Cykeltrafiken har kommit att ta allt större plats i trafikpolitiska sammanhang och har numer ensjälvklar roll i utvecklingen av hållbara transportsystem. Såväl nationella som kommunala mål omett ökat cyklande tyder på en utbredd tro om att det finns en latent efterfrågan av nycykelinfrastruktur. I dagens cykeltrafikplanering görs ofta ingen åtskillnad mellan nuvarandecykelflöden och latent utnyttjande av infrastrukturen, vilket kan hindra utvecklingen avcykeltrafiken. Det finns därför behov av att utveckla nya metoder för att hitta och påvisa latentefterfrågan. Det har visat sig att analyser baserade på Space Syntax stämmer väl överens medobserverade flöden av gång- och fordonstrafik. För att undersöka om metoden kan användas föratt också förutspå cykeltrafikflöden, tillämpas i denna studie teorierna bakom Space Syntax i enanalys av trafiksituationen i Umeå. Hypotesen har varit att Space Syntax kan användas för atthitta och påvisa en latent efterfrågan av ny cykelinfrastruktur. Space Syntax analyserar vägnätetsrumsliga struktur men bortser helt från vägnätets fysiska egenskaper samt var stadens start- ochmålpunkter finns lokaliserade. Därmed kan Space Syntax sägas visa potentialen för cykelflöden ivägnätet givet att förutsättningarna för framkomlighet och säkerhet är lika överallt. Studiensresultat visar att Space Syntax fungerar vid analys av cykeltrafik. En stor del av skillnaderna icykelflöden mellan olika platser i Umeå kan förklaras med Space Syntax. Studien indikerar ocksåatt metoden kan vara användbar för att påvisa latent efterfrågan av ny cykelinfrastruktur. / Bicycle traffic plays an important role in the development of sustainable transport systems.Planning for cycling in urban areas has come to be an increasingly essential part of the transportpolicy in Sweden. National and local targets aiming at increased levels of cycling indicate a beliefof the existence of a latent demand for new bicycle facilities. With this comes the need forimproved planning tools that can be used to predict the level of latent demand throughout a roadnetwork. Several studies have shown that traffic analysis based on Space Syntax theory correlateswell with observed pedestrian and vehicular movements. In this study, Space Syntax theory isapplied in an analysis of the traffic system in the city of Umeå. The purpose is to investigatewhether the method is useful for predicting bicycle traffic flows. The hypothesis is that SpaceSyntax can be used to identify a latent demand for new cycling facilities. The concept of SpaceSyntax attempts to explain how people use and configure space by evaluating the spatial structureof a road network, in isolation of the network's physical characteristics. Thus, Space Syntax isclaimed to demonstrate the potential for movement in a network given that the levels ofaccessibility and safety are the same throughout the system. The results of the study demonstratethat Space Syntax is a useful tool for predicting bicycle volumes. The analysis also indicates thatthe method may be a valuable tool for identifying a latent demand for new bicycle facilities.

No description available.

Intresset för att kvantitativt kunna mäta städer har blivit allt större. I takt med urbaniseringen och strävan efter mer kunskap inom stadsplanering har bland annat verktyg såsom space syntax blivit allt mer vedertagna. Space syntax är ett kvantitativt verktyg inom arkitektur, stadsplanering och urbanmorfologi som utvecklats i London, till för att förklara varför stadsformen i vissa områden skapar sociala problem, till exempel en ökad segregation, och särskilt bebyggelsen från modernismen. Verktyget utvecklades under 1970-talet av Hillier och Hanson tillsammans med kollegor på Bartlett School of Architecture, London. 1984 gav Hillier och Hanson ut boken The social logic of space där de beskriver sina teorier bakom verktyget och verktygets syfte. De menar på att den byggda formen skapar olika förutsättningar och att detta kvantitativt går att mäta i form av bland annat gatornas och stadsrummens konfiguration. Således beskriver de ett nytt språk, byggt på ett fåtal regler, för att förklara dessa olika förutsättningar som stadsbyggandet leder till – språket space syntax. Syftet med studien var att undersöka hur detta språk, alltså verktyget space syntax, har tillämpats sett i en svensk kontext för att sedan återkoppla dessa förändringar i tillämpning till verktygets ursprungliga teori och dess syfte. Detta för att utforska om Hillier och Hansons (1984) ursprungliga syfte finns kvar och om detta språk är globalt eller om andra regler behövs i Sverige. Den kvalitativa metoden har använts som tillvägagångssätt för att undersöka hur tillämpningen av verktyget space syntax har förändrats över tid. Datamaterialet har bestått av intervjuer och litteratur. Materialet från datainsamlingen har sedan analyserats genom att jämföra insamlad data mot ursprunglig teori, den teori som Hillier och Hansons (1984) beskriver i deras arbete The social logic of space. Resultatet från studien visar att intresset för verktyget har ökat. Dels har kunskapen kring space syntax växt men också intresset för att använda metoden. Samtidigt visar studien även på att det gått olika trender i vilka frågor som har besvarats med hjälp av verktyget. Space syntax utvecklades för att få en bättre förståelse kring hur den byggda formen kan leda till sociala problem men idag är det ett verktyg som ofta förknippas med att mäta flödet av gångtrafikanter kopplat till ekonomiska intressen. Således har också tillämpningen av space syntax förändrats över tiden. Idag har verktyget breddats och nya metoder för att mäta städer har utvecklats utifrån Hillier och Hansons (1984) teorier. Utvecklingen av verktyget har lett