Syftet med vår uppsats var att hitta svar på hur lärare samtalar med barn om dödenoch hur barns tankar om döden väcks. Vi har tagit del av många olika teorier somsåväl internationella som svenska forskare har skrivit. Detta har gjort att vi har fått ettbrett underlag till vårt arbete. Litteraturen har varit inriktad på ämnet, nämligen hursamtalet bör gå till, barns tankar om döden, barns reaktioner samt de vuxnas del i barnsorgeprocess. Genom intervjuer med lärare och kuratorer har vi fått en bild av hurverkligheten ser ut och har sedan kunnat jämföra vårt resultat med den valdalitteraturen. Det resultat vi fick fram från litteratur, avhandlingar och informanter varatt låta barnet vara nyfiket och att som vuxen svara så ärligt som möjligt på barnetsfrågor. Vidare har vi fått kunskapen om att barns sorg är komplicerad och kräver olikametoder. Metoder som måste väljas på grund av vilket sammanhang och ålder påbarnet. / The purpose of this essay was to find iut how teachers handle difficult conversations with children. After studying severall teories and litterature we intervjued a few teachers. The conclusion was that the teacher should be as honest and direkt towards the child as possible. Death and grief is a difficult subject and should be handled after the situations caracter.

Sorg är en av människans grundkänslor och kan utlösas av förlust av något slag. I denna uppsats behandlas den, enligt oss, mest smärtsamma sorgen som man tvingas gå igenom om ens barn dör. Denna litteraturstudie utgår ifrån tre föräldrars känslor och upplevelser kring sitt barns död. Vi har en uppfattning om att döden är ett tabubelagt ämne, i synnerhet när det gäller barn. Vi är dåligt rustade för att ta hand om varandra i dessa situationer och vi gör allt vi kan för att hålla ångesten ifrån oss. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram föräldrars upplevelser; vad de har känt, behövt och vad de har saknat från sin omgivning. Personer som upplever ett trauma som detta, genomgår en kris och ett krisförlopp ser till stora delar likadant ut oavsett vad som framkallat den. Socialt arbete handlar främst om att möta människor i kris och i behov av hjälp. Att få en förförståelse för krisens uttryck och dess olika faser, kan ge oss en utökad kunskap för vårt kommande arbete som socionomer. Dessutom önskar vi öppna upp för egna reflektioner, både för oss själva och för andra läsare.

Syfte: Genomförandet av en litteraturöversikt inom området åldrande och intellektuella funktionsnedsättningar syftar till att ge en övergripande bild, ur ett socialt perspektiv, om hur äldre människors med intellektuella funktionsnedsättningar livssituationer kan se ut. Vidare att identifiera eventuella luckor eller behov av forskning.Metod: Litteraturöversikten är en så kallad ”scoping study”. Själva sök-strategin utgick från så kallad blocksökning. Sökresultatet från databaser genomsöktes därefter i tre steg: (1) Titel; (2) abstract; och (3) fulltext. Det totala antalet artiklar som användes i denna litteraturöversikt är 39 stycken.Resultat: Fem teman identifierades: En åldrande population; Pension; Policy och kvarboende; Internationellt erkännande; Sorg, livs-historia och livets slutskede. Följande underteman identifierades: Attityder och kännetecken; Hälsa; Healthy Ageing; Demens/Alzheimers; Nätverk och delaktighet; Avsaknaden av pensionskultur; Planering; Fortsatt aktivering; Uppfattning av åldrande; Tjänster; Behov av en genomtänkt politik; Kvarboendeprincipen; Bristande valmöjligheter; Äldrevård kontra funktionshinder-sektorn; Veronadeklarationen; Grazdeklarationen; Sorg; Livshistoria; Livets slutskede.Konklusion: Från samtliga teman och underteman var det möjligt att identifiera olika problem och behov som var specifikt för äldre människor med intellektuella funktionsnedsättningar. Problem som sträcker sig från individnivå till politisk nivå. Generellt sett så är området outforskat och det uppmanas och finns behov av ytterligare forskning. / Aim: The implementation of a literature review of international research in the area aging with intellectual disabilities aimed at an attempt to give an overall picture, from a social perspective, of how older people with intellectual disabilities life situations might look like. In addition to identifying any existing gaps or needs of research, which in turn should encourage further research of this field in Sweden.Methods: A scope oriented review was used with at building-block search-strategy. After sorting articles after title, abstract and full-text it came down to 39 articles that were analyzed.Results: Five themes were identified: An ageing population; Retirement; Policy and ageing in place; International recognition; Bereavement, life story and end of life. Following subthemes were identified: Attitudes and characteristics; Health; Healthy Ageing; Dementia/Alzheimer; Network and participation; Lack of a retirement culture; Planning; Continued activation; Perception of ageing; Services; The need of a well-reasoned policy; Ageing in place; Lack of choice; Aged care vs. the disability service; The Verona declaration; The Graz Declaration; Bereavement; Life-story; End of life.Conclusion: From each of the themes and subthemes it was possible to identify different challenges that were specific for older people with intellectual disabilities. Challenges that stretches from an individual- to a political level. There is a general a need of further research in this field and it calls for further research.

