Background: Miscarriage is a common phenomenon in our society. It is reported that approximately 17 % of all pregnant women in Sweden go through a miscarriage every year. For many women miscarriage is a tumultuous life event that often has a deep emotional impact. Miscarriage is a subject that often is prohibited to talk about in our western society. Consequently this means that nurses have an important role in the emotional support for these women. This can be a challenge in Sweden since the hospital stay for women who go through a miscarriage is very short and often limited to a day.Aim: This study aims to highlight women's reported experiences of miscarriage and their requested support.Methods: This study is based on twelve original scientific articles, of which ten had a qualitative approach, one had a quantitative approach and one had a mixed approach.Results: The study showed that the experience of miscarriage is individual. How women experience their miscarriage is largely linked to a woman's thoughts about her pregnancy. A miscarriage can evoke complex reactions if the woman starts to fantasize about her child and starts to identify herself as a mother. Many of the women complained about the lack of care that was given to them from the health care, which had a significant role in how they experienced the miscarriage. They requested more acknowledgements and more humanistic treatment and care, as well as follow-ups. The study also showed that women feel that relatives are a support factor to them during the miscarriage.Discussions: The results showed that there are flaws in the care of women who has experienced miscarriage, particularly that the women’s emotional needs are not met. Nurses who work in a gynecological unit require enhanced skills and preparedness in the health care of women undergoing miscarriage. / Bakgrund: Missfall är ett vanligt förekommande fenomen i vårt samhälle. I Sverige rapporteras varje år att cirka 17 % av alla gravida kvinnor genomgår missfall. För många kvinnor är missfall en omtumlande händelse i livet som ofta har en djup emotionell påverkan. Missfall är till stor del ett ämne som är tabubelagt att samtala om i vårt västerländska samhälle. Därför har sjuksköterskor en viktig roll i det emotionella stödet till dessa kvinnor, vilket innebär en utmaning i Sverige eftersom vårdtiden för kvinnor som genomgått ett missfall är mycket kort, ofta begränsad till ett dygn.Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att belysa kvinnors rapporterade upplevelser av missfall samt vilka stödinsatser de efterfrågar.Metod: Litteraturstudien är baserad på tolv vetenskapliga originalartiklar varav tio stycken hade kvalitativ ansats, en hade kvantitativ och en hade mixad ansats.Resultat: I studien framkom det att upplevelsen av missfall är individuell. Hur kvinnor upplever sitt missfall är till stor del sammankopplat med kvinnans tankar runt sin graviditet. Om kvinnan har börjat fantisera om sitt barn och börjat identifiera sig med en ny identitet som mor, kan ett missfall framkalla komplexa känslomässiga reaktioner. Många av kvinnorna påtalade brister i bemötandet från sjukvården, vilket hade en betydande roll för hur de upplevde missfallet. De efterfrågade mer bekräftelse och ett mer humanistiskt bemötande och vårdande, samt uppföljningar. Studien visade även att kvinnor upplever att de närstående är viktiga stödfaktorer för dem under missfallet.Diskussion: Resultatet visade att det föreligger brister inom vård av kvinnor som genomgått missfall, framförallt genom att kvinnornas emotionella behov inte blir tillgodosedda. Sjuksköterskor som arbetar inom gynekologiska enheten behöver en ökad kompetens och beredskap i vårdandet av kvinnor som genomgår missfall.

Det mest dramatiska en tonåring kan uppleva är att en förälder dör.Det finns behov av kunskap om hur personer som upplevt detta anser vara ett gott stöd. Vetenskapliga studier, lagar och handlingsplaner om hur vårdpersonalen ska tillgodo se dessa behov finns redan. Dock vet man ytterst lite om vilka råd tonåringar som kommer att förlora en förälder i cancer skulle vilja ge vårdpersonalen.Beskriva tonåringars behov av stöd och delaktighet i samband med att en förälder blir sjuk och dör i cancer.Uppsatsen är en del av en nationell populationsbaserad studie med tonåringar (13-16 år) som förlorat en förälder i cancer 2000-2003. Data insamling gjordes via enkäter 6-9 år efter föräldraförlusten. Uppsatsen utgår ifrån enkätens sista fråga: Vilka råd skulle du vilja ge den personal som vårdar cancersjuka föräldrar till tonårsbarn? En induktiv innehållsanalys har använts som analysmetod. De unga vuxna beskriver tonåringens behov av att få veta allt om sin förälders sjukdom. De ger vårdpersonalen en mångfald beskrivningar av råd om hur och när information bör ges. Svaren berör även hur vårdpersonalens agerande påverkar mötet med tonåringen. Resultatet i uppsatsen diskuteras bl.a. genom den modell för delaktighet Andershed (1989) utvecklat. Både delaktighet i ljuset och delaktighet i mörkret beskrivs i modellen. Tonåringarna vill veta allt om sin sjuke förälder för att kunna känna delaktighet med sin förälder på ett meningsfullt sätt. Tonåringarnas känsla av delaktighet kan påverkas av hur vårdpersonalen bemöter dem.