till att det kommit närmare en slags trafikanalys där tillgängligheten kan analyseras, inte bara till rummen i staden utan också till många olika funktioner såsom tillgängligheten till grönytor, tillgängligheten till detaljhandel och tillgängligheten till arbetsplatser. Samtidigt som verktyget har breddats är det vissa delar av space syntax som utvecklats mer än andra. Den konvexa kartan har visat sig svår att applicera på grund av bland annat komplexiteten med att avgränsa rummen, beskriva rummen med algoritmer och att sedan utifrån rummen skapa informativa grafer. Samtidigt som den konvexa kartan inte används är det fortfarande tydligt att dessa rum i staden även idag är en nyckelvariabel för att bland annat skapa ett kunskapsutbyte mellan människor och ett mer inkluderande samhälle. När det kommer till att använda den konvexa kartan på en större skala verkar det som att rummen blir för diffusa, i alla fall i Sverige. Således har en del av syftet med space syntax också förändrats. Metoden syftade till att vara ett verktyg för att kunna jämföra olika relationer kvantitativt. Det verkar finnas vissa svårigheter med att använda verktyget, bland annat på grund av kulturella skillnader och skillnader på hur städer är uppbyggda. Studien visar på att rummen i Sverige är för diffusa för att Hillier och Hansons (1984) regler ska kunna användas. Det är snarare så att bebyggelsen i Sverige är placerad i rummen än, såsom Hillier och Hanson (1984) beskriver, skapar rummen. Dessutom verkar vi inte vara lika bundna till vägnätet. Vi går över gräsmattor och genar över innergårdar. Vad som ses som gränser kan skilja sig kulturer emellan. Med detta verkar det som att Sverige har ett annat Social logic of space och således också skulle behöva metoder som grundar sig på andra regler. Om det är så att Sverige har andra regler än de som Hillier och Hanson (1984) beskriver blir det svårt att använda space syntax för att just jämföra städer emellan och förklara vilka förutsättningar den byggda formen skapar – vilket var ett av syftena med space syntax. Ännu svårare blir det att använda dessa verktyg som designverktyg. För hur ska vi designa en plats grundat på regler som inte gäller för den specifika miljön? Samtidigt ökar intresset för metoden och särskilt när det kommer till att använda den som ett verktyg för att designa nya platser. Vilka regler som gäller i Sverige och vilket Social logic of space som finns här återstår för fortsatta studier, alltså att studera. / The interest to quantitatively measure cities has become ever greater. In step with urbanization and the pursuit of more knowledge based urban planning, tools such as space syntax have become increasingly accepted. Space syntax is a quantitative tool in architecture, urban planning and urban morphology developed in London, that is used to explain why and how urban form can cause social problems, especially neighbourhoods derived from modernism. The tool was developed in the 1970s by Hillier and Hanson together with colleagues at the Bartlett School of Architecture, London. In 1984, Hillier and Hanson published the book The Social Logic of Space, in which they describe the theories behind the tool and the tool’s purpose. They believe that the built form creates different conditions and that this can be measured quantitatively in the form of, among other things, the configuration of streets and urban spaces. Thus they described a new language, based on a few rules, to explain these different conditions that urban form leads to - the language space syntax. The purpose of this study was to investigate how this language, space syntax, has been applied from a Swedish context and then link the findings back to the original theory and its aim. This, to explore whether Hillier and Hanson’s original purpose remains and if the language is global or if other rules are needed in Sweden. The subject has been investigated through a qualitative study with data collection through interviews and literature. Thereafter, the material from the data collection was analyzed and compared to the original theory and aim in Hillier and Hansons work The social logic of space. The study shows that there have been different trends in which questions that have been answered by using the tool. Space syntax was developed to gain a better understanding of how the built form can lead to social problems, but today it is a tool that is often associated with measuring the flow of pedestrians linked to economic interests. Thus, the application of space syntax has also changed over time. Today, the tool has been broadened and new methods for measuring cities have been developed based on Hillier och Hansons (1984) theories. The development of the tool has led to a closer approach to a kind of traffic analysis where accessibility can be analyzed, not only to the rooms in the city but also to many different functions such as accessibility to green spaces, accessibility to retail and accessibility to workplaces. At the same time as the tool has been broadened, some parts of space syntax have been developed more than others. The convex map has been proved to be difficult to apply due to; the complexity of delimiting the rooms, describing the rooms with algorithms and to then create informative graphs. However, it is still clear that these rooms in the city is still seen as a key variable for creating an exchange of knowledge between people and create a more inclusive society. When it comes to use the convex maps on a larger scale, it seems that the rooms become too diffuse, at least in Sweden. Thus, part of the purpose of space syntax has also changed, to be able to compare different relations in the city in a quantitatively measurable way, especially the