Bakgrund: Sorgeprocessen är ofta mer komplicerad hos efterlevande som förlorat en anhörig genom suicid jämfört med andra dödsorsaker. Hälso- och sjukvården har en viktig funktion i att stödja närstående efter suicid men stödet som erbjuds idag upplevs bristfälligt. En sörjande människa har ett stort behov av omtanke och sjuksköterskan kan stödja genom att bekräfta saknaden och medverka till att individen återvinner meningsfullhet igen. Syfte: Att beskriva efterlevandes erfarenheter av stöd från hälso- och sjukvården efter en anhörigs suicid. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktivt förhållningssätt. Tio deltagare intervjuades med hjälp av semi-strukturerade frågor. Den inhämtade datan transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier “Bristfälliga insatser och konsekvenser på den egna hälsan” och “Behov av förbättrade insatser och ökad tillgänglighet” med fyra subkategorier vardera. Slutsats: Det framkommer behov av samlade riktlinjer och arbetssätt för hur hälso- och sjukvården ska arbeta för att stärka efterlevandestödet eftersom rutinerna i dagsläget är otillräckliga. Hälso- och sjukvården behöver axla ett större ansvar för efterlevandestödet genom att utveckla uppsökande arbetssätt som innebär att initiera den första kontakten och att aktivt erbjuda stödinsatser och uppföljning över tid. Det finns behov av ökad kompetens och erfarenhet kring efterlevandestöd efter suicid inom primärvården som i hög utsträckning möter efterlevande.

Döden kan ses som ett tabubelagt och skämmande ämne som både vuxna och barn har svårtatt prata om. För att inte uppröra barnet undviker ofta vuxna att prata om döden vilket bidrartill att barnen även tar avstånd ifrån ämnet. Studier visar att barn behöver få ventilera frågorom döden med en vuxen och därför kan det vara bra att bemöta dessa frågor i skolan. Böckerkan även utveckla barns förståelse om döden och användas som stöd i undervisningen.Uppsatsen ämne väcker intresse då barn funderar mycket kring döden och som blivande lärareses det därför som viktigt att få kunskap om hur man ska bemöta barns frågor.Följande uppsats syftar därför till att undersöka hur temat döden gestaltas i barnböcker ochhur barns sorg kommer till uttryck i relation till ämnet. Det är av vikt att som blivande lärarehitta verktyg för att kunna samtala om döden med våra blivande elever samt få kunskap kringhur vi kan använda oss av böcker som stöd i arbetet. Bakgrunden i arbetet redogör därför förhur barns sorg kan komma till uttryck och varför böcker är bra, både när det gällerkunskapsutveckling och som stöd i samtal om svåra ämnen. Eftersom uppsatsen syftar till attundersöka hur döden gestaltas i barnböcker har Uppe bland molnen av Matilda Salmén ochLilla grodan, morfar och döden av Julia Groth valts ut som analysobjekt. Studiens analyspräglas av Maria Laukka och Ulla Rhedins tillvägagångsätt för att belysa hur döden hargestaltats i de utvalda bilderböckerna.Studiens resultat visar på att böcker kan fungera som en bra arbetsmetod för att hjälpa bådebarn och lärare i ett undervisningssammanhang, likaså vara ett bra samtalsstöd. Samtal kanhjälpa barn att få uttrycka sina tankar om döden för att främja den läkande processen närbarnet har drabbats av sorg. Det kan också fungera som ett stöd för vuxna för att hantera olikalivsfrågor som barnet har. I relation till vår analys har resultaten diskuterats utifrån tankarinför vår blivande yrkesroll. Hur kan vi använda böcker som stöd vid samtal om döden? OchHur kan vi belysa ämnet på ett effektivt sätt?

