<p>Detta arbete handlar om hur man som lärare kan agera i en situation där en elev har förlorat en förälder eller då läraren har förlorat en kollega. Undersökningen bygger på en litteraturstudie och intervjuer med fyra lärare som har varit med om dödsfall i skolan. Lärarna i intervjuerna har berättat om sina egna erfarenheter, hur de har känt, tänkt och gått tillväga. Genom att ta reda på hur elever i olika åldrar reagerar på döden får man en viss beredskap för hur man som lärare kan bemöta dem. Litteraturgenomgången och intervjuerna ger bra exempel på hur man kan eller bör agera i en sorgesituation. Det är däremot inte en mall eftersom varje situation är unik och bör behandlas därefter.</p>

<p>Psykisk ohälsa är ett samhällsproblem som kräver mer uppmärksamhet från sjukvårdens sida. En kronisk sjukdom drabbar både patienter och deras livskamrater och präglas av olika förluster som förändrar livet. Förlusterna skapar en klyfta mellan det liv patienter och livskamrater lever och de liv de egentligen vill leva. Det är i denna klyfta som den kroniska sorgen skapas. Kronisk sorg skiljer sig från vanlig sorg då den återkommer i perioder och växlar i intensitet. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av kronisk sorg hos patienter och livskamrater i samband med en kronisk sjukdom. Studien är genomförd som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar samlades in och granskades. Resultatet visar att patienter och livskamrater upplever olika typer förluster, både fysiska, sociala och psykiska. Dessa förluster ligger till grund för upplevelsen av kronisk sorg. Genom att få kunskap om patienter och livskamraters upplevelse av kronisk sorg i samband med kronisk sjukdom kan sjuksköterskan få förståelse för dessa patienter och utifrån det hjälpa dem att hantera sorgen. Kronisk sorg är ett relativt nytt begrepp inom sjukvården och det krävs därför mer forskning för att öka kunskapen om begreppet.</p> / <p>Mental health is a problem in society and it requires more attention from the healthcare side. A chronic disease means that both patients and spouses undergo different periods of losses that change their lives in different ways. These losses create a gap between the patients and spouse’s ongoing lives and the life they really want to live. It is in this gap that the chronic sorrow is created. Chronic sorrow differs from normal grief when it recurs in periods and switches in intensity. The aim of this study was to describe the experience of chronic sorrow in patients and spouses related to a chronic disease. The study was conducted as a literature review where 15 research articles were collected and examined. The results show that patients and spouses experience different types of losses, physical, social and psychological. These losses create their chronic sorrow. By gaining knowledge of patients and spouses experiences of chronic sorrow the nurse can obtain an understanding of their situations and based on that help they cope with grief. Chronic sorrow is a relatively new concept in healthcare and therefore more research is required to increase understanding of the concept. <strong></strong></p>

<p>Each year over 3000 children in Sweden lose a parent. The loss of a parent may cause some grave changes in a child’s life, leading to both mental and physical consequences. The purpose of this literature study is to examine the different ways in which health care personnel can better receive and relate to children whose parents are dying or have passed away.</p><p>Data was collected through such sources as Pubmed, Academic Search Elite and Cinahl, which resulted in the inclusion of sixteen subsequent articles, ten of which were quantitative and six of which were qualitative. Thirteen of the said articles illustrate how children act in response to a dying or deceased parent and what measures were needed for them to move on with their lives. The child, bereaved parent and health care personnel were all examined within the studies. However, the authors of the remaining three Swedish articles had quite a different purpose from those already mentioned. There aim was to examine recommendations as to whether a child should visit a seriously ill relative at an Intensive Care Unit, as well as the subsequent opinions of both parent and health cars personnel to this visitation. Results showed that it was very beneficial for children and parents alike to receive information and support from health care personnel both during and after the parents period of suffering and eventual death. It was found that, if health care personnel or other adult for that matter regularly engaged with the child, alleviating any fears, then the risk for further psychological problems was reduced.