Avsikten med studien är att utforska vilken syn på krishantering och krisberedskap för skolor som kommer till uttryck inom forskningsbaserad litteratur i ämnet samt att utröna något om lärares känslor och uppfattningar kring begreppen. För att ta reda på hur en förskola och en skola ser på begreppet kris och hur de arbetar med krisberedskap skickade vi ut en kvalitativ och semistrukturerad så kallad inkät som kompletterades med muntliga intervjuer. Resultatet från inkäterna jämfördes med aktuell forskning. I studien framkom det att beredskapsplaner anses som en viktig förberedelse för en eventuell kris. Vidare påpekas vikten av att lägga lärarrollen och undervisningen åt sidan och finnas där som medmänniska för till exempel en sörjande elev. Det har framkommit i studien att det inte går att ta över en färdig handlingsplan. Det är den mentala förberedelsen som tycks vara den viktigaste delen för att en kris skall hanteras på ett fördelaktigt sätt.

No description available.

Den här studien handlar om barn som befinner sig i sorg. Begreppet sorg är stort och svårt att förstå. Syftet med studien är att undersöka vilken beredskap några pedagoger i förskolan känner att de har när det gäller att möta barn i barngruppen som befinner sig i sorg efter ett dödsfall i sin närhet. Vidare är ett syfte att skapa en bild av hur man som pedagog i förskolan kan bemöta barn i deras sorgearbete och vilka metoder som kan underlätta för dem. Till sist ska studien belysa vilket stöd pedagoger känner att de har för att hjälpa barn i sorg. Syftet med denna studie är att undersöka hur några pedagoger i förskolan upplever sin beredskap när det gäller att möta barn i barngruppen som befinner sig i sorg efter ett dödsfall. Hur beskriver några pedagoger att de vill bemöta ett barn/barngrupp i förskolan som upplevt ett dödsfall i sin närhet? Hur ser arbetet ut i förskolan när det gäller att hantera barns sorg? Vilket stöd känner/önskar pedagogerna att de har för sitt handlande när de gäller att möta barn i sorg? Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra verksamma pedagoger från två olika förskolor har genomförts. Intresset om att fånga hur pedagoger tänker om bemötandet av barn i sorg avgjorde metodvalet. Resultatet visar att de pedagoger som har erfarenhet av möten med barn i sorg känner sig mer förberedda för eventuellt nya sådana situationer. Alla pedagogerna var överens om att en tydlig krisplan är en av de viktigaste delarna för att bemötandet av barnen ska bli så bra som möjligt. Det mest betydelsefulla för ett barn som befinner sig i sorg är att de omges av människor som förstår dem och som ger dem god omsorg. Ett väl fungerande arbetslag utgör en stor styrka och trygghet för pedagogerna själva i arbetet med barn i sorg. Via kunskap och kärlek kan man utifrån olika metoder hjälpa barnen att hitta vägar att bearbeta sin sorg och komma vidare i livet. Leken har en betydande roll när det gäller att låta barnen ge uttryck för sig sorg.

Självmord är idag en vanlig dödsorsak bland människor runt om i världen. I den här uppsatsen har begreppet suicid valts istället för självmord då det inte är ett lika negativt laddat ord. Eftersom suicid är så vanligt förekommande är det viktigt att sjuksköterskor får kunskap och information om de efterlevandes sorg. Kunskapen behövs för att kunna lindra lidandet som uppstår efter dödsfallet. Syftet med den här studien är att studera familjens upplevelser när deras son, dotter eller syskon har begått suicid. Författarna valde att göra en litteraturstudie där kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades med hjälp av en innehållsanalys som utgick ifrån Fribergs modell. Resultatet visar att de efterlevande drabbas av en lång sorgeprocess med många olika känslor och upplevelser som innebär ett lidande för individen. Det framkom att syskon och föräldrar reagerade på liknande sätt genom chock, misstro och förvirring. Det fanns också olikheter såsom att syskon många gånger sett varningstecken, till skillnad från föräldrarna. Relationerna i familjen och till omgivningen förändras många gånger. Många familjer kände sig isolerade då de upplevde att de inte fick lov av omgivningen att prata om vad som hänt deras familjemedlem. Både syskon och föräldrar upplevde en känsla av skuld efter dödsfallet. De frågade sig själva om de kunde ha gjort mer för att hjälpa familjemedlemmen. Författarna diskuterar resultatet utifrån behovet av stöd hos de efterlevande och hur familjen kan få hjälp att försöka gå vidare med det dagliga livet. Diskussionen avslutas med att belysa sjuksköterskans roll i familjers lidande. För att försöka lindra individernas lidande är det av stor vikt att stöd från omgivning och från vården finns tillgänglig. När det handlar om suicid identifierades att stödgrupper främjade individens hälsa och lindrade lidandet. I slutsatsen har författarna kommit fram till att familjen försätts i en sorgeprocess och drabbas därmed av ett lidande som påverkar varje familjemedlems livsvärld.