No description available.

Frågan om ”normal” respektive ”patologisk” sorg har under en lång tid varit ett omdiskuterat ämne inom psykologin och psykiatrin. En grupp forskare har tagit fram kriterier på ett syndrom som fått benämningen ihållande sorg (”prolonged grief”). Studier har visat på att ihållande sorg är ett distinkt syndrom separat från depression, posttraumatisk stressyndrom och generaliserat ångestsyndrom. Ihållande sorg föreslås ingå som en diagnos i de kommande versionerna av de diagnostiska manualerna DSM och ICD. Syftet med denna studie var att översätta självskattningsinstrumentet Prolonged Grief Disorder (PG-13) till svenska, och undersöka dess reliabilitet och validitet genom bland annat en explorativ och konfirmatorisk faktoranalys. Studien genomfördes på ett annonsrekryterat heterogent sample (n=162 varav 90 % var kvinnor) vad gäller typ av dödsfall och relation till den avlidne. Respondenterna besvarade en webb- eller pappersenkät som bestod av 75 items. PG-13 bedöms ha en hög reliabilitet, god begrepps- och samtidig validitet samt en måttlig diskriminativ validitet.

I denna kvalitativa studie har enkäter insamlats från barn och unga som deltagit i stödgruppsverksamhet för barn och unga med en avliden nära anhörig i Dalarnas län. Syftet med studien har varit att beskriva deltagarnas erfarenheter av stödgrupperna. Genom kvalitativ innehållsanalys har tre kategorier identifierats; bearbetning, gemenskap och strukturens betydelse. Studien visar främst på betydelsen av att få träffa andra barn och unga i liknande situation samt indikerar till att deltagarnas KASAM (känsla av sammanhang) förhöjts genom deltagandet i stödgruppen. / In this qualitative study, questionnaires were collected from children and adolescents who had participated in a support group in Dalarnas län for children and adolescents with a deceased close relative. The purpose of this study was to enhance knowledge of children and adolescents’ experiences of participating in support groups through their descriptions in qualitative questionnaires. Qualitative content analysis was conducted and three categories were identified; kinship, processing and the significance of structure. The result highlights the importance of having the opportunity to meet other children and adolescents in similar situations, and indicates that the participants Sense of coherence enhanced through the participation in the support group.

