Denna uppsats bygger på en textanalys av Ylva Ugglas  bok Min  mamma bor på en stjärna. Syftet med  uppsatsen  är i första  hand  att analysera  hur  att barns  sorg porträtteras  i Min mamma bor på en stjärna. Men uppsatsen har även som syfte att diskutera hur ett barns sorg kan påverka  lärandet  och hur  lärare  kan jobba med  skönlitteratur   som en metod  i klassrummet. Syftet med uppsatsen grundar  sig  i mina  egna  bristande  kunskaper  kring  detta ämne  efter  avslutad   lärarutbildning   och målet  blir  då att sprida  kunskap  kring ämnet.Resultatet   visar  att Min  mamma bor på en stjärna porträtterar  sorg  på fler  sätt än enbart saknad  efter  sin  bortgångna  mamma. Sorg hos  ett barn kan till   exempel  innebära  förlusten  av en bästa vän. Resultatet visar på att ett barns sorg kan yttra sig på flera  olika  sätt,  bland  annat genom  tårar,  ensamhet   och ilska.   Uppsatsen  framhäver   litteratursamtal  som en bra arbetsmetod när det gäller att arbeta med sorg tillsammans med eleverna. Avslutningsvis visar uppsatsen  att det är viktigt   att lärare  vågar  arbeta  med  sorg och död i klassrummet   eftersom det kan innebära  att döden inte  framstår  som främmande   för  ett barn.

Sorg kan förekomma i många skeden i livet och sjuksköterskor kan i sitt arbete komma i kontakt med sörjande personer. Sjuksköterskors ansvar är att förebygga ohälsa hos såväl närstående som patient och då sorgeprocessen är komplex kan sjuksköterskorna anse det svårt att bemöta den sörjande på ett adekvat vis. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av faktorer som påverkar bemötandet av närstående i sorg. Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultatet utgjordes av nio vetenskapliga artiklar som sammanställdes i fyra kategorier: Stressande arbetsmiljö, Hantering av egen osäkerhet, Motivation och Vårdande relation. Slutsats: Flera olika faktorer bidrog till att sjuksköterskorna erfor en stressande arbetsmiljö, vilket ledde till att deras bemötande av närstående i sorg påverkades negativt. Sjuksköterskorna erfor en osäkerhet i att bemöta närstående i sorg, vilket de kopplade till för lite erfarenhet och utbildning. Även om det var svårt kände sjuksköterskorna sig motiverade att bemöta närstående i sorg och en djup relation dem emellan kunde ofta utvecklas som gynnade den närståendes sorgehantering. Ytterligare forskning behövs för att kunna möjliggöra en förbättring av sjuksköterskors bemötande av närstående i sorg. / Grief may occur in many stages in life and nurses are meeting grieving people throughout their work. Nurses responsibility is to prevent illness in both families and patients and with the complexity in the grieving process nurses can find it difficult to meet grieving people adequately. The aim of this study was to describe nurses’ experiences of factors influencing the meeting with families in grief. Method: The study was conducted as a structured literature review with an inductive approach. The result was constructed by nine scientific articles compiled in four categories: Stressful work environment, Coping with own uncertainty, Motivation and Nursing relationship. Conclusion: Several different factors contributed to the nurses experiencing a stressful work environment, affecting their meeting with families in grief negatively. Nurses experienced uncertainty in their meeting with families in grief, which they linked to a lack of experience and education. Even though it was difficult, the nurses felt motivated to meet families in grief and a deep relationship could be formed between them which affected the grieving process positively. Further research is needed to enable an improvement of nurses meeting families in grief.

I denna uppsats undersöks åtta personers erfarenheter och upplevelser av att ta emot och ge dödsbud på sociala medier. Studien syftar även till att visa hur intervjupersonerna använder sociala medier för att kommunicera om sorg och minnen av de döda samt att förklara vilken funktion det fyller för dem att dela detta på sociala medier. Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie och den har sin teoretiska grund i Goffmans dramaturgiska perspektiv. I studien avgränsas samlingsnamnet sociala medier till att endast innefatta nätverken Facebook och Instagram. I intervjuerna framkom det att det pågår normförhandlingar kring hur dödsbud och annan kommunikation om döden på sociala medier ska hanteras. Intervjupersonerna visade sig ha skiftande hållning till både döden och sociala medier i fråga om vad de ansåg vara privat respektive offentligt, men studien visade samtidigt att det finns stor förståelse och acceptans för att människor sörjer olika och har olika sätt att uttrycka sig.