Bakgrund: Att ta hand om de efterlevande efter ett dödsfall är en svår och komplicerad uppgift för sjuksköterskan, speciellt om dödsfallet sker oväntat. Vid ett oväntat dödsfall blir sorgearbetet mycket svårare för de efterlevande jämfört med väntade dödsfall. Livet tar en drastisk vändning och ingen tid för emotionell förberedelse har funnits. Syfte: Syftet var att beskriva efterlevandes erfarenheter vid ett oväntat dödsfall av en närstående. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med sammanställd forskning utifrån artiklar som involverar efterlevandes erfarenheter och upplevelser vid ett oväntat dödsfall. Forsberg och Wengström (2013) har använts som inspiration under analysprocessen. Resultat: Sju olika kategorier arbetades fram och kom till att bli: Lidandets olika former, Efterlevandes erfarenheter av information och omhändertagandet, Att bli lämnad i ovisshet, Att ta farväl, Att gå vidare och bearbeta sorgen, Att få tala ut och Ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa. Tre övergripande teman framkom: Efterlevandes kris- och sorgeupplevelser, Erfarenheten av omhändertagandet samt Erfarenheten av livet efter dödsfallet.  Slutsats: Efterlevande reagerar olika på sorg och lidande. För att lindra det lidande som uppstår vid ett oväntat dödsfall krävs det att information ges till de efterlevande. Bearbetningen av sorgen tar tid för de efterlevande och den närståendes plats kan aldrig ersättas. Det är av stor vikt att de efterlevande får tala ut kring sina känslor och upplevelser kring dödsfallet för att minska risken för psykisk-och fysisk ohälsa.

Arbetet undersöker hur områden som döden, sorg och barns aktörskap gestaltas inom modern barnlitteratur. Studien består av en ideologianalys av åtta bilderböcker som alla blivit utgivna under åren mellan 1999 – 2011. Syftet är att granska vilka kunskaper och värderingar som kommer till uttryck i barnlitteraturen och hur dessa kan relateras till den forskning som idag existerar om barn i sorg och barns förståelse om döden. Undersökningens fokus kommer vara hur det krisdrabbade barnet skildras i böckerna och vilken syn på barnet som förmedlas.    Ideologianalysen genomförs med analysverktyget parametrar. Resultatet visar att barnlitteraturen förmedlar en varierande skildring av död och sorg i böckerna där kunskap växlar mellan det konkreta och det abstrakta. Hur barnen skildras och den syn på barnet som förmedlas i böckernas innehåll är övervägande positiv, där barn ses som kunniga, kompetenta och självständiga aktörer.

<p>Hur förberedda är skolorna idag om det uppstår kriser?</p><p>Vi har velat undersöka hur pedagoger förhåller sig till krishantering i skolan. De resultat som vi fick fram genom kvalitativa intervjuer med lärare, var att det inte fanns en stor kunskap inom området på de två utvalda skolorna och att det fanns behov av att utveckla och bearbeta krishanteringsplaner. Vi har kommit fram till att väldigt få i dagens skola har den beredskap som verkligen krävs.</p><p>I resultaten har framkommit att skolor inte har en väl utarbetad krisplan och krisgrupp som utbildas kontinuerligt och att det finns behov av någon kompetensutveckling i ämnet krishantering. Få att få en väl fungerande organisation vid krissituationer anser vi att det behövs en fungerande krisplan som stöd och handledning men också en tydlig ansvarsfördelning. Det är viktigt att all personal på skolan är införstådd i krisplanerna och dessa innehåll för att kunna hantera en ofattbar händelse.</p><p>Hur skolorna kan vara beredda och hur skolorna kan utveckla krishantering presenteras via olika strategier från internationella forskningsstudier. Skolan kan till exempel utnyttja en temadag gällande krishantering eller skolpersonalen kan även utse ett antal personer som ska fungera som stöd och resurs för övriga genom att gå kurser och fördjupa sig i ämnet. Vi menar att detta bör vara ett högt prioriterat ämne.</p>