The purpose of the thesis is firstly to assess the Church of Sweden in the light of current quality theories and systematic improvement methods, and secondly to develop methods and models for quality improvement work (using a systematic approach) within the Church of Sweden focusing on parish funeral activities. The thesis takes as its starting point the specific conditions of the church environment and a general, Christian and humansitic value orientation. Another starting point is the concept of processes and relations, and of a caring approach among parish co-workers. Improvements in processes and relationships were related (without financial analysis) to the cost of a lack of quality.The descriptive term quality improvement work includes both quality improvement and the areas of leadership, collaboration and organization. The empirical study was carried out in Täby Parish during the years 1997-2002 as a case study with an interactive approach. The staff and management of the parish were interviewed, as were 14 members of immediate family. A dialogue with undertakers was also maintained. It was a cyclical process with analysis/evaluation followed by strategic planning and action, and with critical reflection as a constant element. The researcher's role was shaped into a psychodynamic, learning approach. A number of factors were identified that form (1) a common basis (valid for all staff members) and (2) a specific parish quality improvement work in the area of funerals. It is when problems are tackled and suggestions for improvement are implemented, that quality improves, the church envitonment benefits, and the costs associated with a lack of quality are addressed. With the title of this thesis, Care and Human Dignity, the view is summarized that the Human Being is complex, and that dignity belongs to the Human Being's creative and lighter sides, that are expressed through care for others.

A broader research project was conducted about intergenerational relationships. The focus of this study was about adolescents’ experiences of care in relationships with people older than 60 years, who live in an environment where resources are constrained. Care usually occurs in relationships and can take either the form of practical care or emotional care, or both which can occur simultaneously. Practical care involves behaviours, while emotional care involves feelings. Both are aimed at attending to other people’s needs. Previous studies on intergenerational relationships and care largely focused on either informal and practical care-giving, which are mainly provided by adult children to older people; or on the informal and practical care-giving provided by grandparents to grandchildren. Research on relational experiences between Setswana-speaking older people and young adults in South Africa has indicated ambivalence in their relationships. While another South African study on the relational experiences between Setswana-speaking older people and their grandchildren, who are in their middle childhood, reported supportive and caring relationships. Limited research exists about care in the relationships between adolescents and older people. Care as a relational phenomenon in intergenerational relationships is explained by the Self-Interactional Group Theory (SIGT), and is used in this study as the theoretical framework. SIGT explains the interactional manifestation of intergenerational relations, and conceptualises that intergenerational relationships are continuously created and co-created, which influences the meaning that is attached to care. This theory further explains the intra-individual, inter-individual and group level interactions that take place between the adolescents and older people. According to SIGT, intergenerational interactions are embedded in the socio-cultural, socio-economical, socio-political and the physical environments in which they take place. This study was conducted in Vaalharts, situated in the Northern Cape Province of South Africa. This community is economically vulnerable and resources are constrained. A qualitative research method was used to describe adolescents’ experiences of care. Fourteen adolescents between the ages of 12 and 16 years participated in the research. Non-probability, purposive sampling was used to select the participants. The participants took part in the Mmogo-method ®, which is a visual participatory data gathering method, to elicit the experiences of care. Eight of the participants were part of the care-group, while the other six were part of the respect-group. All 14 participants received a journal with questions about care and respect to enlighten the data further. For this study, only the data about care was used. The Mmogo-method ® required the participants to build a visual presentation using clay, beads and sticks, about their experiences of care in relation to people older than 60 years. On completion, the rest of the participants were then asked to augment the individual’s explanation with their own views. The explanations were recorded and transcribed verbatim, while the visual representations were photographed and served as visual data. The data were analysed by the use of thematic and visual analysis. Trustworthiness was ensured by the use of credibility, dependability, transferability and conformability strategies. Additionally, the ethical guidelines provided by the Health Professions Council of South Africa for Psychologists were followed (Health Professions Act 56 of 1974). It was found that the adolescents were able to identify older people’s practical care and emotional care needs, and take action to provide them with appropriate care. The adolescents showed care in the form of practical activities, emotional support, showing respect, and obtaining an education. Findings further indicated that adolescents received care only in the form of practical care. These findings may be an indication that, from the adolescents’ perspective, there is an imbalance between the giving and receiving of practical and emotional care. Intervention programs can then focus on ways to help ensure that both practical and emotional care occurs in a more balanced manner. / MSc (Research Psychology), North-West University, Potchefstroom Campus, 2015