Syftet med studien var att undersöka vilka strategier media använder sig av för att medikalisera sorg och nedstämdhet till depression i de fyra största svenska dags- och kvällstidningarna: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen, 2015–2019 (n=50). I det västerländska samhället har det skett en ökad medikalisering och därför ville vi undersöka hur detta har gått till i svensk media med hjälp den diskurspsykologiska metodansatsen och socialkonstruktionismen. Studiens resultat visade att medikaliseringsdiskursen var den dominanta diskursen där media beskriver depression som något som har biologiska orsaker som bör behandlas inom vården med medicin. De tolkningsrepertoarer i form av metaforer som vi kunde identifiera i vårt datamaterial och som understödjer medikaliseringsdiskursen var: depression som ett mörker, depression som en tyngd och depression som något man går in i. Dessa metaforer kunde förstås som sjukdomsmetaforer. Studien visade också att media använde sig av subjektspositionerna:  experten, den diagnostiserade och den nedstämda kändisen, dessa var de som gavs mest utrymme att uttala sig i media om nedstämdhet, sorg och depression. Resultatet visade också att media använder sig av retoriska strategier så som: den medikaliserade inramningen, före- och efter berättelser, extremfallsformuleringar, vaccinering mot egenintresse och modalitetsmarkörer. Dessa retoriska strategier används i media för att försvara sig, parera invändningar samt att få sina beskrivningar att framstå som trovärdiga och fakta. Vi kunde också identifiera en motdiskurs där media använder psykosociala faktorer för att beskriva nedstämdhet och sorg som en frisk reaktion på naturliga påfrestningar och individens livssituation.

Denna studie syftar till att undersöka hur döden skildras i barnlitteratur. Materialet utgörs av sex stycken barnböcker som har valts ut med kriterierna popularitet, årskurs och en variation av författare. Böckerna som analyseras är Adjö, herr Muffin, Bröderna Lejonhjärta, Det magiska hjärtat, Flickan med svavelstickorna, Godnatt mister Tom och Spring Fanny, Spring! I undersökningen studeras hur döden beskrivs och vad den innebär i barnböcker. Frågeställningarna i studien har varit följande: Hur beskrivs döden och vad innebär den? Hur beskrivs huvudpersonernas förhållningssätt till och reaktioner på döden? Tidigare forskning visar att barn sörjer olika beroende på deras tidigare erfarenheter och att barns reaktioner på sorg beror på deras sociokulturella utveckling. Skolan har en viktig roll när det kommer till barn i sorg just för att under skolåren spenderar barnen den mesta av sin vakna tid i skolan och att det är bra om skolan har tillgång till böcker som behandlar död och sorg för att kunna, med böckernas hjälp, ge barnen förutsättningar samt öka förståelsen för döden och sorgbearbetning. Resultatet av analysen delas in i olika teman Döden genom den efferenta texten som visar hur döden beskrivs i böckerna och Döden i en föreställningsvärld delas in i underteman och ger läsaren en bild av olika föreställningsvärldar som kan bidra till en ökad förståelse av döden. En slutsats blir att man som lärare kan använda dessa böcker som effektiva redskap för att samtala om död med barn. Beroende på vilken bok man använder sig av får eleverna erfara olika föreställningar om döden och vad den innebär.

Några verkar tro att sorgen är ett rum som man besöker en stund och sen går ut. Kanske som ett tonårsrum med affischer på väggarna, kläder på golvet och samlingar av glas med slattar av O’boy. Någonting man lämnar bakom sig sen. Vi som gått in i sorgens rum vet det inte är sant. Vi vet att den inte är ett rum, utan en labyrint. Vi vet att dörren slår igen bakom och försvinner. Det går att komma ut, men genom en annan dörr och till en annan plats. Denna bok innehåller en samling texter om mitt sökande efter den där dörren.

