The purpose of this study is to show what melancholy and irony in my poems express and what techniques that are used to accomplish these effects. Many theorists, among them Sigmund Freud and Julia Kristeva, characterize melancholy as an experience of loss, and therefore one of my questions is what kind of losses appear in my poetry. In search for an answer I analyze the texts from both a psychoanalytic and a sociological point of view. In the latter perspective I discuss the postmodern society using concepts from contemporary thinkers like Zygmunt Bauman, Fredric Jameson and Jean Baudrillard. Finally, I also examine if melancholy has an influence on the form of the poems. The result of my investigation shows that the psychoanalytic perspecitve of Kristeva with great accuracy can predict the elements in melancholy poems but not provide interesting information about the cultural content in them. On the contrary, the sociological perspective shows a multitude of interesting connections between the feeling of loss in the poems and a dysfunctional society. My analysis also shows that both the melancholy and the irony in the poems are expressions of an alienation in a society that is characterized by an abundance of invading images, a rigid system of self control in an ”open society” and the extreme difficulty to plan for the future as a consequence of the ”unleashed market”. Furthermore, several poems have an abrupt irony in the ending and I establish that this technique has several functions in common with the parabasis in the comedy of the Greek Attic theatre. / Morgan Svensson

Tidigare forskning visar att barn, efter förlusten av en förälder, mår bra av att komma tillbaka till rutinerna i förskolan, där barnet hela tiden ges möjlighet till lek, något som är en central del i barnets bearbetning av sorgen.Vårt syfte med studien är att ta reda på hur förskolan uppfattar att de arbetar med och stödjer, samt tror att de skulle arbeta och stödja, barn som förlorat en förälder. Vi vill även ta reda på vilken hjälp de kan ta in om pedagogernas stöd och kunskap inte räcker till. Slutligen vill vi se om det finns handlingsplaner för situationer som dessa i förskolorna.I studien använde vi oss av empiriska undersökningar i form av informella intervjuer. Urvalet bestod av fem pedagoger på olika förskolor i en kommun. Tre av dessa pedagoger har, i sitt arbete, mött ett barn som förlorat en förälder.Resultatet visar på att pedagoger anser att leken är en viktig del i barns bearbetning, men att det måste vara barnet som tar initiativet till denna lek och även till samtal kring förlusten. Resultatet visar även på att alla pedagoger ställde sig positiva till att ta in extern hjälp till barnet, men att kunskapen om vart man kan få denna hjälp ifrån inte var tillräcklig. Inte alla förskolor i studien har handlingsplaner för hur de skall gå tillväga om ett barn mister en förälder. / Previous research shows that, after the loss of a parent, the child’s wellbeing is enchanced if the child gets back to pre-school, where the children all the time are given the opportunity to play, which is a central part of the child's processing of grief.Our purpose of this study is to find out how the pre-school perceive the way they work and support, and how they think they would work and support, children who has lost a parent. We also want to find out what help they can bring in when the teachers’ support and knowledge is not enough. And finally we want to see if there are plans for situations like these in pre-schools.In this study, we used empirical research in the form of informal interviews. We randomly selected five teachers in different pre-schools in the municipality. Three of these teachers have worked with a child who has lost a parent.The results show that teachers believe playing is an important part of a child’s grief process, but it must be the child who takes the initiative to play and also to talk about their loss. The results also shows that all the teachers were positive of bringing in outside help for the child, but that the knowledge of where to get this help from was not sufficient. Not all pre-schools in the study have plans for how to proceed if a child loses a parent.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Årligen dör ett av fyra cancerdiagnostiserade barn i Sverige. Föräldrarnas liv efter förlusten förändras för alltid och reaktionerna kan variera. Efter förlusten är föräldrarna i stort behov av stöd från sina nätverk. De måste lära sig att leva med förlusten och de får kämpa för att komma tillbaka till vardagen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur föräldrarna upplevde välbefinnande respektive lidande upp till två år efter att deras barn avlidit i cancer. Metod: Studien utgår från fem självbiografier som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Att förlora sitt barn skapar många blandade känslor hos föräldrarna, allt från sorg till lättnad. Föräldrarna är i behov av stöd efter den livsomvälvande upplevelsen. Barnen är en del av familjerna då minnena alltid lever kvar. Syskonen är en avgörande faktor för föräldrarnas kamp att fortsätta den nya vardagen. Föräldrarna lär sig att leva med saknaden och sorgen. Slutsats: Att förlora ett barn är en traumatisk händelse som skapar många olika känslor. Att få bra stöd är viktigt för föräldrarna som bearbetar händelsen på olika sätt. Minnena av barnen finns alltid hos föräldrarna så länge de lever och de genomgår förändringar efter att barnen har avlidit.