Barn befinner på förskolan största delen av sin vakna tid. Förskolan och pedagoger har därför en central roll i barns liv, i situationer som innefattar allt mellan glädje och sorg. Trots att pedagoger bär ett stort ansvar att kunna möta barn i olika livssituationer, finns få studier som belyser just barns sorg i förskolan. Enligt de studier som finns framkommer det dock att pedagoger inom förskola och skola uttrycker en osäkerhet när det gäller kunskap och bemötande av barn i sorg. Vårt syfte med denna studie är därför att bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar uppdraget att arbeta med barns sorg i förskolan. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med verksamma förskollärare. I intervjuerna har vi undersökt hur förskollärare upplever att barns sorg kommer till uttryck i förskolan. Förskollärarna har även fått dela med sig av sina egna tankar om hur de bemöter barn i sorg, samt hur de ser på barns roll i sorgen. Vi har analyserat materialet utifrån Lindemanns och Cullbergs kristeorier samt utifrån begreppet delaktighet. I resultatet framkommer att samtliga förskollärare upplever att barns sorgeuttryck är individuella och kan kopplas till tidigare erfarenheter samt ålder. Det framkommer även att förskollärarna anser det vara betydelsefullt att barn får vara delaktiga i sin egen sorg. Resultatet visar vidare att förskollärarna uttrycker att barns sorg är ett viktigt ämne, men att de upplever sig sakna kunskap inom området.

Detta examensarbete har som syfte att belysa förskollärares erfarenheter i arbetet med förskolebarn i sorg. Förhoppningarna är att få en fördjupad förståelse om vad som kan påverka arbetet. De frågeställningar som ställts genomsyrar yrkesverksammas upplevelser, vilket arbetssätt som tillämpas och vad som kan påverka arbetet med barn i sorg. Bakgrunden presenterar tidigare forskning, litteratur inom området och styrlagar som berör arbetet med barn i sorg. En kvalitativ metod innefattande intervjuer har använts där sex förskollärare och två rektorer inom förskolan, har återspeglat sina upplevelser av barn i sorg. I resultatet presenteras informanternas erfarenheter, arbetssätt med barn i sorg och vikten i samarbetet med vårdnadshavare samt andra resurser inom området. I diskussion och slutsats argumenterar vi om trygghet i förskolan, bearbetningsprocessen, sanningsenliga samtal om döden, påverkan i arbetet med barn som förlorat en närstående samt barns reaktioner. Här diskuteras även krisplaner och resurser som pedagoger har till förfogande.

Kuratorer kommer i kontakt med personer i sorg där det bemötande som ges är av betydelse för stödsökandes fortsatta bearbetning och välmående. Utifrån det vill vi få ökad kunskap kring bemötande i sorg och hur stödsökande berättar om bemötandet från kuratorer. Syftet med studien har varit att utforska hur stödsökande som haft en kuratorskontakt på grund av sorg i relation till nära anhöriga berättar om upplevelsen av bemötandet. För att utforska det har vi utgått från vad stödsökande berättar som positivt och mindre positivt i bemötandet. Studien är en kvalitativ studie där vi har använt semistrukturerade intervjuer och en narrativ analys. Med hjälp av Bernler och Johnsons (2001) teori för psykosocialt arbete samt Eide och Eides (2006) processuella modell har vi antagit ett perspektiv som synliggör förhållningssätt i bemötandet och kommunikationens dimensioner. Teorierna har bidragit till att ge ett djup i tolkningarna samt lett till förståelse av vad som framkommit i materialet. Fokus i studien har varit stödsökandes berättelser vilket lyfts fram i den narrativa analysen. Studien har utgått från att flera tolkningar av verkligheten kan göras och vi har gjort en tolkning av de stödsökandes berättelser med grund i våra teoretiska perspektiv. Studien har gett oss möjlighet att få en ökad kunskap och förståelse kring vad som berättas om bemötandet av stödsökande. Resultatet som framkommit har handlat om vikten av ett individuellt bemötande utifrån personliga behov. Det som har varit avgörande för om en kurators bemötande känts positiv eller mindre positivt har varit stödsökandes gemensamma berättelse av huruvida kuratorn varit en god lyssnare, sättet kuratorn förmedlat saker på, om kuratorn känts intresserad och genuin, haft kunskap samt varit inkännande. Vi avser att vår studie ska bidra med att få ta del av personliga berättelser där upplevelser framkommer av vad som varit positivt och mindre positivt i bemötandet. Studiens resultat kan bidra till det sociala arbetet med vidare kunskap och en förståelse för stödsökandes upplevelser. Det är av relevans för det sociala arbetet att ta hänsyn till stödsökandes enskilda berättelser, detta på grund av att stödsökande då får sina röster hörda. Studien ger även möjlighet utifrån sin teoretiska grund och empiri att se bemötandet ur andra perspektiv för yrkesverksamma inom området.