SAMMANFATTNING Bakgrund:Det behövs särskilt mycket stöd åt närstående när döden kommer oväntat. Människor som upplever plötslig död av en närstående riskerar mer uttalad och förlängd sorg. Plötslig död inträffar utan förvarning eller period av känd sjukdom. Till denna kategori hör akut sjukdom, olycksfall, självmord och mord. Den traumatiska krisens förlopp kan beskrivas i fyra naturliga faser; chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. Coping beskriver en persons förmåga att hantera stressfyllda och känslomässigt påfrestade situationer. Syfte: Syftet var att beskriva sjukvårdspersonals erfarenheter och upplevelser av att möta närstående vid plötsliga och oväntade dödsfall inom akutsjukvård. Metod: En forskningsöversikt valdes och det innebar granskning och sammanställning av relevant forskning. Artiklarna skulle vara utgivna tidigast år 1999, gällande vuxna närstående över 19 år samt att de skulle vara utgivna på engelska eller svenska. Alla artiklar var granskade. Manuella sökningar gjordes genom att granska vetenskapliga artiklars referenslistor. Då hittades tre vetenskapliga artiklar att inkluderas. Studiens 19 artiklar återfanns i PubMed och CINAHL. Resultat: Att lämna svåra besked till patienter och närstående upplevdes av sjukvårdspersonal som en svår uppgift. Sjuksköterskorna ansåg att det var viktigt att ge ärlig och korrekt information till närstående. Svåra besked som lämnades felaktigt kunde skada sorgen och patientens närstående borde behandlas med omsorg och respekt. Sjuksköterskorna kände att det var känslomässigt påfrestande att ta hand om sörjande närstående och därför behövdes riktlinjer för hur de skulle gå tillväga vid dessa situationer. Sjuksköterskorna tyckte att det kunde vara bra att erbjuda närstående att närvara vid återupplivningsförsök och låta dem se den avlidna kroppen för att underlätta sorgen. Sorg och förlust kunde leda till både psykiska och fysiska konsekvenser. Forskningsöversiktens resultat visar att sjuksköterskorna använde sig av skyddande försvarsmekanismer som förnekelse och bortträngning för att hantera påfrestande situationer. Sjuksköterskornas upplevelser kring en patients död påverkades av deras förmåga att skapa en distans för att lindra sorg och de sökte i första hand stöd hos sina kollegor. Slutsats: Sjukvårdspersonal behöver ett psykologiskt försvar för deras professionella arbete och för sitt eget välmående. Riktlinjer och tydliga ansvarsområden behövs för att hantera dödsfall. Utbildning behövs för att utöka kompetensen i hur svåra besked lämnas.

SAMMANFATTNING Bakgrund Sjuksköterskor möter regelbundet patienter som befinner sig i akuta krissituationer, vilket är ett naturligt tillstånd i svåra lägen. För att identifiera och ge möjlighet att lindra patienters lidande i dessa situationer samt stödja patienter i en konstruktiv återhämtning, har sjuksköterskor ett betydelsefullt ansvar. Insikt i krisprocesser, sorgbearbetning, Dual-Process Theory samt klinisk definition av lidande kan då vara ett viktigt stöd. Detta då lindring av lidande är ett av sjuksköterskors fundamentala ansvarsområden. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att möta patienter i akuta kristillstånd. Metod Studien utfördes som en litteraturöversikt. Datainsamlingen utgick från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Totalt inkluderades 16 vetenskapliga artiklar, varav 13 med kvalitativa och tre med kvantitativa ansatser. Dessa redovisades i en matris och i löpande text med en efterföljande integrerad analys. Resultat Efter analys av resultaten identifierades tre kategorier. ”Kunskaper och erfarenheter” skildrade sjuksköterskors brist på kunskap inom krishantering samt värdet av erfarenheter. ”Utmanande omvårdnadsarbete” beskrev sjuksköterskors utmanande yrkesroll i krissituationer. ”Sjuksköterskors hanteringsstrategier” belyste självinsikt, självreflektion, stöd samt hanteringsförmåga. Slutsats Kunskapsbrist i krishantering och behov av mer utbildning upplevdes hos sjuksköterskor. Med rätt kunskap kan patienters behov mötas i akuta kriser och onödigt lidande undvikas, vilket kan resultera i lägre vårdkostnader. Sjuksköterskerollen ansågs betydelsefull för krisens utveckling och bör präglas av närvaro, lyhördhet, empati och existentiell reflektion. Omvårdnadsarbetet upplevdes utmanande utifrån patienter och anhörigas krav, samt ett integrerat teamarbete, vilket blir avgörande i krissituationer. Behovet av emotionell vård var omfattande och vårdlidande uppstod genom olika livsvärldsperspektiv hos sjuksköterska och patient.