Bakgrund: När en närstående befinner sig i livets slutskede påverkas hela familjen, genom att deras liv förändras och sorg och lidande uppstår. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva familjens upplevelser av sorg och hur deras liv påverkas när en närstående vårdas i livets slutskede, samt sjuksköterskans roll i detta skede. Metod: En litteraturstudie genomfördes där 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats granskades och analyserades. Resultat: Tre övergripande teman framkom: familjens sorg, påverkan på familjen och vårdpersonalens bemötande och stöd. Familjen blev överraskad av sina starka sorgereaktioner. En öppen kommunikation mellan patient och familj var ofta svårt att upprätthålla. Påverkan på familjen yttrade sig med exempelvis konflikter inom familjen, att den blev isolerad och att ohälsa kunde uppstå orsakad av den arbetsbelastning vårdansvaret medförde. Vårdpersonalens bemötande och stöd upplevdes både positivt och negativt. Konklusion: Sorg är ett mer komplicerad fenomen än förväntat. Den är en individuell upplevelse och måste alltid betraktas i sitt sammanhang där den uppstår. För att underlätta familjens sorgeupplevelse och lidande behövs det förbättrade kommunikationskunskaper hos vårdpersonalen och en tillämpning av familjecentrerad omvårdnad inom palliativ vård. / Background: Being faced with the end of life of a loved one has an extensive impact on the whole family, altering their lives and causing grief and suffering. Aim: The aim of this study was to describe family experiences of grief, what impact bereavement had on their lives and also how nurses can support them in their situation. Method: A literature study was conducted and 14 scientific articles were reviewed and analyzed. Result: Three main themes emerged: family’s grief, impact on the family and encounters with health professionals and their support. Families were surprised by their intense grieving reactions.  An open communication between family and patient was often difficult to maintain. Families were affected by the situation with for example family conflicts, a tendency towards isolation and poor health caused by the workload of patient care. Support given by health care professionals was experienced as both positive and negative. Conclusion: Grief is a far more complicated phenomenon than expected. It has to be looked at individually and in its own context each time it occurs. Improved communication skills and an orientation toward family centered care are needed to improve family’s suffering and grief experience.

Som sjuksköterska möter man barn som har kommit i kontakt med döden på ett eller annat sätt. Förståelsen och hjälparbetet borde börja hos sjuksköterskor och ska inte behöva vänta tills specialutbildad personal kopplas in. Syftet med studien var att undersöka och belysa barnens reaktion på döden när de förlorar en närstående, hur de bearbetar sorgen och vad de tror händer efter döden. Området belystes genom att göra en narrativ studie som grundar sig på publicerade brev. Resultatet bygger på en bok med publicerade brev och brev från Barn- och ungdomspsykiatrisk hemsida i Stockholms län, där barn själva berättar hur de reagerade och bearbetade sorgen och även vad de har för tankar om livet efter döden. För att göra det valdes en kvalitativ analys. Denna metod strävar efter att beskriva det viktiga i innehållet. Resultatet visar att saknaden av fysisk kontakt och psykisk stimulans är det tydligaste i barns sorg. Traditioner och minnen är en stor del av hur barn bearbetar sorgen och oavsett ålder tror de på en plats efter döden.