</p> / <p>Varje år förlorar över 3000 barn i Sverige en förälder. Då ett barn förlorat en förälder innebär detta stora förändringar i deras liv som kan leda till konsekvenser för hälsan, både psykiskt och fysiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur vårdpersonal på olika sätt kan förhålla sig till och bemöta barn vars föräldrar är döende eller avlidit. Data samlades in genom sökningar i Pubmed, Academic Search Elite och Cinahl. Sökningen resulterade i sexton inkluderade artiklar. Av dessa var tio kvantitativa och sex kvalitativa. Tretton artiklar hade syftet att på olika sätt belysa frågan hur barn som hade en förälder som var döende eller avlidit reagerade och vad de behövde för att kunna gå vidare i sitt liv. Studierna hade både barnet, den överlevande föräldern och vårdpersonal som undersökningsgrupp. I tre svenska artiklar hade artiklarna ett annat syfte. De undersökte om det fanns rekommendationer för huruvida barn skulle besöka sina svårt sjuka anhöriga på en intensivvårdsavdelning och hur vårdpersonalen och föräldrarna tyckte om att barnen var på besök. Resultatet visade att det var värdefullt för både barn och föräldrar att få information och stöttning från vårdpersonal både under den döende förälderns sjukdom och även när föräldern avlidit. Om vårdpersonal eller någon annan vuxen regelbundet förklarar och pratar med barnet så minskar riskerna för att barnet skall få psykiska problem</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att utforska pedagogiken vid förskolans bemötande och lekens betydelse för barn som genomgår sorg. Vi vill genom detta arbete få kunskap om hur pedagoger bör förhålla sig till barn som sörjer. Genom att utgå från litteraturen som finns inom ämnet och intervjuer med förskollärare som vidareutbildat sig till lekarbetspedagoger, har vi studerat hur pedagoger bemöter barn som drabbats och hur lekarbetspedagogik kan hjälpa dem. Resultatet visar att barn sörjer på olika sätt och att de sörjer i perioder. Då barn inte har den verbala förmågan att utrycka sin sorg kan de istället göra det genom att till exempel leka och rita. Resultatet visar vidare på att leken enligt respondenterna är en viktig del i barns sorgearbete och att vuxna bör finnas där för barnen som genomgår sorg. Låta barnen prata när de vill prata och inte tvinga dem till det. Vuxna bör även svara ärligt på barnens eventuella frågor kring det som skett.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Att förlora sitt barn är bland det värsta som en förälder kan uppleva. Vid förlusten försätts föräldrarna i en sorgeprocess. Vägen tillbaka kan vara lång för att återigen kunna känna en mening med livet. <strong>Syfte:</strong> Syftet var att beskriva föräldrars upplevelse av att leva vidare efter att plötsligt förlorat sitt barn i en olycka. <strong>Metod:</strong> En litteraturstudie har utförts. Resultatet bygger på nio kvalitativa och kvantitativa artiklar. <strong>Resultat:</strong> Föräldrar upplevde sorg, förtvivlan, hopplöshet och maktlöshet efter förlusten. Barnets död påverkade äktenskapet, vissa kände en starkare samhörighet medan andra upplevde att de gled ifrån varandra. Det sociala nätverket ändrades då de upplevde brist på stöd från vänner och anhöriga. Deras syn på livet blev annorlunda och nya värderingar skapades, samtidigt var det viktigt att hålla minnet av barnet vid liv. <strong>Diskussion:</strong> Förlusten förändrade livet radikalt vilket skapade en mental instabilitet, identitetsförändringar, starkare vilja till att ta vara på livet samt att personer i omgivningen drog sig undan och undvek kontakt. Detta har diskuterats i relation till Antonovskys och Erikssons teorier. <strong>Slutsats:</strong> Sorgen ter sig individuellt med känslor som växlar om vartannat, vilket sjuksköterskan, för bästa omvårdnad bör känna till. Forskning vore önskvärd om varför vissa föräldrar klarar av att gå vidare och andra inte.</p> / <p><strong>Background:</strong> Losing a child is one of the worst things a parent can experience. When this happens a grieving process starts and the way back to a meaningful life can be long and difficult. <strong>Aim:</strong> The aim was to describe parents' experience of moving on after suddenly losing their child in an accident. <strong>Method:</strong> A literature review has been done and the result is based on nine qualitative and quantitative articles. <strong>Results:</strong> Parents experienced grief, despair, loss of control and hopelessness after losing their child. It affected the relationship between the parents, in some cases creating a stronger band between them whilst in others creating a distance. Lack of support from friends and family altered their social network. New values changed their outlook on life, whilst it was important to keep memories of their child alive. <strong>Discussion:</strong> Life changed radically causing mental instability, identity change and a stronger will to make the most of life leading to withdrawel of social contacts and support as discussed in relation to Antonovsky's and Eriksson's theory. <strong>Conclusion:</strong> Grief is individual with everchanging emotions, which nurses should be aware of in order to give the best possible care. Research on why some parents move on and others do not, would be valuable.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Suicid är den vanligaste dödsorsaken i Sverige för män mellan 25-44 år och kvinnor mellan 20-39 år. Vid ett suicid kan så många som 25 närstående beröras. År 2007 begicks 1126 konstaterade suicid vilket kan resultera i över 25 000 berörda i Sverige detta år <strong>Syftet:</strong> Syftet var att beskriva upplevelser av och vad som påverkar sorgearbetet för närstående efter ett suicid. <strong>Metod:</strong> En allmän litteraturstudie genomfördes genom sökning av kvantitativa och kvalitativa artiklar. Sammanlagt nio stycken artiklar granskades och analyserades. <strong>Resultat:</strong> Sorgen efter ett suicid är mer komplicerad och långdragen än efter ett väntat eller naturligt dödsfall. Sorgen efter ett suicid utmärks av skam, skuld och stigmatisering. Konflikter inom familjen är vanligt, vilket ytterligare försvårar sorgen. Ilska är en annan utmärkande faktor för sorg efter ett suicid. Ilskan bidrar till ökad skam, skuld och stigmatisering då detta kan uppfattas som en ”förbjuden” känsla i samband med ett dödfall. <strong>Slutsats:</strong> Närstående som upplevt ett suicid behöver längre tid än andra att få sörja. I dagens samhälle saknas denna förståelse både från omgivning, vårdpersonal och olika instanser i samhället. Det finns väldigt lite forskning inom detta område i Sverige och denna uppsats visar på behovet av ytterligare forskning och utbildning.