Detta examensarbete undersöker hur olika sorters tonalitet påverkar upplevelsen av filmmusik i en animerad filmscen utifrån begreppen adderat värde, empatisk och icke-empatisk musik. Som teoretisk bakgrund för sambandet mellan det visuella och auditiva ligger de begrepp och definitioner som Chion, Cohen och Davies tagit fram. För att förtydliga skillnaderna mellan olika sorters tonalitet tar undersökningen och skapandet av dess artefakt stöd i definitioner från Persichetti, Simms, Perle, Hauer och Schönberg. Artefakten består av två versioner av en scen ur en animerad film där en version har tonal musik och den andra atonal musik. Tio respondenter gav svar på intervjufrågor vilka sedan analyserades för att producera resultat som besvarar frågeställningen. Undersökningen visar på att tonalitet har en inverkan på hur filmmusik uppfattas och olika sorters tonalitet kan ge upphov till både liknande men också helt skilda känslor. I slutsatsen förs en diskussion om att det vore till undersökningens fördel om fler och längre filmklipp användes med mer genomarbetat musik vilka visades för fler respondenter då svaren från de tio respondenterna i denna undersökning endast ger en liten bild av tonalitetens inflytande och betydelse.

Bakgrund: I Sverige och många andra länder stiger medellivslängden och andelen äldre av den totala befolkningen ökar. För äldre kan hög ålder medföra tilltagande förekomst av ohälsa vilket ökar deras behov av vård och omsorg. Under ålderdomen mister många sin livspartner, en erfarenhet som anses vara bland det svåraste att gå igenom i livet. Syfte: Att beskriva äldre människors erfarenheter av att ha förlorat sin livspartner. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats och deskriptiv syntes utifrån 12 artiklar. Resultat: Partnerns bortgång var en påfrestande känslomässig upplevelse som förde med sig konsekvenser för identitetsuppfattningen, förlorad känsla av mening och ökad ensamhet. Stöd från familj och vänner och att hålla sig sysselsatt hjälpte dem att finna ny mening i livet och komma framåt i sorgearbetet. Erfarenheten av att förlora sin livspartner ledde för många till en personlig utveckling med etablerande av nya livsmönster och en ny identitetsuppfattning. Slutsats: Förlusten av livspartnern var en omvälvande erfarenhet som innebar lidande och betydande förändringar i de efterlevandes livssituation. Genom sociala relationer och aktiviteter fann de ny mening i livet vilket hjälpte dem i processen mot försoning och upprättandet av ett nytt liv utan partnern

No description available.

Bakgrund: Reumatoid artrit, RA, är en systemisk, autoimmun och livslång sjukdom. Runt 2 000 personer nydiagnostiseras i Sverige varje år. Kvinnor drabbas i högre grad än män.  Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av att leva med reumatoid artrit.  Metod:En litteraturöversikt baserad på 14 artiklar med kvalitativ ansats.  Resultat:RA påverkar hela livet, fysiskt, psykiskt och socialt. Den är högst individuell, orsakar smärta, förlust och sorg. Vardagsliv och relationer förändras och personen med RA tvingas till anpassning och förändring. Många behöver hjälp av familjen och samhället. RA innebär också en livslång behandling och kontakt med vården.  Slutsatser:Vid omvårdnaden av personer med RA, kan sjuksköterskan genom ett personcentrerat förhållningssätt, fånga upp varje persons unika upplevelse av livet och sjukdomen. Det är också viktigt att vara medveten om att upplevelsen av RA kan variera från en dag till en annan och att ta personen på allvar. Sjuksköterskan kan också ha en viktig roll i att upptäcka sjukdomen.    Nyckelord:Kronisk sjukdom,livsomställning, personcentrerad omvårdnad, reumatoid artrit, sorg / Main title: Pain, sorrow and a new life Subtitle:A literature review on people's experience of living with rheumatoid arthritis   Background:Rheumatoid arthritis, RA, is a systemic, chronic inflammatory autoimmune disease. Every year about 2 000 persons are diagnosed with RA in Sweden. Women are more affected than men are.  Aim:The aim was to describe people’s experience of living with rheumatoid arthritis.  Method:A literature review containing 14 articles with a qualitative approach.  Result:RA greatly impacts one’s life, physically, mentally and socially. The disease is highly individual, and causes pain, loss and grief. Everyday life and relations changes and the person with RA is forced to adaption and adjustment. Many people need support from family and society. RA also means a life-long treatment and contact with the healthcare system.  Conclusion:With a person-centered care approach, the nurse is able to capture every person's unique experience of life and the disease, when caring for a person with RA. It is also important to be aware that the experience of RA can vary from one day to another and to take the persons own experience seriously. To detect RA, the nurse can play an important role.   Keywords: Chronic disease, life adjustment, person-centered care, rheumatiod arthritis, sorrow.

