Bakgrund: Missfall är den vanligaste komplikationen vid en graviditet. Cirka 15 % av alla upptäckta graviditeter beräknas sluta i missfall. Det finns en stor okunskap om missfall i samhället vilket bidrar till ett lågt stöd. Psykisk ohälsa är en riskfaktor efter en förlust varav vikten av att erbjuda stöd hos psykolog eller andra stödgrupper. Sjuksköterskan har en viktig roll i att inneha kunskap och kompetens för att uppfylla sina grundläggande ansvarsområden, samt att bemöta kvinnan med omtanke, empati och lyhördhet.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa kvinnors upplevelser av missfall. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna är hämtade från databaserna CINAHL Complete och PubMed. Sökord som använts är ”abortion spontaneous”, ”adaption psychological”, ”spontaneous psychosocial factors”, ”qualitative”, ”wom*”, ”experiences” och”miscarriage”. Analysen utfördes enligt Fribergs metod. Likheter och olikheter identifierades för att sammanställas till olika teman.  Resultat: Resultatet har redovisats i fem huvudteman och tolv underteman. Dessa huvudteman är; Förändrad identitet, orsak och mening med missfallet, känslor vid beskedet och bearbetning av sorgen, vikten av stöd samtupplevelser i det kliniska skedet. Diskussion: Resultatet har diskuterats utifrån Cullbergs kristeori, egna reflektioner samt annan forskning och övrig hänvisning. Ämnen som diskuteras är vikten av stöd och bekräftelse samt kvinnors tankar för framtiden. / Background: Miscarriage is the most common complication of a pregnancy. About 15 % of all detected pregnancies are estimated to end in miscarriage. There is a great ignorance of miscarriage in society, which contributes to low support. Mental illness is a risk factor after a loss whereof it is important to offer professional support soon after the miscarriage. The nurse has an important role in possessing knowledge and skills to fulfill her basic responsibilities, and to respond to the woman with care and empathy.  Aim: The aim was to illustrate women´s experiences of miscarriage.  Method: A literature review based on ten scientific articles. The articles were collected from the databases CINAHL Complete and PubMed. Keywords used was ”abortion spontaneous”, ”adaption psychological”, spontaneous psychosocial factors”, ”qualitative”, ”wom*”, ”experiences” and ”miscarriage”. The analysis was performed according to Friberg´s method. Similarities and differences were identified to be compiled into different themes.  Results: The results are presented in five themes, with twelve sub-themes. The main themes were: Changed identity, cause and meaning with the miscarriage, feeling at the time of the diagnosis and the process of grieving, the importance of support and experiences during the clinical phase. Discussion: The results have been discussed on the basis of Cullberg´s crisis theory, own reflections and other research and references. Topics discussed are the importance of support and confirmation as well as women´s thoughts for the future.

Bakgrund: Graviditeter som avslutas innan vecka 22 definieras som missfall och drabbar cirka en tredjedel. Tecken på missfall yttrar sig genom blödning och/eller smärta. I mötet med dessa patienter är det sjuksköterskans ansvar att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Lidandet är en unik och individuell upplevelse och behandlas därefter. Ur ett manligt perspektiv kan förlusten av ett barn genom missfall generera en förlorad självkänsla och identiteten som förälder. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med missfall. Metod: Denna litteraturöversikt grundade sig i tio vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Cinahl Complete och Medline. Nio av artiklarna var kvalitativa och en var av mixad metod. Artiklarna analyserades enligt Fribergs metod. Resultat: Resultatet innefattade tre huvudteman med tillhörande subteman. Det första temat var emotionell påverkan med subteman sorg, sorgeprocess, trauma och chock samt skuld och exkludering. Det andra huvudtemat var erfarenheter av sjukvården med subteman information, empati och miljö samt stöd. Det sista temat var stöd från sociala nätverket där det framkom att kvinnor hade ett stort behov av stöd från närstående. Diskussion: Litteraturöversiktens styrkor respektive svagheter diskuteras i relation till den valda metoden. Resultatdiskussionen diskuterades mot Katie Erikssons teori om den lidande människan. Kvinnornas behov av att ha en minnesplats eller ceremoni diskuterades samt hur detta kunde tillgodoses från vårdpersonalens