Bakgrund: Närstående inom palliativ vård har en viktig roll som patientens språkrör och funktion att upprätthålla patientens identitet. De antar ofta rollen som vårdare vilket är förknippat med många negativa känslor som ångest, rädsla, oro och sorg. Närståendes behov kan vara så stora att de överträffar patientens. Det är viktigt att närstående involveras i vården och att de får stöd i sin situation för att minska de negativa konsekvenserna. Stödsamtal kan utgöra en avgörande skillnad mellan en orimlig situation till en situation som är hanterbar. Stödinterventioner har dock begränsad evidens för långsiktiga resultat. Kunskapen om närståendes erfarenheter från stödsamtal är liten. Syfte: Att undersöka närståendes erfarenheter från en samtalsintervention inom palliativ vård. Metod: Beskrivande och tolkande design. Datainsamlingsmetoden är kvalitativ forskningsintervju. För analysen användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Initialt var närstående skeptiska mot stödsamtal som kändes nytt och främmande men ansåg efteråt att samtalen var nödvändiga och att de borde vara obligatoriska inom palliativ vård. Det kändes viktigt att få prata med någon som kände till patienten och visste hur familjesituationen såg ut. Samtalen gav tid för reflektion där man dels pratat om existentiella frågor, dels om relationer och olika praktiska saker. Samtalen gav också vägledning för hur situationen kunde hanteras såväl under som efter vårdtid samt för att kunna gå vidare i livet. Diskussion: Resultatet diskuteras mot pendlingsmodellen där sorg ses som en stressor i en process som kan hanteras genom förlustorientering eller återhämtningsorientering och pendlingen däremellan. Samtalen har handlat om saker som kan ses vara förlustorienterande samtidigt som de handlat om andra saker som kan ses vara återhämtningsorienterande. / Background: In the context of palliative care, family carers have an important role to play as the patients spokesperson and help maintain the patients identity. They often take on the role as nursing carer which often is associated with many negative feelings such as anxiety, fear, concern and a sense of bereavement. Family carers need for support may be so great that they exceed the needs of the patient. It is important to involve family carers in caring and to support them in their situation in order to decrease negative consequences. Counseling support could make a crucial difference between an unreasonable and a manageable situation. However, there is limited evidens to the longterm impact of support interventions. Knowledge of family carers experiences of counseling support is limited. Aim: To examine family carers experiences of a counseling support intervention in palliative care. Method: Descriptive and interpretive research design. Qualitative research interviews used for data collection. Qualitative content analysis used for data analysis. Results: Initially the family carers were skeptical about counseling support which felt new and strange but afterwards felt necessary and ought to be mandatory in palliative care. It felt important to talk to someone who knew the patient and who knew the family situation. Counseling gave time for reflection where they both talked about existential questions, relationships and different practical tasks. Counseling also gave guidance on how to handle the situation during and after caring and to move on in life. Discussions: The results are discussed in the context of the dual process modell where bereavement is a stressor that can be coped with a loss orientation or restoration orientation and the oscillation in between. The counseling has focused on tasks that could be seen as lossorientated and at the same time on tasks that could be seen as restoration-orientated.

