<p>Flödescytometrisk cellsortering möjliggör att ur ett större cellmaterial separera en subpopulation celler för vidare analyser. Uppkomst av cytostatikaresistens beror på olika faktorer men där överuttryck av P-gp spelar stor roll. P-gp transporterar aktivt ut cytostatika ur cellen. I studier på AML-celler har man flödescytometriskt påvisat att JC-1 ackumulering speglar P-gp aktivitet. Därmed kan cytostatikaresistenta celler identifieras och sorteras.</p><p>Bröstcancer är den svenska kvinnans vanligaste cancerform där cytostatika ofta ingår i den postoperativa behandlingen. Trots att många patienter svarar på första behandlingen drabbas många ändå av återfall. Problematik med cytostatikaresistens är då vanligt förekommande.</p><p>Syftet med denna studie var att sätta upp en metod för att flödescytometrisk cellsortera avseende olika JC-1 ackumulering och därmed olika cytostatikakänslighet.</p><p>I studien användes färskt brösttumörmaterial och två subcellinjer av leukemicellinjen HL-60. HL-60 S som är känslig för cytostatika och HL-60 R5 som är resistent vid odling med 5 µM doxorubicin.</p><p>Resultaten visade att starkare fluorescensintensitet erhölls vid inkubation och förvaring i JC-1 jämfört med att efter JC-1 inkubation förvara cellerna i D-PBS. Det var möjligt att inkubera ett större antal celler med JC-1 i cellodlingsflaska. Resultaten visar dock att flödescytometrisk sortering kraftigt påverkade viabiliteten hos HL-60 S + R5 där endast två tredjedelar av cellerna var viabla efter sorteringen. Preparering av brösttumörmaterial med Medicon medförde att en betydande andel celler dog och materialet i studien var inte tillräckligt för cellsortering. Att cellsortera kräver kunskap och erfarenhet och det är av vikt att prepareringsmetoden och sorteringsinställningarna optimeras på det material som ska användas i studien.</p>

Syftet med examensarbetet är att med hjälp av enkätintervjuer och observationer få mer kunskap om hur man arbetar med sortering och klassificering med de yngsta barnen i förskolan. Vi har intervjuat arbetslag som nyligen fått kompetensutveckling i matematik. I vår bakgrund har vi utifrån ett teoretiskt perspektiv förklarat sortering och klassificering, pedagogens roll samt den pedagogiska miljön samt hur dessa faktorer kan påverka barns matematiska förmåga.  Resultatet visar att det förekommer mycket sortering och klassificering i verksamheten på förskolor i vardagsmatematiken. Pedagogerna i undersökningen menar att de vill ha mer kunskap om matematiska begrepp för att på ett bättre sätt ge barnen kunskap i matematik. Undersökningen visar hur betydelsefull pedagogen är och denna roll är inte alltid pedagogerna ute i verksamheten medvetna om.