sida, detta i relation till ett historiskt perspektiv. Även partnerns roll och vad som förväntades av denne diskuterades. Författarna resonerade även kring sjuksköterskans roll i mötet med kvinnor som drabbats av missfall. / Background: Pregnancy that ends before week 22 is defined as miscarriage and affects about one-third. Signs of miscarriage appear through bleeding and/or pain. When meeting these patients, it is the nurse’s responsibility to promote health, prevent disease, restore health, and relieve suffering. Suffering is a unique and individual experience and is thereafter treated that way. From a male perspective of losing a child through miscarriage, loss of identity as a parent and self-esteem was experienced. Aim: The aim was to describe women's experiences associated with miscarriage. Method: This literature review was based on ten scientific articles, obtained from the databases Cinahl Complete and Medline. Nine of the articles were qualitative and one was of mixed method. The articles were analyzed according to Friberg’s method. Results: The result included three main themes and associated subthemes. The first theme was emotional impact with subtheme grief, grief process, trauma and shock as well as guilt and exclusion. The other main theme was experiences of healthcare with subthemes of information, empathy and the environment as well as support. The last theme was support from social network, where it emerged that women had a great need for support from relatives. Discussion: The strengths and weaknesses of the thesis are discussed in relation to the chosen method. The result discussion was discussed in relation to Katie Eriksson's theory of the suffering human. The women's need to have a memorial or ceremony was discussed as well as how this could be catered for by the health care staff, in relation to a historical perspective. The role of the partner and what was expected of him was also discussed. The authors also reasoned about the nurse's role in the encounter with women affected by miscarriage.

Bakgrund: Missfall är den vanligaste komplikationen under en graviditet, cirka 10-20% av alla påbörjade graviditeter avbryts spontant. Kvinnor som har genomgått missfall upplever en individuell förlust som kan uttrycka sig i olika känslor, vilket gör att de upplever ett behov av stöd. För att sjuksköterskan ska kunna ge god omvårdnad behövs det en förståelse för kvinnors upplevelser vid missfall. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter vid missfall. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att upplevelsen av att genomgå ett missfall påverkar kvinnan psykiskt, fysiskt och emotionellt. Resultatet delades in i tre huvudteman, dessa huvudteman är: Upplevelser och erfarenheter efter en oväntad förlust, behov av stöd och brister i sjukvården. Konklusion: Bristande stöd och information från sjuksköterskor var något som kvinnorna upplevde. Genom de fem stegen i Swansons omvårdnadsteori kan sjuksköterskan få en förståelse för kvinnans upplevelse av missfall. Det behövs mer forskning gällande kvinnornas individuella behov för att uppnå god omvårdnad vid missfall. / Background: Miscarriage is the most common complication during a pregnancy, where 10-20% of all pregnancies ends with a spontaneous abortion. Women who have gone through a miscarriage experience an individual loss expressed in different emotions leading to a need of support. In order for the nurse to provide good care an understanding for the women's experience of miscarriage is required. Aim: The purpose of this literature review was to illustrate how women experience miscarriage.  Method: A study based upon 12 scientific articles following a qualitative design. The article search was made through the databases PubMed and Cinahl and the chosen articles were analysed and quality reviewed through the application of content analysis.  Result: The result indicates that a woman’s experience of miscarriage affects her psychologically, physically and emotionally. Further did the analysis of the articles result in three main themes. The main themes are: Experiences following an unexpected loss, the need of support and insufficient nursing.  Conclusion: Women did in general experience a lack of care, support and information from nurses. Through the application of Swanson’s theory of caring in five steps, nurses may gain a fuller understanding for how women experience miscarriage. Future research is desired to illustrate the individual needs of the women in order to achieve better nursing care in case of miscarriage.