Syftet med studien är att öka kunskapen kring skolans möjlighet och ansvar gällande bemötande till barn i sorg.  Studien är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats, samt ett salutogent perspektiv, vilket visar sig genom en tolkning av människors upplevelser, med fokus på vad som varit stödjande och positivt i det bemötandet som getts från skolan och förskolan. Metoden för studien är semistrukturerade, kvalitativa intervjuer i två steg med fyra informanter. Tvåstegsmetoden innebär att samma informant intervjuades vid två tillfällen. Mellan intervjutillfällena hade de alla samtalat med sina barn om det stöd som erhållits, detta för att även få ta del av barnens upplevelser. Informanterna är fyra kvinnor med barn i förskole-och skolålder, vars män hastigt avlidit. Informanterna har i intervjuerna, vilka varit av en djupare och mer samtalslik karaktär, berättat om det stöd som erhållits från skola och förskola, och vad som varit viktigt för barnen för bearbetningen av sorgen. Kvinnorna har även gett sina åsikter kring vad som kunde gjorts bättre. Empirin har tolkats utifrån en vald teori, Antonovskys KASAM-teori, och som hjälp har en analysmodell utifrån denna teori använts. De tre centrala begreppen i KASAM-teorin; Hanterbarhet, Begriplighet och Meningsfullhet, har använts som analysredskap.  I Antonovskys teori är dessa begrepp de tre centrala komponenterna för att kunna skapa en känsla av sammanhang, vilket är avgörande för hur man klarar sig igenom en kris på bästa sätt, med största möjliga välmående. De huvudsakliga resultaten av studien skulle kunna sammanfattas som att både behov, reaktioner och det stöd som krävs är individuellt. En flexibilitet kring krishanteringen är viktig. Beredskapen för kris och även bemötandet till de drabbade barnen har huvudsakligen varit bristfälligt, men informanterna menar att det viktigaste ändå varit att det funnits engagemang från någon som mött barnet. Det genomgående temat i kvinnornas berättelser, både utifrån vad som uppskattats och vad som saknats gällande stödet, är en fungerande dialog mellan skola och hem. Genom dialog kan skolan få det familjeperspektiv, och den helhetsbild av barnet som krävs, för att kunna upprätta ett fungerande och stödjande förhållningssätt till den enskilda eleven.  Gällande KASAM-teorin och dess huvudkomponenters betydelse för bearbetningen av sorgen ses det som viktigt med begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.  Att skapa en känsla av sammanhang genom ett adekvat bemötande till barn sorg lyfts som betydelsefullt.

ABSTRAKT Bakgrund: Ett plötsligt och oväntat dödsfall kan för de kvarlevande familjemedlemmarna innebära stor sorg och krisreaktioner. Då familjemedlemmarna är fullständigt oförberedda på dödsfallet blir ofta reaktionerna starka. Genom ökad kunskap om hur familjmedlemmarna upplever dessa situationer och önskar bli vårdade kan vårdpersonal därmed skapa en mer tillfredställande vård. Syfte: Att undersöka vuxna familjemedlemmars upplevelser av vårdpersonalens vårdande vid plötsligt och oväntat dödsfall. Metod: Systematisk litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Vetenskapliga artiklar av primärstudier söktes genom databassökningar i Cinahl och PubMed samt genom manuella sökningar. Åtta artiklar inkluderades i studien. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som visar familjemedlemmarnas upplevelser av och önskemål om vårdpersonalens vårdande. Kategorierna som framkom var information, kommunikation, medmänskligt förhållningssätt och professionellt förhållningssätt. Slutsatser: Resultatet visar familjemedlemmars upplevelser, önskemål och behov av vårdande interventioner från vårdpersonalen vid plötsligt och oväntat dödsfall. Dessa bör i möjligaste mån eftersträvas av vårdpersonal för att vårdandet av familjemedlemmarna ska bli så tillfredställande och individanpassat som möjligt. Centrala begrepp: plötsligt och oväntat dödsfall, sorg, familj, vårdande, vårdpersonal, information, kommunikation, medmänskligt förhållningssätt, professionellt förhållningssätt.