The aim of this essay was to closer understand the experience of loss and sorrow in conjunction with serious physical illness. I have used a phenomenological approach and therefore used the questions: what have the individuals experienced? How have they experience it? And what meaning did they ascribe to the experience? To answer this questions I have examined five different biographies, based on the biographers’ experience of living with a serious physical illness. I have from these biographies deciphered different themes of loss and sorrow: The physical body, identity, loss of everyday life, to live in a social context, loss of control and the future. I have analysed the result with The Dual Process Model (Stroebe & Schut 1999), where the main idea is that people who experience sorrow and grief, are in a need to oscillate, between confronting and avoidance of different emotions and stressors triggered by the loss. I confirm this in my result, where I have found that the individuals experience loss and sorrow in the themes above, but that they express it and experience it in different ways at different times, and therefore are in a need to oscillate between different emotions and stressors triggered by the loss they experience. My conclusion is that loss and sorrow is a complex and fluctuating phenomenon. Nevertheless, it affects a person’s whole existence.

How is death presented in picture books? Does it matter how the characters in picture books react to grief and death? This study analyses four picture books with the intention of establishing which norms and core values are consistently reflected. The aim is to determine whether the reactions of characters to grief and death in illustrated literature are consistent with previous research findings in this field about Children’s reactions to sorrow and death. Illustrated literature is a fundamental feature of early year’s development at preschool. It plays a critical role in assisting children with visualization of “normal” reactions and emotions triggered by everyday life. Carefully selected illustrated literature can therefore be used to explain difficult situations such as death and grief processing. Children are able to identify with the characters presented and take guidance and influence from the illustrated reactions presented to Grief. The theoretical basis of the essay is John Bowlbys attachment theory on Children’s reactions to the loss of a connected person and its inherent normcritical perspective on gender. The method used is a targeted qualitative content analysis based on pre-defined themes and categories. The results show that the Children’s reactions to sorrow and death are indeed consistent with those recorded and presented previously when examining common reactions in children to mourning. The study also shows a deviation in the literature in question from social stereotypes on male and female behavior. Breaking these norms may mean that the behaviors presented in the books will eventually be normalized by the children.

År 2007 dog 330 barn mellan åldrarna noll till fyra år i Sverige. När ett barn dörbeskriver föräldrar att de förlorar en del av sina liv. Föräldrars sorg kan uttryckas påflera olika sätt. Föräldrarna kan uppleva ett lidande i samband med barnets död ochsjuksköterskor har till uppgift att försöka lindra detta lidande. Sjuksköterskor anser attdet finns svårigheter i mötet med föräldrar i sorg. Sjuksköterskor behöver en ökadförståelse och kunskap om föräldrars upplevelser av att förlora ett barn för att kunnabemöta, stödja och vägleda föräldrar i sorg. Därför är syftet med studien att beskrivaföräldrars upplevelser av att förlora ett barn. Metoden som används i studien är enanalys av berättelser i form av minnessidor på Internet. Resultatet mynnar ut i tre teman.Dessa är: En förändrad livsvärld, Det sista avskedet och Att stå inför en ny verklighet.Resultatet visar att de upplevelser föräldrar har av att förlora ett barn överensstämmermed den forskning som utförts. I resultatet framkommer även betydelsen avsjuksköterskors delaktighet i föräldrarnas sorgeprocess. Studiens resultat kan användasav sjuksköterskor och barnmorskor. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Kronisk sjukdom är ett ökande problem och kräver en ökad kunskap bland vårdpersonal. Enligt WHO dog 35 miljoner människor av kronisk sjukdom under 2005. En kronisk sjukdom är långvarig, har ett långsamt förlopp och är obotlig. Yrkeskunskap, etik och lagar reglerar sjuksköterskans profession. Många med kronisk sjukdom drabbas av kronisk sorg som är en naturlig reaktion på en pågående förlust. Genom att försöka använda ett livsvärldsperspektiv i vårdsammanhang kan sjuksköterskan komma närmare patientens upplevelser av lidande och vårdande.Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelse av att leva med kronisk sjukdom. Denna kvalitativa litteraturstudie följde Evans modell för analysen. I resultatet framkom följande tre teman; kontinuerligt förändrad identitet, ett liv präglat av begränsningar och sociala förändringar. Patienterna upplevde att de kontinuerligt tvingades förändra sin identitet under sjukdomens förlopp. De fysiska begränsningar som sjukdomen medförde präglade deras liv och samtidigt upplevde de sociala förändringar såsom isolering och utanförskap.I diskussionen lyfts viktiga delar av resultatet fram såsom den kontinuerligt förändrade identiteten, vikten av meningsfulla aktiviteter samt närståendes betydelse. Den komplexa situation som kroniskt sjuka patienter lever med kräver ökad förståelse från sjuksköterskor. / Program: Fristående kurs