</p> / <p><strong>Background:</strong> Suicide is the leading cause of death in Sweden for men between the age of 25 and 44 and women between the age of 20 and 39. Vid ett suicid berörs så många som 25 närstående.A suicide could affect as many as 25 relatives.År 2007 begicks  1126 konstaterade suicid vilket kan resultera i över 25 000 berörda i Sverige detta år Syftet: Syftet var att beskriva närståendes till personer som begått suicid, upplevelser av  och vad som påverkar sorgearbetet. In year 2007, 1126 suicides were established in Sweden, which could have affected more than 25 000 persons that year. <strong>Aim:</strong> The aim was to describe the experiences of and what things that affect the process of grieving for next of kin of persons who had committed suicides.Metod: En allmän litteraturstudie genom sökning av kvantitativa och kvalitativa artiklar. <strong>Method:</strong> A literature review of quantitative and qualitative articles.Sammanlagt 9 st artiklar granskades och analyserades. Resultat: Sorgen efter ett suicid är mer komplicerad och långdragen än efter ett väntat/naturligt dödsfall. A total of nine articles were reviewed and analyzed. <strong>Results:</strong> The grief following a suicide is more complicated and lengthy than the one that occurs after an expected or natural death.Sorgen efter ett suicid utmärks av skam, skuld och stigmatisering. The grief following a suicide is characterized by shame, guilt and stigma.Konflikter inom familjen är vanligt, vilket ytterligare försvårar sorgen. Conflicts within families are common, which further complicates the grieving.Ilska är en annan utmärkande faktor för sorg efter ett suicid. Anger is another distinguishing factor in the mourning after a suicide.Ilskan bidrar till ökad skam, skuld och stigmatisering då detta kan uppfattas som en ”förbjuden” känsla i samband med ett dödfall. Anger contributes to greater shame, guilt and stigma as anger may be perceived as a "forbidden" feeling associated with a death.<strong> Conclusion:</strong> Relatives that experience a suicide needs more time than others to grieve.I dagens samhälle saknas denna förståelse både bland omgivning, vårdpersonal och olika instanser i samhället. In today's society there is a lack of such understanding among both those close to the relative, the health professionals and various agencies in the community. Det finns väldigt lite forskning inom detta område i Sverige och denna uppsats visar på detta behov av ytterligare forskning och utbildning.There is very little research in this field in Sweden and this paper demonstrates this need for further research and education.</p>

<p>The purpose of the thesis is firstly to assess the Church of Sweden in the light of current quality theories and systematic improvement methods, and secondly to develop methods and models for quality improvement work (using a systematic approach) within the Church of Sweden focusing on parish funeral activities. The thesis takes as its starting point the specific conditions of the church environment and a general, Christian and humansitic value orientation. Another starting point is the concept of processes and relations, and of a caring approach among parish co-workers. Improvements in processes and relationships were related (without financial analysis) to the cost of a lack of quality.The descriptive term quality improvement work includes both quality improvement and the areas of leadership, collaboration and organization. The empirical study was carried out in Täby Parish during the years 1997-2002 as a case study with an interactive approach. The staff and management of the parish were interviewed, as were 14 members of immediate family. A dialogue with undertakers was also maintained. It was a cyclical process with analysis/evaluation followed by strategic planning and action, and with critical reflection as a constant element. The researcher's role was shaped into a psychodynamic, learning approach. A number of factors were identified that form (1) a common basis (valid for all staff members) and (2) a specific parish quality improvement work in the area of funerals. It is when problems are tackled and suggestions for improvement are implemented, that quality improves, the church envitonment benefits, and the costs associated with a lack of quality are addressed. With the title of this thesis, Care and Human Dignity, the view is summarized that the Human Being is complex, and that dignity belongs to the Human Being's creative and lighter sides, that are expressed through care for others.</p>

Detta arbete handlar om hur man som lärare kan agera i en situation där en elev har förlorat en förälder eller då läraren har förlorat en kollega. Undersökningen bygger på en litteraturstudie och intervjuer med fyra lärare som har varit med om dödsfall i skolan. Lärarna i intervjuerna har berättat om sina egna erfarenheter, hur de har känt, tänkt och gått tillväga. Genom att ta reda på hur elever i olika åldrar reagerar på döden får man en viss beredskap för hur man som lärare kan bemöta dem. Litteraturgenomgången och intervjuerna ger bra exempel på hur man kan eller bör agera i en sorgesituation. Det är däremot inte en mall eftersom varje situation är unik och bör behandlas därefter.