BACKGROUND: Several people die every year. The numbers of deceased in Sweden were 91449 in 2008. This often brings bereavement for the relatives and in hospital with end-of-life care it can be important for the health professionals to support and also take care of the relatives. AIM: The aim of this study is to illuminate relatives’ experiences of the caring situation with end-of life-care when a close relative is dying METHOD: Literature review. A number of thirteen scientific articles were analyzed. These were previous research of both qualitative and quantitative methods. RESULT: The result shows that many relatives are in need of a good treatment from health professionals, where the treatment includes components like providing support, providing information, creating a good relationship and having a good communication. A trust in health professionals was important for the relatives because it brought knowledge that good care was provided to the patient. It also indicates that participation was important in end-of-life care. There was a safety in having someone at the relative´s side who could offer aid. A quiet and calm environment was positive. DISCUSSION: The nurse´s experience and knowledge about bereavement is an important part of the care providing to the relatives. / BAKGRUND: Varje år dör många människor och i Sverige dog 91 449 människor år 2008. Detta medför sorg för många närstående och medför även att vårdpersonalen har en stor del i att ge stöd och ta hand om de närstående samtidigt som de tar hand om vårdtagaren. SYFTE: Syftet är att belysa närståendes upplevelser av omvårdnadssituationen kring vården vid livets slut av en nära anhörig. METOD: Litteraturstudie. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades. Dessa var tidigare forskning av både kvalitativa och kvantitativa studier. RESULTAT: Resultatet visar att många närstående är i behov av ett gott bemötande från vårdpersonal, där det med bemötande ingår komponenter som att ge stöd, att ge information, att skapa en god relation och att ha en god kommunikation. Ett förtroende för vårdpersonalen var viktigt för att närstående skulle veta att en god omvårdnad gavs till vårdtagaren. Det visar även på att delaktighet var betydelsefullt i vården vid livets slut. Det var en trygghet att ha någon vid sin sida som kunde erbjuda stöd. En lugn och behaglig miljö med hemtrevlig inredning var positivt. DISKUSSION: Sjuksköterskans erfarenhet och kunskap om sorg har en betydelse i hur närstående tas om hand.

Syftet med vår studie är att undersöka mödrars upplevelse av sorg efter att ha förlorat ett barn genom dödsfall och vilken funktion bloggen utgör i sörjande människors vardag. Studien har utgångspunkt i socialpsykologin och studien är genomförd med den hermeneutiska metodansatsen. Vi har använt oss av ett målinriktat urval och bloggtexter som materialtyp. Vår empiri utgörs av åtta mödrars självbiografiska bloggar, där de skriver om sorgen efter deras avlidna barn. Vi har valt att stärka vår studie med tidigare forskning relaterat till syftet och ett teoretiskt ramverk för att förankra resultatet i socialpsykologiska teorier. De teorier som utgör det teoretiska ramverket i den här studien är KASAM, copingteori och socialt stöd. Resultatet som studien genererade var totalt sex teman; stödets betydelse, familjen, professionella aktörer, upplevda emotioner, existentiella tankar och bloggens betydelse. I vårt diskussionsavsnitt har vi inkluderat alla de tankar och reflektioner som studien har genererat. Vi har funnit att sorgen är förenad med flertalet behov. Bland annat behovet av att få uttrycka sin sorg och att sätta ord på sina tankar och känslor. Studien har kommit fram till att bloggen utgör en värdefull funktion i sorgbearbetningen. Vårt resultat har visat att behovet av stöd från omgivningen är stort hos de sörjande mödrarna. Vår studie har även visat att det finns flera aspekter gällande forskningsområdet där det bör bedrivas mer forskning, exempelvis är bloggens betydelse i sorgearbetet tämligen outforskad.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen ca 7000 kvinnor av bröstcancer. 90 % av dessa överlever sin sjukdom tack vare goda behandlingsmöjligheter. Kvinnor med spridd bröstcancer lever allt längre tid med sin sjukdom. När bröstcancer sprider sig till andra organ än bröstet räknas den inte längre vara botbar. Behandling inriktar sig då till att vara lindrande eller palliativ. Bröstcancer är den vanligaste dödsorsaken för kvinnor i medelålder i Sverige. