysis focuses on how text and image depict death and the main characters grief, as well as what message the illustrations convey. The books that will be analysed are ROY by Gro Dahle and Svein Nyhus, which was published in 2009 and All dead small animals by Ulf Nilsson and Eva Eriksson, which was published in 2006. The study will show ways to teach children in grief, based on previous research on children in grief and sorrow processing. And with help from analysis tools, discusses how the books can be used in teaching, through book calls.

<p>Att under sin uppväxt förlora en nära anhörig är en svår upplevelse. De barn som drabbas behöver ofta mycket stöd och hjälp ifrån vuxna i sin närhet för att klara av sorgen.</p><p>Det här arbetet handlar om var vi som lärare kan få stöd i hur vi kan hjälpa dessa barn. Vi tror att många vuxna kan känna sig otrygga i en sådan här situation och kan behöva hjälp och stöd från någon med mer erfarenhet och kunskap i ämnet. Syftet med arbetet var att genom intervjuer med representanter från olika instanser ta reda på var vi kan hitta denna vägledning och hur den i praktiken kan gå till.</p><p>I litteraturgenomgången tas skolans roll i barns sorg, barns förståelse av döden i olika åldrar och några av de vanligaste reaktionerna upp. Detta för att ha möjlighet att möta dem på så rätt sätt som möjligt. Kunskapen behövs också för att känna trygghet i en svår situation.</p><p>I resultatet visar intervjusvaren på vilket sätt Svenska kyrkan, den lokala krisgruppen, specialpedagogen och områdeschefen kan vägleda och stödja lärare i barns sorg.</p><p>Arbetet vänder sig främst till lärare och blivande lärare som möter barn i sorg.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2002.

Att under sin uppväxt förlora en nära anhörig är en svår upplevelse. De barn som drabbas behöver ofta mycket stöd och hjälp ifrån vuxna i sin närhet för att klara av sorgen. Det här arbetet handlar om var vi som lärare kan få stöd i hur vi kan hjälpa dessa barn. Vi tror att många vuxna kan känna sig otrygga i en sådan här situation och kan behöva hjälp och stöd från någon med mer erfarenhet och kunskap i ämnet. Syftet med arbetet var att genom intervjuer med representanter från olika instanser ta reda på var vi kan hitta denna vägledning och hur den i praktiken kan gå till. I litteraturgenomgången tas skolans roll i barns sorg, barns förståelse av döden i olika åldrar och några av de vanligaste reaktionerna upp. Detta för att ha möjlighet att möta dem på så rätt sätt som möjligt. Kunskapen behövs också för att känna trygghet i en svår situation. I resultatet visar intervjusvaren på vilket sätt Svenska kyrkan, den lokala krisgruppen, specialpedagogen och områdeschefen kan vägleda och stödja lärare i barns sorg. Arbetet vänder sig främst till lärare och blivande lärare som möter barn i sorg. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2002.

Text in Afrikaans / Huisbesoek is 'n kerklike bandeling wat algemeen in gereformeerde kerke beoefen word. Die bandeling is omstrede en word geassosieer met baie besinning en bespreking. Hierdie studie gaan van die standpunt uit dat die teoriee grondliggend aan buisbesoek, nie in ooreenstemming is met die verwagtinge van lidmate nie. In die bantering van die probleem is die teorie van buisbesoek ondersoek met bebulp van 'n literatuur studie. Huisbesoek word ook beskrywe as pastorale sorg. Daarom is die teorie van pastorale so~g ook ondersoek. Empiriese navorsing is gedoen om die verwagtinge van lidmate te bepaal. 'n Ideografiese strategie is gebruik en lidmate is per onderboud gevra na bulle siening. Vanuit die ondersoek bet dit geblyk dat die teorie die praxis van buisbesoek in meeste instansies nie meer ondersteun nie. Vanuit die bevinding sluit die studie af met die trek van enkele riglyne, om teorie nader aan die verwagtinge van lidmate te bring. / Visitation is an activity generally practised in reformed churches. It is not without problems, and form the topic of many discussions. This study works from the premise that the theoretical foundation of visitation, are out of touch with the expectations of church members. In the approach to the problem, the theory of visitation is explored in a literary study. Because visitation can be described as pastoral care, the theory of care has been included in the study. Empirical research was done to ascertain the expectations of church members with regards to visitation. This has been done according to a idiographic strategy, by interviewing church members. From the research the conclusion was drawn that there is a gap between theory and praxis in regard to visitation. In the last paragraphs the author explores ways in which to bring theory closer to the expectations of members. / Philosophy, Practical and Systematic Theology / M. Th. (Practical Theology)