Vårt syfte är att undersöka hur pedagoger bemöter barn i kris. Vi kommer att behandla hur viktiga pedagoger är i ett krisdrabbat barns liv. De teorier vi utgår ifrån är Cullbergs teori om krisens faser och Bowlbys bindningsteori. I bakgrunden tar vi upp bl.a. betydelsen av tidig hjälp, trygghet och vikten av att barnen kommer in i förskolans vardag och rutiner igen. Vi lyfter även fram leken som ett hjälpmedel för barn i kris, där de kan bearbeta de känslor som uppkommit. Den litteratur som vi använt oss mest av kommer från de norska författarna Raundalen och Dyregrov. Vi har använt oss av intervjuer och har intervjuat fem pedagoger som har erfarenheter av barn i kris. De kriser som pedagogerna berättade om är skilsmässor, dödsfall, missbruk och barn som omhändertogs av socialtjänsten. Pedagogerna lyfter betydelsen av det stöd som finns i förskolan vid krissituationer, som krisplaner och stöd från chefer. Det som pedago-gerna tydligast beskriver är vikten av trygghet för barn i kris, de lyfter även vikten av att vara ärlig i samtalen med barnen.

BAKGRUND: En oarbetad sorg kan leda till svårigheter senare i livet. Enligt forskningen sörjer även små barn. Det är viktigt att förskollärare har kunskap om hur barn reagerar i sorg och hur bemötandet bör ske då barn idag vistas en stor del av sin vardag på förskolan.SYFTE: Vi vill genom vår studie undersöka vilken beredskap ett antal förskollärare i för-skolan har ifall ett eller flera barn drabbas av sorg efter dödsfall och hur man menar att situa-tionen och beredskapen påverkar förskollärarnas arbetssätt.METOD: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat 7 verksamma förskollärare. Vi har i vår undersökning haft hermeneutiken som ansats och som teoretisk utgångspunkt har vi valt Piaget och Vygotskijs teorier angående barns utveckling.RESULTAT: Det råder en viss osäkerhet kring rutinerna när det gäller barn i sorg. För-skollärarna innehar en viss erfarenhet av barn i sorg och samtliga förskollärare har en hand-lingsplan i beredskap om en akut situation inträffar. De önskar mer kompetens och anser att barn i sorg inte prioriteras. / Uppsatsnivå: C

Bakgrund:Ett barn som befinner sig i en förlustsituation är beroendes av de personer som finns i dess omgivning. Barn behöver precis som vuxna uttrycka sina känslor och behov. Enligt forskning leker sig barnen ur de situationer som för dem är svåra.Syfte:Syftet med uppsatsen är att studera lekens betydelse för barns bearbetning av förlust. Vi kommer att undersöka hur ett antal pedagoger stödjer och vägleder barnet/barnen i deras bearbetning kring förluster.Metod:Vi har genomfört en kvalitativ undersökning utifrån en hermeneutisk ansats. Vi har intervjuat 6 verksamma pedagoger inom förskolan. Vår teori utgår ifrån Sigmund Freud och Erik H Eriksons syn på leken och dess betydelse.Resultat:Det visar sig att alla pedagogerna mer eller mindre anser att leken är betydelsefull för barns förlust bearbetning. Avslutet i en förlustsituation enligt pedagogerna är ständigt pågående, det är inget som går att avslut hur som helst. Utan det är upp till varje barn att bestämma när processen nått sitt slut. Pedagogerna ansåg att leken har en stor betydelse, när det kommer till att stödja och vägleda barnen i deras förluster. I den dagliga verksamheten fanns det tillgång till böcker, krislådor och leksaker för pedagogerna att använda i barnens bearbetning. / Program: Lärarutbildningen