<p>Syftet med examensarbetet är att med hjälp av enkätintervjuer och observationer få mer kunskap om hur man arbetar med sortering och klassificering med de yngsta barnen i förskolan. Vi har intervjuat arbetslag som nyligen fått kompetensutveckling i matematik. I vår bakgrund har vi utifrån ett teoretiskt perspektiv förklarat sortering och klassificering, pedagogens roll samt den pedagogiska miljön samt hur dessa faktorer kan påverka barns matematiska förmåga.  Resultatet visar att det förekommer mycket sortering och klassificering i verksamheten på förskolor i vardagsmatematiken. Pedagogerna i undersökningen menar att de vill ha mer kunskap om matematiska begrepp för att på ett bättre sätt ge barnen kunskap i matematik. Undersökningen visar hur betydelsefull pedagogen är och denna roll är inte alltid pedagogerna ute i verksamheten medvetna om.</p>

Flygindustrin ökar med ca 5 % varje år och prognosen är att det kommer att fortsätta så fram till 2030. Vårt behov av att resa och förflytta oss är stort och oåterkalleligt men samtidigt når utsläpp av växthusgaser hela tiden nya nivåer och klimatförändringar blir allt kännbarare. Flygindustrin världen över genererar, förutom växthusgasutsläpp och buller, en stor mängd avfall från ombordserveringar som idag till största del går till förbränning eller deponi. I den här studien har en undersökning av kabinavfall gjorts för att se vilka olika fraktioner av kabinavfall och vilken mängd som genereras. Kabinavfall från 30 flygplan ankommande till Stockholm Arlanda Airport har sorterats och vägts. Till Stockholm Arlanda Airport ankommer i genomsnitt nära 10 000 flygplan i månaden och deras kabinavfall går till förbränning vid Brista kraftvärmeverk. EU´s lagar om hur matavfall antingen måste förbrännas eller deponeras om det kommer från ett land utanför EUs regler för animaliska biprodukter gör det svårare för flygbolagen att införa system för sortering och insamling ombord. Det finns dock stora miljövinster att göra med återvinning av olika fraktioner kabinavfall. Fraktioner av avfall från flygplan ankommande till Stockholm Arlanda Airport har i den här studien sorterats och vägts och resultatet visar att plast utgör den största delen kabinavfall. Metall (aluminium) är den fraktion som vid återvinning sparar mest energi (95 %) och CO2-utsläpp (95 %) och är tillsammans med delar av plastfraktionen lättast att sortera och återvinna. Flygbolag och flygplatsverksamheter måste gemensamt arbeta för att öka återvinning av avfall men i en konkurrensutsatt bransch som flygbranschen måste miljöfördelarna med återvinning lyftas fram. Strävan för ökad sortering och återvinning tillsammans med minskad avfallsuppkomst måste intensifieras. / The aviation industry is increasing by about 5% each year and the forecast is that it will continue until 2030. Our need to travel and move is huge and irrevocable, but at the same time when greenhouse gas emissions are constantly changing, new levels and climate change are becoming more palpable. The aviation industry around the world, in addition to greenhouse gas emissions and noise, generates a large amount of waste from onboard services and today, the dominating part of that goes to incineration or landfill. In this study, a survey of cabin waste has been made to see which different fractions of cabin waste can be found and the amount generated. Cabin waste from 30 aircraft arriving at Stockholm Arlanda Airport has been sorted and weighed. To Stockholm Arlanda Airport, on average, close to 10,000 aircraft a month are arriving and their cabin waste go to combustion at Brista CHP (Combined heat and power plant). The EU's laws on how food waste must either be burned or landfilled if it comes from a nonEU country makes it more difficult for airlines to introduce systems for sorting and collection on board. However, there are great environmental benefits to recycling different fractions of cabin waste. Fractions of waste from aircrafts arriving at Stockholm Arlanda Airport have in this study been sorted and weighed and the result shows that plastic constitutes the largest part of the cabin waste. Metal (aluminum) is the fraction that, in recycling, saves most energy (95%) and CO2 emissions (95%) and is, together with parts of the plastic fraction, the easiest to sort and recycle. Airlines and ii airport operations must work together to increase waste recycling, but in a competitive industry such as the aviation industry, the environmental benefits of recycling have to be lifted. Efforts to sort and recycle along with reduced waste generation must be intensified.

The aim of this study is to examine, with background of the swedish specialized social service, how the client is formed in a process by categorizing and sorting in the receiving department of the financial support. Which factors professionals are perceived to be problematic in the management of cases and the social workers approach to meet the clients needs. The study was conducted with one qualitative semi-structured interview with the head of the department of financial support, and two focus group interviews with social workers at the department of financial support. The theoretical approach is Hasenfeld´s theory about human service organizations, Billquist´s theory about the sorting process and Johansson´s theory about the client construction process. The empirical results also relate to Johansson´s theory about mass handling of clients and Svensson, Johnsson and Laanemets theory about the social workers action space. The conclusion of this study is that a specialized social service is categorizing and sorting the client through all parts of the process in the receiving department of financial support. The result shows that several factors makes it problematic for the social workers to respond to the client needs in a specialized social service, causing the social workers to use their acion space.