Denna studie är en kvalitativ innehållsanalys där syftet är att utifrån ett genusperspektiv identifiera och analysera på vilket sätt sorg skildras i relation till flick- respektive pojkkaraktärer i fyra bilderböcker. Studien har utgått från dessa tre frågeställningar, hur skildras känslan sorg i relation till flick- respektive pojkkaraktärer? Hur skildras utagerandet av känslan sorg i relation till flick- respektive pojkkaraktärer? Hur skildras bemötandet från vuxna av flick- respektive pojkkaraktärer gestaltade som sorgsna? I studien har både texter och illustrationer analyserats i fyra bilderböcker som alla behandlar känslan sorg i form av förlust av en närstående eller i form av ett husdjur. Analysen utgår från teorier om genus och specifikt genus i bilderböcker.   Resultatet visar att de fyra bilderböckerna till viss del följer normer som finns i samhället kring manligt och kvinnligt beteende men de kvinnliga karaktärerna ses oftare inneha egenskaper som betraktas som typiskt manliga än tvärtom.

Tidigare forskning visar att det är möjligt att uppfatta övergripande känslor som glädje och sorg i musik. Däremot saknas forskning kring uppfattningen av mer specifika känslor. För denna studie skapades ett musikstycke med målet att förmedla känslan av ensamhet, som är en underkategori av sorg. Musiken skapades med utgångspunkt i tidigare forskning och ett antal inspirationskällor från annan musik. Under intervjuer fick deltagarna lyssna på musiken och svara på vilken känsla de hörde. Deltagarna beskrev en sorglig känsla och vissa använde specifikt ensamhet. Resultatet visar att kompositörer kan behöva skriva musik utifrån målet att förmedla en specifik känsla. Valet av olika musikaliska parametrar som klangfärg och musikteoretiska moment var viktigt. Vid en utveckling av studien kan andra känslor utöver ensamhet undersökas. I framtida forskning borde även den undersökta målgruppen utökas. Ökad kunskap i forskningsområdet kan leda till bättre förståelse kring hur musik kan användas för att förmedla specifika känslor.

No description available.

Death can take place anytime and anywhere. When a student dies, a teacher or other pedagogue at the school, may need a crisis management plan in order to know how to relate to a mourning child. The purpose of this study has been to contribute to an in-depth knowledge of coping with grief and crisis in school, with focus on death. From a pedagogic point of view, we have compared three Swedish crisis plans and three Danish grief plans to see what the preparedness in these schools are showing, focusing on the role of the teacher. To answer the study's purpose and questions, we have analyzed and compared the empirical material with the help of Cullberg's (2006) crisis and crisis-therapy, and Raundalen and Schultz's (2007) crisis-pedagogy, based on a document analysis. The results found were mainly fundamental similarities that appeared in both the structure and the content of the crisis management plans section, but nevertheless the Swedish and Danish crisis management plans showed differences. The Danish grief plans were much longer and more extensive, which differed from the Swedish plans which only presented short sections regarding deaths in a few individual sections. The results of the survey finally showed that there are more conditions for Danish teachers than Swedish to help a mourning child, as there are more tools for Danish teachers to relate to in their grief plans. / Döden kan ske när som helst och var som helst. Vid en förlust av en elev kan man som lärare eller övrig pedagog på skolan behöva ta hjälp av en krishanteringsplan för att veta hur man bör förhålla sig till ett barn i sorg. Studiens syfte har varit att bidra med kunskap om kommunala kris- och sorgplaner för grundskolan. Ytterligare ett syfte har varit att jämföra eventuella skillnader mellan danska och svenska planer, speciellt vad avser insatser inför, under och efter kriser. Utifrån en pedagogisk synvinkel har vi jämfört tre svenska krisplaner och tre danska sorgplaner för att se vilken beredskap dessa skolor visar på, med fokus på lärarens roll. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi utifrån en dokumentationsanalys analyserat och jämfört det empiriska materialet med hjälp av vårt teoretiska ramverk, kris, kristerapi (Cullberg, 2006) och krispedagogik (Raundalen & Schultz, 2007). Resultatet visade främst på de grundläggande likheterna i både strukturen och innehållet av kris- och sorgplanerna, men trots detta skiljde sig de svenska och danska planerna åt. De danska sorgplanerna var betydligt längre och mer omfattande, vilket skiljde sig från de svenska planerna som endast presenterade korta delar gällande dödsfall i några enstaka avsnitt. Undersökningens resultat visade avslutningsvis på att det finns fler förutsättningar för danska lärare i sina sorgplaner att agera utifrån, än de svenska lärarna. Detta eftersom det finns fler verktyg för danska lärare att förhålla sig till i sina sorgplaner.