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelse av att leva med obotlig bröstcancer. Metod: Åtta kvalitativa empiriska studier har sammanställts och analyserats med hjälp av beskrivande metasyntes. Artikelsökning utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet från de valda artiklarna rörande kvinnors upplevelser av att leva med obotlig bröstcancer, kunde efter analys och konsensusdiskussioner sammanföras i fyra kategorier; Identitet, Relationer, Perspektiv samt Sorg och Förlust. Slutsats: Litteraturstudien visar att när kvinnor drabbas av obotlig bröstcancer förändras hela deras tillvaro drastiskt. Både livsperspektiv och roller hotas och leder till ångest och sorg. Kvinnorna upplever att det brister i bemötandet från vårdpersonal och behov av utvecklad kunskap och förståelse från sjuksköterskor är nödvändigt. Nyckelord: Metastaserad bröstcancer, Upplevelse, Relationer, Sorg, Omvårdnad / Background: In Sweden approximately 7000 women are diagnosed with breast cancer every year. 90% of these survive the disease because of good treatment possibilities. Women with cancer that has spread live longer with their disease. When breast cancer spreads to other organs it is no longer considered curable. Treatment then focuses on mitigation of pain and being palliative. Breast cancer is the most common cause of death for middle-aged women in Sweden.   Purpose: The purpose of this literature study is to shed light on womens experience of living with incurable breast cancer.   Method: Eight qualitative empirical studies have been collated and analyzed using descriptive metasynthesis. The article search has been carried out in the PubMed and CINAHL databases.   Result: The results from the chosen articles about women's experience of living with incurable breast cancer, could after a consensus discussion be brought into four categories; Identity, relations, perspective and finally sorrow and loss.   Conclusion: The literature study shows that when women are stricken with terminal breast cancer their lives change drastically. Both perspective on life and roles are threatened and lead to anxiety and sorrow. Women experience that the personal treatment they get from nursing staff is lacking, and that a higher level of knowledge and understanding in the nurses is necessary.   Keywords: Metastatic breast cancer, Experience, Relationship, Grief, Nursing

Bakgrund: Omvårdnad av döende och avlidna patienter sker inom flera av sjukvårdens områden. I mötet med denna patientgrupp konfronteras sjuksköterskan med sin egen syn på döden. Enligt litteraturen känner sjuksköterskan ofta sorg när en patient hon vårdat avlider. Sorgereaktionerna varierar och grundar sig i individens förhållningssätt till livet. Psykiskt påfrestande situationer kan bearbetas med hjälp av sjuksköterskans inre förmåga samt genom stöd från andra. Syfte: Beskriva sjuksköterskans behov av stöd i samband med patienters död samt vad detta stöd kan innefatta. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av tio artiklar. Resultat och diskussion: Fyra kategorier identifierades; Yttre stöd, Inre stöd, Professionen samt Relationer. Sammanfattningsvis hade sjuksköterskorna behov av känslomässig bearbetning i form av inre stöd samt yttre stöd bl.a. i form av samtal och stöd från kollegor. Sjuksköterskornas upplevelse av vårdsituationen påverkades av deras syn på döden samt deras möjlighet att utveckla en god relation till patienter och anhöriga. Slutsatser: Sjuksköterskan har behov av stöd i samband med patienters död. Flera faktorer bidrog till detta stöd och det visade sig att det kollegiala stödet var det mest framträdande. Resultaten indikerar på att sjukvården borde se över sina riktlinjer för att kunna tillgodose sjuksköterskornas behov av stöd. / Background: Nursing care of the dying and deceased patients takes place within several different areas of healthcare. In the meeting with this group of patients the nurse is confronted with her own view of death. Grief reactions vary between nurses and are based in the individual's approach to life. Mentally stressful situations can be processed with the help of nurse internal capacity but also through the support of others. Objective: Describe the nurses' need of support in relation to patients' death and what this support might include. Method: A literature review with qualitative content analysis of ten articles. Results and discussion: Four categories emerged: External support, Internal support, The profession and Relationships. The nurses who cared for dying and deceased patients were in need of emotional processing in the form of internal-support but also external support in form of conversation and support from colleagues. Nurses' experience of care affected their own views on death and their ability to develop a good relationship with patients and relatives. Conclusions: Nurses are in need of assistance in connection with the patient's death. There are several factors that contribute to this support and it was found that collegial support was the most prominent factor. Finally there is a need for health services to develop guidelines to meet nurses' needs for assistance in the care of the dying and deceased patients.