In the residual waste bags in the municipality of Halmstad, only 28% of the waste was sorted correctly according to the pick analysis from spring 2018. In the municipality's new waste plan from 2019, one of the objectives is that this number should be 75% in 2025. Our aim with this study is to provide a basis on what it takes to get more inhabitants in Halmstad to sort their waste correctly. We hope that our results will be useful for Halmstad’s municipality in their work to achieve objective 2.1 in the new waste plan. Our main study question is: What would be required to get residents in Halmstad to sort their waste to a greater degree? To get answers to these questions, we conducted telephone and physical interviews with residents of the Vallås district in Halmstad. Our results from the interviews show that women recycle more than men, those who live in detached house/townhouses and co-operative apartment recycle more than those who live in rented apartment, age group 18-35 recycled the least and the ones over 65 years recycled the most. The main reason why people recycle is for the sake of the environment. Of those who did not recycle at least one fraction, most said that it is either because they could not manage to or that they have too far to a recycling station. According to our study, there are clear differences between different groups of inhabitants and their recycling habits, which means that you have to insert different actions for different groups. Some appropriate actions could be to inform about source separation more often on tv and in newspapers and to provide information in more languages. / I påsarna för restavfall i Halmstads kommun var det endast 28% av avfallet som var rätt sorterat enligt plockanalyser från 2018. I kommunens nya avfallsplan från 2019 är ett av målen att den siffran ska ligga på 75% till år 2025. Vårt syfte med denna studie är att ta fram ett underlag om vad som kan få fler invånare att källsortera, som Halmstads kommun kan jobba vidare med för att kunna uppnå mål 2.1 i den nya avfallsplanen. Vår huvudfrågeställning är: vad skulle krävas för att få invånare i Halmstad att sortera sitt avfall i högre grad? De tre underfrågeställningarna är följande: Finns skillnader mellan olika grupper av invånare gällande hur de källsorterar sitt avfall? Av vilken anledning källsorterar de som redan gör det idag och av vilken anledning källsorterar inte de som inte gör det idag? Hur bra kunskap har invånarna om källsortering? För att få svar på dessa frågeställningar genomfördes telefon- och fysiska intervjuer med invånare i Vallås; en stadsdel med en mångfald av människor som kan representera hela Halmstad. Till dessa använde vi oss av en enkät med 23 frågor om personerna och deras källsorteringsvanor. Enkäten innehöll både kvalitativa och kvantitativa frågor för att få så bra svar som möjligt. Majoriteten av de fysiska mötena ägde rum på ICA Supermarket i Vallås och personerna valdes ut slumpmässigt. Svaren sammanställdes i Excel och det var där diagrammen till resultatet framställdes. Våra resultat från intervjuerna visar att kvinnor källsorterar mer än män, de som bor i villa/radhus och bostadsrätt mer än de som bor i hyresrätt, åldersgruppen 18–35 källsorterar minst och de över 65 år mest. Den främsta anledningen till att folk källsorterar är för miljöns skull och av de som inte källsorterar samtliga fraktioner uppgav de flesta att det antingen beror på att de inte orkar eller att de har för långt till en återvinningsstation. Majoriteten av de tillfrågade tyckte att de har fått tillräckligt med information från kommunen för att kunna sortera rätt, men knappt hälften kände till att det finns lag på att man ska källsortera och knappt en tredjedel hade hört talas om den kommunala avfallsplanen. Enligt vår studie finns det tydliga skillnader mellan invånares källsorteringsvanor vilket betyder att olika åtgärder måste sättas in för olika grupper. Till exempel skulle det behövas mer information om källsortering på radio, tv och nyheter och även information på fler språk till de som inte kan svenska. Vår förhoppning är att Halmstads kommun ska få användning av vårt resultat i deras arbete för att få fler invånare att sortera sitt avfall rätt.