The purpose of this study was to explore the factors that contribute to prosocial behaviour in maltreated adolescent females living in a children’s home in the Tshwane-metropole, Gauteng, South Africa. The age of the participants varied between 14 and 18 years. The study was approved by the Internal Research Panel and Faculty Board of the North-West University. Approval was also obtained from the children's home where the study was conducted. The researcher worked from a positive psychology paradigm which guided the researcher to focus on the participants' strengths and positive aspects which contributed to their display of prosocial behaviour. A literature study was conducted to provide the researcher with a clearer understanding of the meaning of the research problem. The literature study focused on the development of prosocial behaviour and adolescent development within the context of child maltreatment. The researcher utilised a qualitative research approach, which enabled her to describe and understand the participants' behaviour. As methodology, the researcher utilised an intrinsic case study design and participants were selected based on purposive sampling. Data collection relied on two semi-structured interviews per participant which provided the opportunity for participants to share their thoughts, feelings and perceptions. Thematic data analysis was performed, using Creswell’s spiral of data analysis. During data analysis, regarding the factors surrounding the prosocial behaviour of maltreated adolescent females living in residential care, two main contributing themes were identified, namely: * Internal factors * External factors Internal factors illuminate the importance of (1) a moral identity that guides behaviour according to internalised moral values; (2) an internal locus of control which attests to the participants’ view of themselves as active role-players and not mere victims of circumstances, and (3) cognitive skills demonstrated in the capacity to engage in critical thinking. External factors emphasise the importance of (1) attachment figures and positive role-models that model moral values and (2) a supportive, nurturing environment. Internal and external factors do not operate in isolation, but there is rather a definite interplay between these factors, such as attachment figures in the environment (external factor) who model moral values which the child incorporates into her identity in the attainment of a moral identity (internal factor). Strategies to broaden support networks for children should receive attention within the child welfare context, as they could, among other factors, promote positive outcomes for youth in residential care. / MA (Psychology), North-West University, Potchefstroom Campus, 2014

The purpose of this study was to explore the factors that contribute to prosocial behaviour in maltreated adolescent females living in a children’s home in the Tshwane-metropole, Gauteng, South Africa. The age of the participants varied between 14 and 18 years. The study was approved by the Internal Research Panel and Faculty Board of the North-West University. Approval was also obtained from the children's home where the study was conducted. The researcher worked from a positive psychology paradigm which guided the researcher to focus on the participants' strengths and positive aspects which contributed to their display of prosocial behaviour. A literature study was conducted to provide the researcher with a clearer understanding of the meaning of the research problem. The literature study focused on the development of prosocial behaviour and adolescent development within the context of child maltreatment. The researcher utilised a qualitative research approach, which enabled her to describe and understand the participants' behaviour. As methodology, the researcher utilised an intrinsic case study design and participants were selected based on purposive sampling. Data collection relied on two semi-structured interviews per participant which provided the opportunity for participants to share their thoughts, feelings and perceptions. Thematic data analysis was performed, using Creswell’s spiral of data analysis. During data analysis, regarding the factors surrounding the prosocial behaviour of maltreated adolescent females living in residential care, two main contributing themes were identified, namely: * Internal factors * External factors Internal factors illuminate the importance of (1) a moral identity that guides behaviour according to internalised moral values; (2) an internal locus of control which attests to the participants’ view of themselves as active role-players and not mere victims of circumstances, and (3) cognitive skills demonstrated in the capacity to engage in critical thinking. External factors emphasise the importance of (1) attachment figures and positive role-models that model moral values and (2) a supportive, nurturing environment. Internal and external factors do not operate in isolation, but there is rather a definite interplay between these factors, such as attachment figures in the environment (external factor) who model moral values which the child incorporates into her identity in the attainment of a moral identity (internal factor). Strategies to broaden support networks for children should receive attention within the child welfare context, as they could, among other factors, promote positive outcomes for youth in residential care. / MA (Psychology), North-West University, Potchefstroom Campus, 2014

<p>Studien undersøker studenters sorgerfaringer som fenomen. Den fokuserer levd erfaring i handlingsperspektiv og meningsperspektiv. Innledningsvis redegjøres det for foreliggende forskning om sorgerfaring. Deretter introduseres teoretiske perspektiv som anvendes i studien. Ut fra respondentenes erfaring analyseres de rom for handling og meningsdannelse som finnes på studiestedene.</p><p>Studiens formål er å utvikle dypere forståelse for hva det innebærer i studenters daglige liv å erfare sorg. Studien anvender en hermeneutisk-fenomenologisk metode, inspirert av van Manen. Datainnsamlingen ble gjennomført ved semistrukturerte forskningsintervjuer med seks respondenter, to intervjusamtaler med hver med +/- fire måneders mellomrom. I intervjuingen er det lagt vekt på meningsfortetning og tolkning i samtalene. Respondentene er tre kvinner og tre menn mellom 22 og 30 år, alle studenter som har mistet foreldre eller søsken ved dødsfall. De avdøde var fra 25-60 år, relasjon til respondenter: Tre fedre, en mor og to brødre.</p><p>Databearbeidingen har foregått ved lytting og gjenlytting, skriving og analysering av lydfiler og transkriberte tekster fra forskningsintervjuene. I prosessen er det analysert fram betydningsbærende elementer fra studentenes fortellinger som så er forsøkt rekontekstualisert i møte med teoretiske perspektiv. Framstillingen sikter mot å formidle en kunnskap som er kongruent med sorgerfaringen som fenomen.</p><p>Resultatet presenteres først som seks fortellinger som formidler noe vesentlig ved sorgerfaringen og skaper resonans. Deretter presenteres åtte tema som har utkrystallisert seg gjennom analysen: Å være merket (1), Sårbarhet (2), Fravær (3), "Det som har skjedd, er en del av meg" (4), Å føre noe videre (5), Dødsfall kan komplisere nære relasjoner (6), Lengsel etter den reine sorgen (7), Å holde kontakt (8). For det tredje redegjøres det for studentenes opplevde rom for handling. Til sist utvikles meningstolkning i dialog mellom studenters sorgerfaring, slik den er analysert fram i studien, nyere sorgforskning og teoretiske perspektiv. Fortellingens rolle som grunnlag for mening og konstruktiv handling viser seg avgjørende.</p>