Bakgrund: En vårdande relation är inte detsamma som en vänskapsrelation, men förutsätter ändå närhet och engagemang. Personligt engagemang är också nödvändigt för att utvecklas som vårdare. Sorg är en naturlig reaktion vid förlust av relationer, men det är inte självklart att vårdare vet om de får eller bör känna och uttrycka sorg när patienter dör. Det saknas en samlad bild av vårdares sorg över döende och avlidna patienter. Syfte: Syftet var att beskriva hur vårdares egen sorg över döende och avlidna patienter gestaltar sig. Metod: Beskrivande litteraturöversikt av elva artiklar som analyserades med en form av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vårdarens sorg gestaltar sig i form av inre känslor som att känna smärta och tyngande känslor samt skuld och ilska. Sorgen kan även visa sig i form av yttre uttryck där vårdaren exempelvis gråter eller känner sig rastlös. Den kan också yttra sig i ett tidsperspektiv där vårdarens sorg över en specifik patient förändras med tiden samt ett längre perspektiv där vårdarens tidigare erfarenheter påverkar hur han eller hon upplever sorgen. Klinisk betydelse: Denna studie kan vara ett stöd för vårdare som undrar om de får eller bör känna och uttrycka sorg över döende och avlidna patienter. Den kan också användas av vårdare som nått expertstadiet och som fungerar som handledare. Vid denna nivå av expertis bör enligt denna studies resultat uppmuntran och stöd ges till mindre erfarna vårdare, för att hjälpa dem att våga känna och uttrycka sin sorg. / Background: A caring relationship is not the same as a friendship relationship, but still requires intimacy and commitment. Personal commitment is also necessary to develop as a health care worker. Grief is a natural reaction to loss of relationships, but caregivers do not necessarily know if they are allowed to or should feel and express grief when patients die. There is no complete picture of health care workers’ grief over dying and deceased patients. Objective: The objective was to describe how health care workers’ own grief for the dying or deceased patients manifests itself. Method: A descriptive literature review of eleven articles, analyzed with a form of qualitative content analysis. Findings: Health care workers’ grief manifests itself as inner feelings such as pain, burdensome feelings, and guilt and anger. Grief can also manifest itself as an outward expression where the caregiver for example cries or feels restless. It can also manifest itself through time, when the health care worker’s grief for a particular patient is changing over time, but also in a life-time perspective, when the health care worker’s past experiences affect how he or she experiences the grief. Clinical significance: This study may provide support to health care workers who are wondering if they are allowed to or should feel and express grief for dying and deceased patients. It can also be used by health care workers who have reached the expert stage and are supervisors themselves. At this level of expertise, according to the results of this study, encouragement and support should be given to less experienced health care workers, to help them gain the courage to feel and express their grief.

This study investigates the behaviour and pastoral role of the three Dutch-Afrikaans churches during the Second World War. The churches were not only affected by the emergency measures and the rationing, but also by division among themselves. Many members fiercely opposed war participation and supported the Ossewabrandwag as a resistance organisation, with the acceptance and approval of the local church council. Other members supported the war effort, which led to much tension in the congregations and in relationships. This division had such an influence on the congregations that churches rather strived towards peace in the congregations than to pastorally address the needs of the affected. Churches comfortably shifted this responsibility onto the civil organisations such as the Ossewabrandwag Emergency Fund, State funding and the provision of Field preachers by the government. This study shows that the churches neglected their pastoral responsibility towards those members affected by the war. / PhD (Church and Dogma History), North-West University, Potchefstroom Campus, 2014

No description available.