Bakgrund: Anhöriga anser att sjuksköterskor kan bidra med trygghet i de fall då sjuksköterskorna ger av sin tid och är närvarande. Anhöriga upplever att sjuksköterskor i vissa fall uttrycker sig selektivt och diffust vilket bidrar till att utförliga förklaringar på den döende patientens tillstånd begränsas. Sjuksköterskors anknytning till patienter spelar roll i hanteringen av sjuksköterskornas sorg. Problem: Sjuksköterskor ska stödja människor i livsomställningar. Det innebär att sjuksköterskor behöver bemöta anhörigas förväntningar samtidigt som viss känslomässigt engagemang kan finnas hos sjuksköterskorna själva. Syfte: Syftet var att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta anhöriga i samband med dödsfall. Metod: Allmän litteraturöversikt. Elva utvalda artiklar har analyserats varav nio av kvalitativ ansats och två av kvantitativ ansats. Resultat: Bemötande av anhöriga i samband med dödsfall beskrevs av sjuksköterskor vara utmanande. De kände sig otillräckligt förberedda och ett behov av utbildning beskrevs. Arbetsbelastning och tidspress påverkade sjuksköterskornas bemötande och samverkan mellan olika professioner ansågs underlätta sjuksköterskornas arbete. Slutsats: Sjuksköterskor kände sig obekväma och oerfarna vid bemötandet av anhöriga. Behov av utbildning inom rådgivning, efterlevandevård och kommunikation behövs. Det skulle tillföra en ökad trygghet samt bidra till att sjuksköterskor ökar förmågan att hantera dessa situationer. / Background: Relatives consider that nurses can contribute with safety if they are available and present. Relatives experience that nurses in some cases express themselves selectively and diffusely, which leads to limited explanations regarding the actual state of dying patients. Nurses' connection to patients plays a role in the management of nurses' grief. Problem: Nurses must support people during life changes. This means that nurses must handle the relatives' expectations at the same time as there could be a certain emotional engagement. Aim: The aim was to create an overview of nurses' experiences in dealing with relatives in correlation with death. Method: A general literature review. Eleven chosen articles have been analyzed. Nine were of qualitative design and two were of quantitative design. Results: Nurses described the approach towards relatives in correlation with death as challenging. They felt insufficiently prepared and a need for further education is described. Workload and time pressure affect nurses' approach. Collaboration between different professions was considered to facilitate the nurses task. Conclusion: Nurses felt uncomfortable and unexperienced when dealing with relatives. Education in guidance and support for relatives and communication is requested. It would make the nurses more confident and increase their ability to manage those situations.

Det här projektet handlar om närmandet. Om att närma byggnaden som hanterar våra döda. Varken tvinga, skrämma eller försköna. Det är en byggnad som börjar och slutar. En skulpturerad byggnadskropp med ett logistiskt flöde och rytmisk struktur. Förslaget är ett försök till ett sakta synliggörande. Synlig för att byggnaden sträcker ut sig och syns. Synlig för att du tilltåts titta in. Synlig för att du kan passera genom dess byggnadselement. Det är en skulptur av linjär form i ett landskap mellan vardag och död. En modern industri, en värdig arbetsplats, en byggnad av tyng, en byggnad som stödjer. Det ofrånkomliga har tagit fysiskt gestalt. Det har inte bäddats in, utan tar plats, rakt på plats. En uppbruten gestaltning för en splittrad själ. Ett gränsland mellan det som lever och det som passerat, till den andra sidan. / This project investigates how to approach the occupation that takes care of the deceased, to near and to border on the industry without intruding. It’s an attempt to disclose gradually, neither by intimidating anyone nor by harmonizing the reality. This crematorium is a linear building that has a beginning and an end. It is a sculptured construction with a logistical flow and rhythmic structure.   Norra Begravningsplatsen in Solna is a dual place where the contrast between industry, housing, grief, work and peace meet. The centerpiece of this meeting takes place on the lot where the crematorium is placed. The experience of the place as bicameral, neglected and concealed, despite all the different activities it touches, initiated the design where the desire was to create a building with a direction. Nevertheless the place and the program deal with contrasts. It is about the contrasting relation between someone's everyday life and another’s grief. It is the encounter between the living and the dead. The building stands both symbolically and physically the boundary between industry and cemetery. It becomes a transition and it becomes a flow in a shape of architecture. In the context of the site, the building makes it self apparently visible where its volume reaches out and takes place on a broad area of the given lot. There is a possibility to look in to the building and observe the process if wanted and there are plenty of places around the building where one can rest, take cover for the rain or just lean against a comforting wall. The building has several openings and ways to pass through its components, where the divided structure as a whole distracts the mind of a passing. This project is an attempt to defuse the tension that the building has in the society of today. It strives to be a modern industry, a dignified place to work, a building of weight with an aim of supporting the bereaved that surrounds it. The inevitable has taken physical form in the building; it has not been embedded and covered - it takes place straight on the spot. It is a broken design for a broken soul, a borderland between the living and that, which has passed to the other side, past the line.