Ett av lärarens viktiga uppdrag är att finnas som den trygga punkten i ett barns liv när det värsta händer. Utifrån handböcker samt stödmaterial från Skolverket vill vi ta upp hur barnböcker kan användas inom ramen för ämnet svenska med syftet att underlätta sorg hos barn men också att hjälpa barnen att själva kunna skapa sig en förståelse av sin egen sorg. Det finns begränsad forskning kring ämnet men efter Estoniaolyckan 1994, minibussolyckan med de sju barnen och två lärarna som omkom i Mellansverige 1999 samt flodvågskatastrofen 2004 har sorg i klassrummet varit ett ämne som behövt tas upp mer. Vi vill belysa att detta är ett relevant och viktigt ämne eftersom alla lärare någon gång kommer att möta barn i sorg. I och med våra egna bristande kunskaper ville vi ta reda på mer om vad som krävs av oss lärare samt vilket stöd vi kan tänkas få av andra myndigheter. Metoden som används i denna uppsats är en kvalitativ textanalys av utvalda barnböcker samt handböcker för att belysa hur den valda litteraturen kan användas i ämnet svenska för att underlätta svåra samtal med barn. Resultatet visar på att den valda litteraturen kan underlätta för svåra samtal med barn. Barnböckerna tar upp döden på ett förskönat sätt för att inte göra det till något hemskt som barnen blir rädda för. De utvalda barnböckerna kan användas i flera syften för att hjälpa barn samt få dem att uppnå mål och riktlinjer som läroplanen lyfter fram. Slutsatsen av denna analys är att barnlitteratur kan användas inom ramen för ämnet svenska för att hjälpa barnen att förstå budskapet i och med att text och bild tydliggör detta.

Bakgrund: Varje år förlorar ett stort antal föräldrar sina barn i sjukdom, olyckor och våldsbrott. Sorgen som drabbar föräldrarna är förödande och livet blir svårt att hantera. Trots att stora sorger skapar starkare band inom familjen så kommer de föräldrar som har barn kvar i livet att få mindre tid till sin egen sorgebearbetning. Syfte: Att beskriva hur föräldrar hanterar sorgen efter att de förlorat ett barn. Metod: Beskrivande litteraturstudie som grundats på tolv studier med varierande ansatser.   Resultat: Det framkommer olika sätt för föräldrarna att hantera sorgen på. Som till exempel att träffa andra som är i samma situation och att prata om barnet. Trots att det väcktes starka känslor så upplevdes den fortsatta kontakten med sjukhuset som betydelsefull. De flesta föräldrarna beskrev att de fått ett nytt perspektiv på livet.  Relationer inom familjen visade sig stärkas på grund av sorgen man delar, dock beskrev föräldrarna det som en utmaning att handskas med syskonens sorg samtidigt som de själv sörjde. Många av föräldrarna menar att förlusten med tiden gjort de starkare och att de upplever det lättare att handskas med andra svårigheter i livet. Föreliggande litteraturstudie beskriver även vilken datainsamlingsmetod som användes i de inkluderade artiklarna. Slutsats: Förlusten av ett barn hanterades på olika sätt beroende på hur föräldrarnas livssituation såg ut. Viktiga saker för föräldrarna var till exempel att hålla minnet av barnet levande, träffa andra som har varit med om samma förlust samt hålla sig sysselsatta. Efter en förlust av ett barn så ändras föräldrarnas värderingar av livet. För att underlätta mötet med dessa sörjande föräldrar så är det viktigt att sjuksköterskan bär på kunskap om hur han/hon ska agera. Ett bra bemötande kan lindra föräldrarnas lidande och på så vis främja för föräldrarnas hälsa och välbefinnande.

Denna studie undersöker ifall det är möjligt att illustrera känslor genom animation på en simplistisk modell, i detta fallet en kub. Animationerna som genomförs baseras i Disneys animationsprinciper samt Labans rörelseteori, två olika teorier angående hur högkvalitativ animation kan skapas och analyseras. Två animationer skapades, en som är tänkt att illustrera sorg och en som är tänkt att illustrera glädje. Dessa animationer tillsammans med en kort enkät nådde 84 respondenter och fick väntat resultat. Majoriteten av respondenterna läste in känslor i animationerna, men ett par av respondenterna som läste in känslor i animationerna läste in andra känslor än de som var tänkta att representeras. Slutsatsen är att det är möjligt att förmedla känslor genom animation på en simplistisk modell, men arbetet kan utökas ytterligare genom att nå ut till fler, basera animationerna på en bredare vetenskaplig grund samt att animationerna i sig recenseras och revideras av fler animatörer.