BAKGRUND: Flyktingfamiljer och barn flyr krig och lämnar sina kära och nära för att söka fristad i andra delar välden. Några hamnar i Sverige. Flyktingbarn slussas in i våra svenska förskolor utan att vi vet mycket om deras bakgrund. Enligt forskning och litteratur påverkas inte flyktingbarn enbart av det pågående kriget, utan även under flykten, asylväntetiden och under integrationsprocessen som till viss del äger rum i förskolan.SYFTE: Vi vill genom vår undersökning belysa hur flyktingbarns bakgrund kan se ut innan de börjar i den svenska förskolan. Dessutom vill vi öka vår yrkeskompetens i hur man som pedagog praktiskt kan stödja dessa barn i förskolan.METOD: I vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har genomfört informant- och respondentintervjuer både i Libanon och i Sverige. Dessutom har vi utfört observationer och fältstudier i några fall som komplement till intervjuerna.RESULTAT: Resultatet visar att barn i krig drabbas hårt. Kaotisk omgivning, våld, splittrad skolgång, känslor av hjälplöshet och oförmåga att förstå händelseförloppet är exempel på traumatiska upplevelser som leder till otrygghet. Traumat lever i dem och flyttar in i förskolan. Förskolan kan spela en viktig roll för barns traumabearbetning. Därför behöver pedagoger en djup förståelse för barns bakgrund och bra arbetsmetoder för att stödja dem. Ju mer pedagoger vet om flyktingbarns bakgrund desto bättre kan de förstå deras beteende. Dessutom verkar en god relation till föräldrarna, strukturerad och tydlig verksamhet med fasta rutiner och mycket lek för att hjälpa dessa barn att finna trygghet.

Att möta och vårda patienter med livshotande sjukdomar kan vara en utmanande uppgift framförallt när det handlar om att bemöta patientens existentiella tankar och reaktioner. Då sjuksköterskan är en av dem som arbetar närmast patienten krävs kunskap om patientperspektivet samt förmåga att bemöta dessa människor på ett sätt som kan skapa förutsättningar för välbefinnande. Sådan kunskap och insikt kan erhållas genom att ta del av forskning som beskriver patienters upplevelser av att leva med en livshotande sjukdom. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av att leva med livshotande sjukdom och behovet av vård. En kvalitativ litteraturstudie ( Axelsson, 2008) har utförts på 12 vetenskapliga artiklar där samtliga varit primärkällor och baserade på patienters upplevelse av olika livshotande tillstånd. Resultatet har strukturerats i huvudteman och underteman. Första temat beskriver olika känslor kopplat till att förlora kontrollen och om kampen att försöka återupprätta den. Andra temat omfattar upplevelser av att sörja tidigare liv och identitet, att vara beroende av andra och om olika erfarenheter av att leva i nuet. Det tredje temat beskriver olika upplevelser av rädsla för framtiden, för döden samt andra existentiella tankar. När det gäller patienternas vårdbehov beskriver första temat information och kunskap. Andra temat lyfter fram behovet av att bli behandlad med respekt och bemötas som unik och sista temat om behov av öppenhet. Slutsatsen är att när människan drabbas av livhotande sjukdom förändras livet på många sätt. Det uppkommer då existentiella tankar och känslor som kan vara outhärdliga att leva med. Vissa människor kan även finna en ny mening i livet och uppleva välbefinnande, vilket delvis beror på patientens egna resurser men även på hur de blir bemötta av människor som arbetar inom vården och vilket stöd de får. / Program: Sjuksköterskeutbildning