Varje år dör cirka 300 barn i Sverige. Skador är den enskilt vanligaste dödsorsaken för personer under 18 år. Det är svårt för någon som aldrig varit med om att förlora sitt barn att föreställa sig hur en sådan tragedi yttrar sig. Att sörja är en mänsklig reaktion som förekommer i alla åldrar och kulturer och kan beskrivas som en djup sorgsenhet som går igenom olika faser utan förväntat slut. Att möta någon som uppvisar sorg kan ge en upplevelse av obehag då vi inte vet hur vi ska förhålla oss i en sådan situation. Föräldrar som plötsligt har förlorat sitt barn har berättat hur viktigt det är att ha människor i deras omgivning som visar medkänsla. Föräldrar behöver medvetandegöras om sitt barns stundande död för att kunna anpassa sig till hur deras liv ser ut efteråt. När barnet går bort i plötslig död är detta inte möjligt. Kunskap om hur behoven ser ut hos föräldrar som förlorar ett barn i plötslig död och vilket stöd som ger dem den bästa förutsättningen att sörja på ett så hälsosamt sätt som möjligt, skapar en grund för sjuksköterskan vid bemötandet av dessa föräldrar. Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser och behov av stöd efter att ha förlora sitt barn i plötslig död. För att besvara syftet tillämpades en litteraturstudie. Det innebär att en sammanställning och analys gjordes av studier inom forskningsområdet. Databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO har använts i databassökningen där 12 vetenskapliga artiklar valdes ut. Manuella sökningar resulterade i ytterligare tre artiklar. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar som haft både kvantitativa och kvalitativa metoder eller en kombination av dessa. Föräldrar berättade att de upplevde ett bristande bemötande av sjukvårdspersonal i samband med barnets död. Förlusten gav en inverkan på föräldrarna både fysiskt och psykiskt och yttrade sig genom fysisk smärta, energiförlust, nedsatt koncentrationsförmåga, sömnproblematik och förändringar i beteende och humör. För många föräldrar ledde förlusten till isolering och nedsatt hälsa. Framträdande var att föräldrarna hade behov av att ha människor som visade medkänsla och erkände deras sorg runt omkring sig under lång tid efter förlusten. Föräldrar hanterade sin förlust bland annat med hjälp av familj, vänner, stödgrupper och religion. Det är av stor vikt att föräldrarna får ett varmt omhändertagande av sjuksköterskan och att sjuksköterskan känner sig säker i sin roll som stödgivare och ger föräldrarna den tid och trygghet de behöver. Föräldrarna behöver ha någon som lyssnar till deras behov av stöd då föräldrarna saknar energi att ta egna initiativ under en lång tid efter förlusten.

SAMMANFATTNING Bakgrund Upp till 70 procent av alla faktiska graviditeter leder till missfall. Beskedet om att graviditeten slutat i ett missfall är i många fall ett stort trauma. Syfte Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av bemötandet samt omvårdnadens betydelse vid ett missfall. Metod En litteraturöversikt genomfördes för att svara upp till syftet. Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed och genererade i 15 vetenskapliga artiklar vilka inkluderades efter kritisk granskning. Resultat I resultatet presenteras 15 artiklar och ur dessa framkom fem teman: information och möjligheten att ställa frågor, uppföljning och rådgivning, normalisering, utanförskap, bemötande stöd och support. Slutsats Bemötandet och omvårdnaden av kvinnor som genomgår ett missfall kan anses som ett viktigt inslag i vården. Tydlig kommunikation och information ses som viktig av kvinnorna. Det behövs en förståelse för kvinnans situation vid ett missfall. Detta för att ge ett så personcentrerat bemötande som möjligt och för att hjälpa kvinnan i hennes sorgebearbetning. Slutsatsen visar att det är viktigt att kvinnorna behandlas professionellt, mänskligt och med sympati och empati. Denna studie kan erbjuda sjuksköterskor och övrig hälso- och sjukvårdspersonal ökad insikt, kunskap och förståelse för hur patienterna upplever bemötandet och omvårdnaden.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa anhörigas upplevelse utav den omvårdnad sjuksköterskan ger i samband med förlust.Bakgrund: Sorg är komplicerat, det är många faktorer som påverkar den och alla människor hanterar och reagerar på olika vis. Sorg är en naturlig del av livet när en förlust inträffar och den har inget med sjukdom eller galenskap att göra. Syftet med stöd att är minska dels den fysiska och den psykiska belastningen som det innebär att mista en anhörig. En förbättrad livssituation och minskad risk för vidare ohälsa hos den sörjande är resultatet som eftersträvas vid stödjande insatser.Metod: Elva kvalitativa och vetenskapliga artiklar är framtagna för att besvara syftet. Artiklarna är framtagna från databaserna Cinahl och PubMed och sedan kvalitetsgranskade utifrån SBU:s granskningsmall.Resultat: Ärlighet och tydlighet när det gäller att förmedla information hade stor positiv betydelse för de anhöriga. Engagemang bland vårdpersonalen där de visade medkänsla och välvilja gjorde att de sorgedrabbade kände sig hörda och sedda. Ett behov av stöd i sorgearbetet uttrycktes där tröst och tillgänglighet från personal var huvudkomponenterna.Konklusion: Sjuksköterskan har en viktig roll i bemötandet med människor som är på väg att förlora en närstående, eller som nyligen varit med om en förlust. Information, engagemang och stöd de punkter som bör fokuseras på för att lindra lidandet och underlätta sorgeprocessen. / Aim: The purpose of the review is to highlight key factors in meeting with relatives in connection with the loss of a loved one.Background: Grief is complicated, there are many factors that affects it and people handle and react in different ways. Grief is a natural part of life when losing a loved one and it has nothing to do with illness or insanity. The aim of support is to reduce both the physical and the psychological burden that comes with losing a loved one. Improved living conditions and reduced risk of further illness among bereaved people are the result pursued by supportive measures. Methods: Eleven qualitative and scientific articles were found to answer the purpose. Articles are derived from databases Cinahl and PubMed and they are quality controlled on the basis of the SBU's review template.Results: Honest and clear information had great positive significance for the relatives. Commitment among health workers where they showed compassion and benevolence, made the bereaved relatives feel like they were heard and seen. A need for bereavement support was expressed, in which comfort and availability of personal were the main components.Conclusion: The nurse has an important role in the treatment of people who are about to lose a loved one, or who have recently experienced a loss. Information, commitment and support the key factors that should be focused on to relieve suffering and to facilitate the grieving process.