Bakgrund: När en nära anhörig avlidit plötsligt och oväntat så infann sig kris och sorg hos de kvarlevande. Kris och sorg kunde delas upp i olika faser utefter var i sorgebearbetningen personen befann sig. Personer i sorg och kris var beroende av tröst och stöd, detta för att kunna bearbeta sorgen och ta sig igenom de olika faserna. För att komplettera stödet från omgivningen används bloggar. Detta då de kunde få stöd av andra som befann sig i liknande situationer. Syfte: Beskriva anhörigas upplevelser av sorg efter att ha förlorat en nära anhörig plötsligt och oväntat. Metod: En kvalitativ studie baserad på narrativer från bloggar. Resultat: I resultatet framträdde tre huvudteman och sju subteman. Huvudteman var: att ta farväl, sorgens uttryck och behov av stöd i sorgebearbetningen. Subteman var: att få dödsbeskedet, tid med den avlidne, leva i en bubbla, uppleva ohälsa, kunna bearbeta sorg, att få professionell hjälp och stöd från omgivningen. Konklusion: Anhöriga reagerade och upplever sorg och kris på olika sätt. Genom att sjuksköterskan är medveten om hur sorgen kan påverka den anhöriga, kan information anpassas genom att använda rätt verktyg vid rätt tillfälle. Detta leder till en ökad kvalité på anhörigstöd vid oväntat dödsfall. / Background: When a family member passed away suddenly and unexpectedly, there was a crisis and grief among the survivors. Crisis and grief could be divided into different phases according to where the person was in the grief processing. People in grief and crisis were dependent on comfort and support, this in order to be able to process the grief and get through the different phases. Blogs are used to supplement the support from the environment. This was because they could get support from others who were in similar situations. Aim: To describe family members ́ experiences of grief after losing a close relative suddenly and unexpectedly. Method: A qualitative study based on narratives from blogs. Results: In the results, three main themes and seven sub-themes appeared. The main themes: saying goodbye, the expression of grief and the need for support in grief processing. Sub-themes: to receive the death notice, time with the deceased, live in a bubble, experience ill health, be able to process grief, to receive professional help and support from the environment. Conclusion: Family members reacted and experienced grief and crisis in different ways. Through the nurse's awareness of how grief can affect the family members, information can be adapted by using the right tools at the right time. This leads to an increased quality of family support in the event of an unexpected death.

Bakgrund: Sjuksköterskan är huvudansvarig för det patientnära omvårdnadsarbetetdär döden ibland är en oundviklig del av arbetet. Forskning visar att sjuksköterskankan uppleva sorg vid patienters dödsfall och denna behöver bearbetas. Behovet avsorghantering är större där sjuksköterskan byggt upp en relation med patient elleranhöriga och behovet är mindre om dödsfallen är förväntade. Obehandlad sorg kanleda till ohälsa hos sjuksköterskan fast det är oklart hur sorgen hanteras. Syfte: Attbeskriva hur sjuksköterskor hanterar sin egen sorg vid patienters dödsfall. Metod:Litteraturöversikt Resultat: I resultatet identifierades tre huvudteman: Hantera sorggenom distansering, hantera sorg med ritualer och hantera sorg i samtal. Dessahuvudteman beskriver sjuksköterskans hantering av egen sorg genom sju subteman:Genom att fokusera på arbetet, genom avståndstagande, genom tro, genomhandlingar, med kollegor, med närstående och med humor. Slutsats: Grunden i attlindra egen sorg för sjuksköterskan är samtalet med kollegor som måste gesutrymme till av arbetsgivaren och sjuksköterskan själv. Förutom samtalet användersjuksköterskan sig av olika ritualer som lindrar egen sorg där ritualerna grundar sigi praktisk handling och behöver nödvändigtvis inte ha ett ursprung i tro eller religion.Distansering är ytterligare ett sätt för sjuksköterskan att hantera sin egen sorg.Sjuksköterskan hanterar egen sorg i en process där samtal, ritualer och distanseringlöper parallellt