Detta arbete beskriver förarbete och konstruktion av en stegmatare som sorterar och orienterar vevstakar för en takttid på tio sekunder. Industrier är ofta beroende av materialhanteringsutrustning där olika processer säkerställer någon form av sortering eller orientering, vilket styrker arbetets relevans. Detta har skett genom att dela in maskinen i två huvudfunktioner; trappfunktionen, som försorterar och transporterar vevstakarna vidare till andra huvudfunktionen; orienteringsfunktionen, där orienteringen sker. Genom att tillämpa metoder inom; konstruktion &amp; tillverkning, feleffektsanalys och programvaror för materialdatabashantering, datastödd design, samt numerisk hållfasthetsanalys kunde en konstruktion utformas som speglar de aspekter som kännetecknar en genomtänkt produkt. Sju olika designmetoder användes för att generera och utvärdera idéer i flera itererande steg. Tio undersökande experiment utfördes som ytterligare utvärdering av koncept samt underlag för vidare beräkningar och slutsatser. Utformningen av stegmataren resulterade i en enkelverkande lutande trapp med två rörliga trappsteg och ett statiskt mellan dem för överföring. En enkelmatning efter trappen i form av ett “skovelhjul” säkerställer att vevstakarna levereras en-och-en till orienteringsfunktionen samtidigt som den garanterar takttiden. En orienteringsfunktion bestående av ett “rullband” som med hjälp av friktion och tyngdpunktsförskjutning orienterar vevstakarna med vevänden först. Slutligen studerades tre kritiska områden i konstruktionen för vidare analys med finita element-metoden med godkända resultat. Samtliga mål för projektet uppnåddes, exempelvis har stegmataren färre unika komponenter än befintliga lösningar. Ambitionen var att utforma stegmataren med en låg grad av komplexitet och utan sensorer har genomsyrat hela projektet, vilket även har uppnåtts. / This work describes the preparatory work and construction of a step feeder that sorts and orients connecting rods in a cycle time of ten seconds. Industries are often dependent of different material handling operations which assures a specific material orientation, which validates the importance of this work. This has been done by dividing the machine into two main functions; Stair case-function, which pre-sorts and transports the connecting rods further to the second function, the orientation- function where the orientation is performed. By using methods such as; design for manufacture &amp; assembly, failure mode &amp; effects analysis and softwares for material database handling, computer aided design and numerical strength analysis a construction could be formulated which reflects the aspects that characterize a well-planned product. Seven different design-methods were used in order to generate and evaluate ideas in several iterated steps. Ten investigative experiments were conducted as an additional evaluation of concepts and as a basis for further calculations and conclusions. The formulation of the step feeder resulted in a single-acting stair with two moving stairs and a static between them for transfer. A single-feeder after the staircase in the shape of a “paddle wheel” ensures that the connection rods are delivered one-by-one to the orientation-function while also ensuring the cycle time. An orientation-function consisting of a “conveyor“ that with the aid of friction and an offset of the center of gravity orients the connecting rods with the crankshaft-end first. Lastly were three critical areas in the construction further examined with finite element method with passing results. All objectives for the project were achieved, the step feeder have for instance fewer unique components than existing solutions. The ambition was to design the step feeder with a low grade of complexity and without sensors have permeated throughout the entire project, which also was achieved.