Hur ska man hantera sin sorg vid förlusten av ett kärt husdjur? Denna uppsats behandlar individers upplevelser och hantering av sorgen vid förlusten av ett husdjur. De frågor som ställts är; hur beskrivs sorgen efter att husdjuret har somnat in, hur har personen hanterat sina sorgekänslor, var det någon metod som var mer vanlig än andra. Materialet som används framkom genom en enkät som delades via Facebook. Enkäten innehöll 16 frågor som bad individen att beskriva sina upplevelser och känslor vid beslutet att avliva sitt husdjur. Den tidigare forskningen visar att ett husdjurs bortgång starkt påverkar individen och att minnesskapande handlingar och ritualer kan medföra både positiva känslor och negativa känslor. Genom fenomenologi och Gurli Fyhrs modell för sorgeprocess har resultatet analyserats och utarbetats. I resultatet framkom vilka känslor som var vanligast, hur sorgen har hanterats samt att minnesskapande handlingar och riter var vanliga. I diskussionen kommenteras likheterna mellan denna studie och tidigare studier, samt diskussion kring minnesskapande handlingar och ritualer och dess betydelse för individen. Slutsatsen är att validering av känslor och förståelse för sin sorg är de känslor som främst framkom; samt att minnesskapande handlingar var mer vanliga än förväntat.  Inom framtida forskning diskuteras förlusten av antika ritualer relaterade till sorg samt hur forskning i olika kulturer kan bredda vår kunskap inom ämnet.

Bakgrund: Miljontals människor världen över är i behov av palliativ vård. Cirka en sjundedel av de som behöver palliativ vård erhåller det. Den palliativa vården syftar till förhöja livskvalitén och lindra lidande. Det palliativa vårdandet ska uppmärksamma både patienten och den närståendes behov. Närstående associeras ofta med känslor som sorg. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes erfarenheter av vårdmötet med sjuksköterskor inom palliativ vård. Metod: Med en litteraturöversikt med kvalitativ ansats har studiens syfte besvarats. För litteraturöversikten användes Polit och Becks Niostegsmodell. Artiklar är hämtade från databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Resultatet baseras på tretton artiklar. Det framkom två kategorier och fyra subkategorier identifierades. De två kategorierna var Att få stöd i sorgeprocessen och Sjuksköterskors professionalism. Den förstnämndas två identifierade subkategorier var erfarenheter av stöd från sjuksköterskor och upplevelser av vårdmiljön. Den andra kategorins subkategorier identifierades som Upplevelse av sjuksköterskors kunskap och Erfarenheter av informationsutbytet. Slutsats: Det framkommer att sjuksköterskors förmåga att synliggöra närstående spelar en viktig del i deras upplevelse av vårdmötet. Det finns en osäkerhet bland sjuksköterskor i att bemöta närstående i sorg då de känslor närstående upplever kan vara svåra att bemöta. Nyckelord: Kommunikation, Miljö, Närstående, Palliativ vård, Sjuksköterskor, Sorg