Jag vill med min uppsats försöka belysa hur bilden av sorg, saknad och längtan kan se ut om man jämför berättelser för barn som är skrivna på 1800-talet med hur barnboksförfattare skrivit under 2000-talet.Den metod jag använt för att undersöka de olika stilarna är ett litterärt experiment, i vilket jag gjort en omskrivning av några moderna berättelser och försökt att ge dem en karaktär av 1800-talslitteratur.Jag har för detta syfte valt ut två barnböcker som skrevs vid 1800-talets slut, nämligen Sagan om björken och stjärnan av den finlandssvenske författaren Zacharias Topelius och Den lilla flickan med svavelstickorna av den danske författaren Hans Christian Andersen. Dessa två berättelsers innehåll och stil har jag låtit färga två barnböcker skrivna under 2000-talet, nämligen Den dagen av Viveka Sjögren, utgiven år 2008, Ensammast i världen av Magda Eggens, utgiven år2003.Min slutsats är att bilder av sorg, saknad och längtan kan målas upp på olika sätt, och att tidsåldern förvisso speglar hur dessa bilder ser ut, men att de också kan upplevas olika beroende på vilka uttryck man använt.I min studie har jag tagit del av relevant teoretisk litteratur och har med stöd av andras forskning byggt ramar kring mina egna antaganden.

<p>I vårt examensarbete har det övergripande syftet varit att öka kunskaperna kring hur man som lärare kan bemöta elever i sorg. Vi vill med examensarbetet få en förståelse för hur några vuxna tänker kring hur barn, i förskola och skola, reagerar i och hanterar sorg samt hur man som lärare kan bemöta dessa elever i klassrummet. Genom att ha studerat litteraturen inom detta område samt intervjuat två BRIS-ombud och hållit ett fokusgruppsamtal med tre lärare har vi samlat in vårt material. I arbetet har vi ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt ett psykologiskt perspektiv, anknytningsteori, på reaktioner och hanterande av sorg. I resultatet fick vi fram lärarnas syn på hur de tänker om sin kompetens kring bemötandet av barn i sorg samt BRIS-ombudens tankar kring bemötandet av barn i sorg. Det som framkom var att lärarna kände en osäkerhet inför att möta barn i sorg. BRIS-ombuden framhöll att det viktigaste inte är att göra utan att vara. I slutdiskussionen tar vi upp hur man bör bemöta barn, vad man bör tänka på när man står inför en klass där ett barn drabbats av en förlust av en nära anhörig. Vi framhåller hur vi som lärare medierar, genom kommunikation, hur man bör sörja. Därför bör vi som förebilder ha en öppen dialog i klassrummet där vi visar att alla känslor är tillåtna.</p>

<p>Studiens syfte var att skildra anhörigas individuella upplevelser av att vårda sin partner på äldre dar. Teman som berördes var upplevelser kring hur situationen uppkommit, relationen, vardagen, stöd och den egna hälsan. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att besvara frågeställningarna intervjuades fyra personer, tre kvinnor och en man. De anhöriga var vid tidpunkten av deras partners insjuknande pensionerade. Det teoretiska perspektivet som har använts är gerotranscendensteorin. Studien relateras också till Heaps tankar om existerande förväntningar på äldre samt tar upp förlustbegreppet relaterat till den äldre människan. Heaps beskrivningar om sorg i samband med åldrandet bearbetas också. Resultatet visade att upplevelsen kring situationen är högst individuell. De anhörigas upplevelser av att vårda sin partner framstår ur deras berättelser som mer beskriva en del av deras liv tillsammans än som en enskild uppgift. Att den anhöriges situation och upplevelser är beroende av hur den sjuke partners situation upplever sin, förtydligas i resultatet. Intervjupersonerna uttryck i studien var att situationen innebar en emotionell process och framträdande var upplevelser av sorg. Samtidigt uttrycks stor tacksamhet hos de anhöriga över att få möjlighet att finnas till hand och hjälpa sin livskamrat, likt en sista ömhetsbevis.</p>