Psykisk ohälsa är ett samhällsproblem som kräver mer uppmärksamhet från sjukvårdens sida. En kronisk sjukdom drabbar både patienter och deras livskamrater och präglas av olika förluster som förändrar livet. Förlusterna skapar en klyfta mellan det liv patienter och livskamrater lever och de liv de egentligen vill leva. Det är i denna klyfta som den kroniska sorgen skapas. Kronisk sorg skiljer sig från vanlig sorg då den återkommer i perioder och växlar i intensitet. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av kronisk sorg hos patienter och livskamrater i samband med en kronisk sjukdom. Studien är genomförd som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar samlades in och granskades. Resultatet visar att patienter och livskamrater upplever olika typer förluster, både fysiska, sociala och psykiska. Dessa förluster ligger till grund för upplevelsen av kronisk sorg. Genom att få kunskap om patienter och livskamraters upplevelse av kronisk sorg i samband med kronisk sjukdom kan sjuksköterskan få förståelse för dessa patienter och utifrån det hjälpa dem att hantera sorgen. Kronisk sorg är ett relativt nytt begrepp inom sjukvården och det krävs därför mer forskning för att öka kunskapen om begreppet. / Mental health is a problem in society and it requires more attention from the healthcare side. A chronic disease means that both patients and spouses undergo different periods of losses that change their lives in different ways. These losses create a gap between the patients and spouse’s ongoing lives and the life they really want to live. It is in this gap that the chronic sorrow is created. Chronic sorrow differs from normal grief when it recurs in periods and switches in intensity. The aim of this study was to describe the experience of chronic sorrow in patients and spouses related to a chronic disease. The study was conducted as a literature review where 15 research articles were collected and examined. The results show that patients and spouses experience different types of losses, physical, social and psychological. These losses create their chronic sorrow. By gaining knowledge of patients and spouses experiences of chronic sorrow the nurse can obtain an understanding of their situations and based on that help they cope with grief. Chronic sorrow is a relatively new concept in healthcare and therefore more research is required to increase understanding of the concept.

Bakgrund: Att förlora sitt barn är bland det värsta som en förälder kan uppleva. Vid förlusten försätts föräldrarna i en sorgeprocess. Vägen tillbaka kan vara lång för att återigen kunna känna en mening med livet. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelse av att leva vidare efter att plötsligt förlorat sitt barn i en olycka. Metod: En litteraturstudie har utförts. Resultatet bygger på nio kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Föräldrar upplevde sorg, förtvivlan, hopplöshet och maktlöshet efter förlusten. Barnets död påverkade äktenskapet, vissa kände en starkare samhörighet medan andra upplevde att de gled ifrån varandra. Det sociala nätverket ändrades då de upplevde brist på stöd från vänner och anhöriga. Deras syn på livet blev annorlunda och nya värderingar skapades, samtidigt var det viktigt att hålla minnet av barnet vid liv. Diskussion: Förlusten förändrade livet radikalt vilket skapade en mental instabilitet, identitetsförändringar, starkare vilja till att ta vara på livet samt att personer i omgivningen drog sig undan och undvek kontakt. Detta har diskuterats i relation till Antonovskys och Erikssons teorier. Slutsats: Sorgen ter sig individuellt med känslor som växlar om vartannat, vilket sjuksköterskan, för bästa omvårdnad bör känna till. Forskning vore önskvärd om varför vissa föräldrar klarar av att gå vidare och andra inte. / Background: Losing a child is one of the worst things a parent can experience. When this happens a grieving process starts and the way back to a meaningful life can be long and difficult. Aim: The aim was to describe parents' experience of moving on after suddenly losing their child in an accident. Method: A literature review has been done and the result is based on nine qualitative and quantitative articles. Results: Parents experienced grief, despair, loss of control and hopelessness after losing their child. It affected the relationship between the parents, in some cases creating a stronger band between them whilst in others creating a distance. Lack of support from friends and family altered their social network. New values changed their outlook on life, whilst it was important to keep memories of their child alive. Discussion: Life changed radically causing mental instability, identity change and a stronger will to make the most of life leading to withdrawel of social contacts and support as discussed in relation to Antonovsky's and Eriksson's theory. Conclusion: Grief is individual with everchanging emotions, which nurses should be aware of in order to give the best possible care. Research on why some parents move on and others do not, would be valuable.