Byggsektorn står idag för stora avfallsmängder, i Sverige år 2016 mättes ca 8,9 miljoner ton primärt bygg- och rivningsavfall upp. I Sverige så står byggsektorn för 31% av allt avfall som uppstått. Enligt Naturvårdsverket når inte Sverige upp till det nationella målet om minst 70% återvinning av bygg- och rivningsavfall som ska uppfyllas senast år 2020. Syftet är att ge en klar bild av hur avfallshanteringen utförs i byggproduktionen idag och var byggprojekt kan åstadkomma förbättringar inom produktion och projektering för att minska avfallet till deponi. Genom att minska avfallet till deponi ökar chansen att nå nationella målet om återvinning senast år 2020. En kvalitativ metod har använts i form av litteraturstudier samt ett platsbesök och tre intervjuer med tjänstemän från Skanska. Arbetet fokuserar på avfallshantering på arbetsplatsen men också på vad som kan förbättras under projekteringen. Endast nybyggen har studerats och arbetet omfattar endast vad som händer med materialet när det lämnar projektet för återanvändning, inte till deponi. I resultatet undersöks följande avfallsmetoder: hållbarhetskompetens, utbildning, avfallshanteringssystem, återtag av materialleverantör samt fraktionen blandat avfall. Lundprojektet använder samtliga. Kungsmässan-projektet använder sig av metoderna utbildning och ett bra avfallshanteringssystem. Utbildningen är av kortare variant som Skanska använder på samtliga byggprojekt. Avfallshanteringssystemet består av en anställd som har ansvar för avfallshanteringen. Regionens hus-projektet använder metoderna utbildning, återtag av materialleverantör samt har inte använt fraktionen blandat avfall. Utbildningen är den samma som nämndes för Kungsmässan-projektet. Projektet använde återtag av material med hjälp av leverantören men dock inte med så lyckat resultat. Byggarbetsplatsen har inte haft någon container för blandat avfall. För att lyckas med målet 0 kg avfall till deponi använder Lund-projektet en hållbarhetskompetens som finns tidigt i planeringen samt ett gediget avfallshanteringssystem med flera kontroller under produktionen. Projektet har upphandlat en sorteringsinriktad avfallsentreprenör och valt att utnyttja isoleringsleverantörens tjänst för återtag av oanvänd isolering. Resultatet visar att avfall till deponi kan minskas genom att: • Ha en hållbarhetskompetens i tidigt skede • Utbilda anställda • Använda ett bra avfallshanteringssystem • Försöka sortera i så stor utsträckning som möjligt och att undvika fraktionen blandat avfall • Utnyttja leverantörernas återtagstjänst. / The construction sector is currently responsible for a large amount of waste. In Sweden in 2016, approximately 8.9 million tons of primary construction and demolition waste were measured. In Sweden, the construction sector accounts for 31% of all waste generated. According to the Swedish Environmental Protection Agency, Sweden does not reach the national target of at least 70% recycling of construction and demolition waste to be met by 2020. The purpose is to give a clear picture of where construction projects can bring about improvements in production and design to reduce waste to landfill. By reducing waste to landfill, the chance of reaching the national recycling target can increase by 2020 at the latest. A qualitative method has been used in the form of literature studies and a site visit and three interviews with officials from Skanska. The work focuses on waste management at the workplace but also see what can be improved during the projection and planning phase in a project. Only new buildings have been studied and the work only covers what happens to the material when it leaves the project for reuse, not to landfill. The result examines the following waste methods: sustainability competence, education, waste management systems, withdrawal of material supplier and the fraction mixed waste. The Lund project uses all. The Kungsmässan project uses methods of education and a good waste management system. The education is of a shorter variant that Skanska uses on all construction projects. The waste management system consists of an employee who is responsible for waste management. The Regionens hus-project uses methods of education, recycling of material suppliers and has not used the fraction of mixed waste. The education is the same as mentioned for the Kungsmässan project. The project used retrieval of material with the help of the supplier, but not with so successful result. The construction site has not had any container for mixed waste. To succeed with the goal 0 kg of waste to landfill, the Lund project uses a sustainability competence that is early in the planning and a solid waste management system with several controls during production. The project has contracted a sorting waste disposal contractor and has chosen to utilize the insulation supplier's service for withdrawal of unused insulation. The result shows that waste to landfill can be reduced by: • Have a sustainability competence at an early stage • Educate employees • Use a good waste management system • Try to sort as much as possible and avoid fraction mixed waste • Take advantage of the suppliers' take-back service.