The aim of this qualitative study was to examine bereaved individuals’ experiences of support from their social networks and participation in support groups. The theoretical framework is based on theories about social support and parts of the attachment theory. Data were collected from four interviews and analysed by the study’s theoretical framework. The results have shown that the interviewed persons found emotional, instrumental and informative support from their own social networks important after their loss. Receiving constructive feedback from the social networks, and or various support groups, were also important factors. The interviewed persons expressed that the perceived and offered support was not satisfying and that they would have appreciated further help. The results also showed that most of the inter-viewed persons found their participation in support groups important as the groups made it possible for them to express their inherent feelings and thoughts. They also found it important to be able to talk with individuals who had experienced similar losses. My findings support earlier research that states the importance of social support and the possibility to express grieving reactions after a loss.

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer i sitt arbete att möta svårt sjuka patienter och deras närstående. När någon är sjuk involveras hela familjen. Det är då viktigt att närstående får hjälp med att bearbeta sorgen och lidandet som uppstår och då spelar sjuksköterskan en viktig roll. Syftet: Syftet var att belysa hur närstående upplevde sjuksköterskans stöd i sin sorg och sitt lidande. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på tolv vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visade att närstående till svårt sjuka patienter ansåg att rak och ärlig information från sjuksköterskan var av största vikt. Att känna sig sedd, respekterad, trygg och omhändertagen var andra viktiga faktorer som bidrog till att närstående upplevde att de fick tillfredställande stöd från sjuksköterskan. Diskussion: Det är viktigt att sjuksköterskan visar att hon bryr sig om närstående och vågar fråga hur de vill ha hjälp i sin sorg och sitt lidande. Sjuksköterskan bör också hjälpa närstående att upprätthålla ett visst hopp även i svåra situationer. Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer utbildning och träning inom området för att kunna möta närståendes behov i samband med sorg och lidande. / Background: As a nurse you will meet critical ill patients and their relatives. When someone is ill, the whole family will be involved and it is important that the relatives get help with the grief process where the nurse plays a central role. Purpose: The purpose was to describe how relatives experienced the support from the nurse in their suffering and grief. Method: The study was conducted as a literature review and was based on twelve scientific papers. Result: The result showed that relatives to critical ill patients considered that straight and honest information from the nurse was very important. To feel noticed, respected, safe and cared for were other important factors that contributed to that the relatives experienced nurse’s support as satisfactory. Discussion: It is important that the nurse shows her concern about relatives and have the courage to ask in what way they want help in their grief and their suffering. The nurse should also help relatives to maintain some hope even in difficult situations. Conclusion: Nurses need more education in the area and they need experience to be able to face the relative’s needs in their suffering and grief.

<p><strong>BACKGROUND</strong>: Several people die every year. The numbers of deceased in Sweden were 91449 in 2008. This often brings bereavement for the relatives and in hospital with end-of-life care it can be important for the health professionals to support and also take care of the relatives. <strong>AIM</strong>: The aim of this study is to illuminate relatives’ experiences of the caring situation with end-of life-care when a close relative is dying <strong>METHOD</strong>: Literature review. A number of thirteen scientific articles were analyzed. These were previous research of both qualitative and quantitative methods. <strong>RESULT</strong>: The result shows that many relatives are in need of a good treatment from health professionals, where the treatment includes components like providing support, providing information, creating a good relationship and having a good communication. A trust in health professionals was important for the relatives because it brought knowledge that good care was provided to the patient. It also indicates that participation was important in end-of-life care. There was a safety in having someone at the relative´s side who could offer aid. A quiet and calm environment was positive. <strong>DISCUSSION</strong>: The nurse´s experience and knowledge about bereavement is an important part of the care providing to the relatives.</p> / <p><strong>BAKGRUND</strong>: Varje år dör många människor och i Sverige dog 91 449 människor år 2008. Detta medför sorg för många närstående och medför även att vårdpersonalen har en stor del i att ge stöd och ta hand om de närstående samtidigt som de tar hand om vårdtagaren. <strong>SYFTE</strong>: Syftet är att belysa närståendes upplevelser av omvårdnadssituationen kring vården vid livets slut av en nära anhörig. <strong>METOD</strong>: Litteraturstudie. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades. Dessa var tidigare forskning av både kvalitativa och kvantitativa studier. <strong>RESULTAT</strong>: Resultatet visar att många närstående är i behov av ett gott bemötande från vårdpersonal, där det med bemötande ingår komponenter som att ge stöd, att ge information, att skapa en god relation och att ha en god kommunikation. Ett förtroende för vårdpersonalen var viktigt för att närstående skulle veta att en god omvårdnad gavs till vårdtagaren. Det visar även på att delaktighet var betydelsefullt i vården vid livets slut. Det var en trygghet att ha någon vid sin sida som kunde erbjuda stöd. En lugn och behaglig miljö med hemtrevlig inredning var positivt. <strong>DISKUSSION</strong>: Sjuksköterskans erfarenhet och kunskap om sorg har en betydelse i hur närstående tas om hand.</p>