med varandra. / Background: The nurse has a main responsibility for leading the patient-centerednursing care, where death is an inevitable part of the work. Research shows that thenurse can experience grief when patients die and the grief must be processed. Theneed to process the grief is stronger if the nurse has built up a relationship with thepatient meanwhile the grief is weaker if the patient's death was expected. Nursesthat carry around grief that goes unprocessed can develop a diminishing health.Aim: To describe nurses’ coping of their own grief in connection with patients’death. Method: literature review. Result: In the result we could identify three maincategories: Coping with distance, coping with rituals and coping with conversation.The main categories are describing the nurses’ coping of their own grief with sevensubcategories: By focusing on the work, by distancing, with faith, with actions, withcolleges, with related parties and by using humor. Conclusion: The basics forcoping one’s own grief for the nurse is the conversation with colleges that must begiven space by the employer and the nurse herself. In addition to the conversation,the nurse uses various rituals that alleviate her own grief where the rituals are basedon practical action and do not necessarily have to have an origin in faith or religion.Distancing is another way for the nurse to cope with her own grief. The nurse copeswith her own grief in a process where conversations, rituals and distancing run inparallel with each other.

Bakgrund: Av alla graviditeter är 2–3 % extrauterina och innebär i stort sett alltid en förlorad graviditet eftersom infästningen av det befruktade ägget oftast sker i äggledaren.En extrauterin graviditet kan skapa olika typer av lidande hos kvinnan som kan leda till långvariga psykologiska konsekvenser och i värsta fall kvinnans död. Det är sjuksköterskans ansvar att stödja kvinnan och lindra hennes lidande. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av lidande i samband med extrauterin graviditet. Metod: En kvalitativ studie har utförts baserad på 11 bloggar som analyserats på en manifest nivå med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: En psykisk kamp, Att bli ignorerad samt En fysisk kamp. Samt sju underkategorier. En stor del av kampen var sorgen över ett förlorat barn. Konklusion: Det visade sig att en extrauterin graviditet involverade livslidande, vårdlidande och sjukdomslidande. Det var inte bara fysiskt smärtsamt att vara med om utan också psykiskt påfrestande och ledde till en stor sorg som påverkade kvinnan i flera år. För en snabbare återhämtning av sorgen var det viktigt med professionellt och socialt stöd. Det var även av stor vikt att kvinnornas sorg togs på allvar av vården för att minska risken för vårdlidande. / Background: Of all pregnancies, 2–3% are ectopic and almost always ends in a pregnancy loss because the attachment usually takes place in the fallopian tube. An ectopic pregnancy can create different types of suffering that can lead to long-term psychological consequences and in the worst case result in the death of the mother. It is the nurse's responsibility to support the woman and alleviate her suffering. Purpose: To illustrate women's experience of suffering associated with ectopic pregnancy. Method: A qualitative study has been conducted based on 11 blogs that have been analysed at a manifest level with a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three categories: Amental struggle, Being ignored and A physical struggle. As well as seven subcategories. Abig part of the struggle was the grief over a lost child. Conclusion: It turned out that anectopic pregnancy involved suffering of life, suffering of care given and suffering of illness. It was not only physically painful but also psychologically stressful and led to agreat grief that affected the women for several years. For a faster recovery from grief, professional and social support was important. It was also of great importance that women's grief was taken seriously by health care professionals to reduce the risk of suffering from care.