BakgrundI bakgrunden har litteratur och tidigare forskning tagits upp som handlar om matematik i förskolan. Vi belyser matematik utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv. Det finns kopplingar till både den gamlaläroplanen (Utbildningsdepartementet 1998) och den reviderade läroplanen (Skolverket 2010).SyfteVårt syfte är att undersöka på vilka olika sätt barn visar förståelse för matematik utifrån geometri, taluppfattning och sortering. I vår undersökning har vi valt att skapa tre kriterier för att tydliggöra vårt syfte. Kriterierna vi använt oss av är att skapa ett varierat matematiskt material som går att utveckla. Materialet utgår också från läroplanen (Skolverket 2010).MetodVi har valt att genomföra observationer med 16 barn i åldrarna tre till fem år ifrån två avdelningar. Det har genomförts 20 observationer och dessa har tagit mellan fem och femton minuter. Det har skapats ett material för att besvara vårt syfte, vi har samlat matematiska aktiviteter ifrån VFU- perioder som vi sedan omarbetat och utvecklat. Det vi observerar är barns olika förståelser utifrån vårt matematiskamaterial.ResultatEfter vår undersökning kan vi tydligt se att barn visar förståelse på olika sätt för matematik. Inom resultatet har vi valt att använda oss av beskrivningskategorierna; barns uppfattningar om sagan, geometri, taluppfattning och sortering för att förklara hur barn visar förståelse för matematik inom dessa områden. / Program: Lärarutbildningen

<p>Arbetet som skogsmaskinförare är mycket belastande både fysiskt och mentalt. För att minska arbetsskador och sjukskrivningar, vilket i längden kan leda till brist på förare och svårigheter att rekrytera nya, behöver arbetsbelastningen minskas. Genom att automatisera vissa delar av skördarförarens arbete kan vinster avseende både den fysiska och mentala belastningen göras. Detta genom att föraren får mer tid att ta de många beslut som ingår i arbetet medan maskinen tar över enkla, upprepade handlingar. Därmed minskar också reglageanvändningen och det ges fler möjligheter till mikropauser då musklerna kan återhämta sig.</p><p>Målet med examensarbetet var att genom studier av kommunikationen mellan människa och maskin komma med förslag på hur belastningsproblemen kan lindras. Samtidigt får inte produktiviteten försämras, eftersom det skulle avskräcka tillverkare och köpare att satsa på nya idéer.</p><p>Genom att göra intervjuer och observationer med förare samt studiebesök hos tillverkare, kunde en kognitiv uppgiftsanalys av förarens arbetssituation göras. Utifrån denna identifierades sedan en rad problemområden varav ett valdes ut för vidare arbete. Arbetet fokuserades på att utveckla en automatisk sorteringsfunktion och ett antal koncept arbetades fram. Två av dessa idéer vidareutvecklades till färdiga koncept vilka sedan testades och analyserades i simulatormiljö. För att se hur de nya funktionerna fungerade jämfört med dagens arbete gjordes också samma test med det konventionella arbetssättet vars resultat sedan användes som referensvärde. Efter varje test gjordes dessutom subjektiva mätningar av arbetsbelastningen för att få en uppfattning om hur koncepten upplevdes.</p><p>Resultaten av studien visar att reglageanvändningen minskar vilket ökar möjligheterna för mikropauser i arbetet. Det ger föraren möjligheter att återhämta sig under arbetets gång och därmed minska belastningsproblemen. Det visar sig dock att avverkningstiden ökar något och att de subjektiva skattningarna hos de nya koncepten är något sämre än referensvärdena. Det beror dock med stor sannolikhet på att testföraren till vardags arbetar med det konventionella arbetssättet och att det inte fanns tid för tillräcklig övning och tillvänjning till de nya koncepten.</p>