<p>Som sjuksköterska möter man barn som har kommit i kontakt med döden på ett eller annat sätt. Förståelsen och hjälparbetet borde börja hos sjuksköterskor och ska inte behöva vänta tills specialutbildad personal kopplas in. Syftet med studien var att undersöka och belysa barnens reaktion på döden när de förlorar en närstående, hur de bearbetar sorgen och vad de tror händer efter döden. Området belystes genom att göra en narrativ studie som grundar sig på publicerade brev. Resultatet bygger på en bok med publicerade brev och brev från Barn- och ungdomspsykiatrisk hemsida i Stockholms län, där barn själva berättar hur de reagerade och bearbetade sorgen och även vad de har för tankar om livet efter döden. För att göra det valdes en kvalitativ analys. Denna metod strävar efter att beskriva det viktiga i innehållet. Resultatet visar att saknaden av fysisk kontakt och psykisk stimulans är det tydligaste i barns sorg. Traditioner och minnen är en stor del av hur barn bearbetar sorgen och oavsett ålder tror de på en plats efter döden.</p>

Studiens syfte har varit att se vad sjuksköterskan i sin omvårdnad kan göra för att stödja barn i åldrarna tre till tolv år som är anhöriga till svårt sjuka föräldrar samt i samband med förälderns bortgång. Studien har genomförts som en litteraturstudie. Det har inte direkt forskats så mycket om sjuksköterskans roll vid bemötande av barn som är anhöriga till en svårt sjuk förälder. Den forskning som finns om barn fokuseras till stor del på situationer då det är barnet som är sjukt och föräldrarna är anhöriga. Vissa forskare har dock intresserat sig för stöd av anhöriga i stort. Resultatet av vår studie visar att behovet av stöd finns hos barn och att sjukvårdspersonalen förefaller lämna över ansvaret till föräldrarna. Särskilt påtalas i litteraturen vikten av att uppmuntra föräldrarna till att informera barnet framförallt av förberedande karaktär. Även barns deltagande i förälderns omvårdnad ses som ett viktig stöd för barnet. Det stöd som riktas till barn under den svårt sjukes vårdtid kan även antas ha bety delse för barnet att förbereda sig inför döden och att gå vidare efter dödsfallet utan några fantasier och känsla av skuld, skyldighet. The purpose of this study has been to explore what the nurse can do in her nursing care to support children of the ages 3?12 years who are next of kin to critically ill parents and in the event of the parents death. The study was carried out as a litterature review. There have not been done a lot of direct research on the nurse?s role in treating children who are next of kin to a critically ill parent. The research that has been carried out on children are mainly focused on situations where the child is ill and the parents are next of kin. However some researchers have shown interest in the support of next of kin in general. The result of our study shows that there is a need of support among children and it appears that nursing staff hands the responsibility over to the parents. In the litterature the emphasis is on encouraging parents to inform the child, especially in an preparatory manner. Also a childs participation in the parents nursing care is seen to be an important support of the child. The support d irected toward a child during the critically ills hospitalization could be seen as having a great influence on the child in its preparation for death and on the child moving along after the death without any fantasies and feelings of guilt.