Bakgrund: Varje år får omkring 300 barn i Sverige cancer. När ett barn får ett cancerbesked drabbas hela familjen. Tiden efter diagnos är en jobbig period för alla inblandade. Vardagen förändras och känslor av besvikelse, ilska och sorg kan tränga sig på. På sjukhuset spelar sjuksköterskan en central roll i omvårdnaden och konfronteras oundvikligen med familjen och deras känslor. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att bemöta en familj i sorg när deras barn får en cancerdiagnos. Metod: Semistrukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor genomfördes vid två olika sjukhus. Insamlad data sammanställdes och bearbetades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre teman identifierades utifrån sjuksköterskans upplevelser: Sjuksköterskans roll, Familjens känslomässiga berg- och dalbana och Uppmärksamma de unika mötena. Slutsats: Cancer förknippas med döden. Däremot förekommer inte sorg bara vid död. Som sjuksköterska är det viktigt att inte gå in i familjens sorg, utan istället, genom god kommunikation och information, stärka familjen och ge dem hopp. Familjen är en viktig del i omvårdnaden av sjuka barn. Genom att involvera familjen i vårdandet skapas en helhet vilket ger familjen ett inre lugn. / Background Every year, about 300 children in Sweden are diagnosed with cancer. When a child gets a cancer diagnosis it affects the whole family and it is a difficult time for everyone involved. The everyday life changes and feelings of disappointment, anger and grief can be presented. At the hospital, the nurse plays a central role in the care and is inevitably confronted by the family and their feelings. Aim: To describe the nurse’s experience of caring for a family in grief when their child gets a cancer diagnosis. Method: Semi-structured interviews with four nurses were conducted in two different hospitals. Collected data were compiled and processed by using a qualitative content analysis. Results: Three themes were identified by the nurse's experiences: The nurses’ role, The families emotional rollercoaster, and Notice the unique meetings. Conclusion: Cancer is associated with death. Grief however, does not only apply death. As a nurse it is important to avoid going into the family's grief, but instead, through good communication and information, provide them with strength and hope. The family is an important part in the care of sick children. By involving the family, a sense of wholeness and inner calm is created.

Permanent involuntary childlessness is increasing, and it is something that has been shown to have a strong psychological impact on the affected individuals. At the same time, research linked to the concept of acceptance has become increasingly popular. The aim of this study was therefore to investigate how permanent involuntary childless people experience acceptance. That includes their attitude to the concept, any change in their attitude and their experience of going through or being in an acceptance process. Furthermore, the study also intended to investigate which factors may influence the experience of acceptance. The expectation based on this was to gain a deeper understanding of how healthcare and fellow human beings can support, help and respond to people who are facing an unchangeable situation. Nine permanent involuntary childless women were interviewed using a semi- structured interview guide, and the data were analyzed based on a narrative analysis method. The results showed that acceptance is a complex process that is closely linked to grief. The attitude to the concept and the experience of acceptance can also be perceived differently depending on where in the process a person is. Furthermore, the results showed that the breaking point, where people go from an involuntary childlessness to a permanent involuntary childlessness, is a critical phase and that a clear turning point is needed to be able to begin an acceptance process. An important conclusion is that the healthcare, the surroundings and the society have an impact on the acceptance process, where their respond both can be a help and an obstacle. / Permanent ofrivillig barnlöshet ökar alltmer och det har visat sig ha en stark psykologisk påverkan på de personer som befinner sig i den situationen. Samtidigt har forskningen kopplat till begreppet acceptans blivit alltmer populärt. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur permanent ofrivilligt barnlösa upplever acceptans. Detta innefattar deras syn på begreppet, eventuell förändring av denna syn samt upplevelse av att gå igenom alternativt vara i en acceptansprocess. Vidare ämnade studien även undersöka vilka faktorer som kan påverka upplevelsen av acceptans. Förhoppningen utifrån detta var att få en djupare förståelse för hur behandlare och medmänniskor kan stötta, hjälpa och bemöta personer som ställs inför en oföränderlig situation. Nio permanent ofrivilligt barnlösa kvinnor intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide och datan analyserades utifrån en narrativ analysmetod. Resultaten visade att acceptans är en komplex process som är nära sammankopplad med sorg. Synen på och upplevelsen av acceptans kan även uppfattas olika beroende på var i processen en person befinner sig. Vidare visade resultaten att brytpunkten, där personer går från en ofrivillig barnlöshet till en permanent ofrivillig barnlöshet, är en kritisk fas och att en tydlig brytpunkt behövs för att kunna påbörja en acceptansprocess. En viktig slutsats är att vården, omgivningen och samhället har en påverkan på acceptansprocessen, där deras bemötande både kan vara en hjälp och ett hinder.