The purpose of the study was to, from the perspective of the operation coordinators, highlight guilt- and shame in parents whose children have a disability and are covered by the LSS- effort daily activities. Furthermore, to explore how guilt in shame with parents in face of their disabled child affect the work for operations coordinators within daily activities. We have used a qualitative method with semi structured interviews to collect data. In order to analyze the result, we have used social constructivism as a theoretical perspective as well as the client is the expert and dueling realities as applying theories. From the result it emerges that guilt- and shame feelings are found within some parents towards their disabled children within daily activities. Further it emerged that operation coordinators try to have an understanding towards parents that experience these feelings. The work continues with different tools such as collaboration with other business coordinators and managers in daily activities. Other tools such as clarifying pedagogy also facilitate the work. Furthermore, the result shows that the outcome of the work lies in cooperation between operation coordinator and parents. Finally, the result shows that the use of open dialogue between operation coordinators and parents can result in a reversal of the guilt- and shame feelings towards a future were hope and opportunities are at center. / Syftet med studien var att, utifrån verksamhetssamordnares perspektiv, belysa skuld- och skamkänslor hos föräldrar vars barn har en funktionsnedsättning och omfattas av LSS-insatsen daglig verksamhet. Vidare utforska hur skuld och skam hos föräldrar inför sitt funktionsnedsatta barn påverkar arbetet för verksamhetssamordnare inom daglig verksamhet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att samla in data. För att analysera resultatet har vi använt oss av socialkonstruktivismen som teoretiskt perspektiv samt klienten är expert och duellerande verkligheter som tillförande teorier. Ur resultatet framkommer det att skuld- och skamkänslor återfinns hos en delföräldrar gentemot sitt barn med en funktionsnedsättning inom daglig verksamhet. Vidare framkom det att verksamhetssamordnare försöker ha en förståelse för de föräldrar som upplever dessa känslor. Arbetet fortsätter med olika hjälpmedel såsom samverkan med andra verksamhetssamordnare och chefer inom daglig verksamhet. Andra hjälpmedel som tydliggörande pedagogik underlättar även i arbetet. Vidare visar resultatet på att arbetet skall resultera i ett samarbete mellan verksamhetssamordnare och föräldrar. Slutligen visar resultatet att nyttjandet av öppna samtal mellan verksamhetssamordnare och föräldrar kan vända de skuld- och skamkänslor som återfinns till en framtidstro där hopp och möjligheter är i centrum.

Bakgrund: Infertilitet är en bristande förmåga eller svårighet att uppnå önskad graviditet. Tiotill femton procent kvinnor är infertila, de utvecklar ofta psykisk ohälsa på grund av denemotionella processen och den press de får från samhället. Många kvinnor väljer idag attsenarelägga sin graviditet för att istället klättra i karriären. Detta försvårar möjligheten tillgraviditet, då äggen börjar åldras redan i 30-års ålder. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av infertilitet och ofrivillig barnlöshet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie. Tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar ligger till grundför denna litteraturstudie. Artiklarna har analyserats via en innehållsanalys enligt Graneheimoch Lundman (2017). Resultat: Kvinnorna upplevde en mängd olika känslor. Många av dessa känslor ledde till storsorg, ångest, ensamhet, depression och skuldkänslor, för att vara den som var ansvarig överdet barnlösa livet. Att se en framtid utan barn var svårt att acceptera och många frågor förblevobesvarade. Stödet kvinnorna behövde både från vänner, familj och sjukvård fanns inte där.Kvinnorna valde att istället isolera sig, då de inte hade någon att prata med. Slutsats: Kvinnorna som var infertila drabbades av livskriser och känslan av att tappakontrollen över sin egen kropp. Det framkom att sjuksköterskor har ett behov av mer kunskapoch förståelse för infertila kvinnor. De behöver bättre förståelse för att bättre kunna informera,bemöta och stödja dessa kvinnor på bästa sätt.