relationship between outsiders and residents that can be described by, for example, the relationship between the convex and the axial - between movement and places to meet on. There seems to be some difficulties in using the tool, partly due to cultural differences and differences in how cities are structured. The study shows that the rooms in Sweden are too diffuse for Hillier och Hansons (1984) rules to be used. It is rather the case that the buildings in Sweden are located in the rooms than, as Hillier och Hanson (1984) describes, create the rooms. In addition, we do not seem to be as tied to the road network, we walk across lawns and over courtyards. What is seen as boundaries might differ between cultures. With this, it seems that Sweden has a different Social logic of space and thus would also need methods based on other rules. If it is the case, that Sweden has other rules than those described by Hillier och Hanson (1984), it will be difficult to use space syntax to compare cities between and explain what conditions the built form creates - which was one of the purposes of space syntax. It becomes even more difficult to use these tools as design tools. Because, how can we design a place based on rules that do not apply to the specific environment? At the same time, the interest in the method has increased, especially when it comes to using it as a tool for designing new places. It seems that we, in Sweden, have a different Social logic of space. To find out which rules apply in Sweden, further studies are needed.

This study is an urban analysis of Roman Pompeii. It explores the spatial structure of the town just before the eruption of Vesuvius in AD 72, and how public space was used for movement, activity and interaction between people. For this, Space Syntax was used, a topological method developed in the 1980s to analyse and plan modern urban contexts, based on the configuration of spatial systems in the axial and in the convex dimension, representing movement and “place” respectively. This method was used to establish an axial map of Pompeii, and to analyse the spatial configuration of three specific movement axes. The axial map strengthens one of the hypotheses discussed in current research about Pompeii, namely that of an older town nucleus in the west part of Pompeii. One part of the thesis is a hypothetical reconstruction of a town-wide traffic system for wheel-borne traffic. The routes were reconstructed to fit the archaeological evidence and meet certain other criteria, and were then independently checked against the axial analysis. As a conclusion, a regulated traffic system could be seen to have existed. A good case was made for how it could have worked. Another part of the thesis deals with the relation between public and interior space. The different types of interior spatial units lining the three chosen movement axes were investigated. The aim was to see how differences in both density of doorways and type of interface gave rise to different urban environments.  It was found that commerce and a concomitant dense interface with many street doors largely followed the dimension of movement. The segmentation of public space along the movement axes was explored in order to gain an insight into which segments of space held specific functions, and how how these functions related to dense and less dense interfaces between public and interior space. This segmentation emphasizes official buildings and monuments, which are allowed to disrupt what is otherwise the norm for the permeable interface between exterior and interior space. As a result, the picture of a town with two different types of interaction between people emerges. On the one hand, both fleeting and more intense interaction was facilitated in those spaces where official buildings and monuments were prominent, and where group identity was stressed. On the other hand, the more unregulated interaction largely took place “along the road” between these spaces.

The town square is an important public space and is often described as the city´s living room. By creating a lively city center a sense of security is developed among the citizens which makes them wanting to use the town square regardless the time of the day. One important meeting point in Gävle is the centrally located Stortorget, sited between Drottninggatan and Nygatan. The town square went through an extensive renovation followed by both positive and negative reactions among the City´s inhabitants.  The aim with the study was to investigate the main walking paths and meeting points as a planning support to Gävle Municipality in their work with a new city plan.   By studying the pedestrian movement patterns at Stortorget, Nygatan and Drottninggatan, the main walking paths and meeting points during all hours of the day was obtained. The study included camera observations at Stortorget which was complemented by space syntax analysis in Geographical Information Systems (GIS). These methods have, together with interviews of the visitors at Stortorget and earlier studies, ended in different development suggestions. The developments suggestions aim to create a more pleasant place with more movement throughout the day. This is achieved through the construction of more secondary seats, increase the plant growth, improve the street lighting, entend the cycle parking and improve the playground and market trade.   Conclusions drawn from this study shows that there are a number of factors that affect pedestrian movement patterns, including distance, weekday, money, security, opening times, weather, layout and design. It has also been found that the main routes are along Drottninggatan, Nygatan, the square edges and diagonally across the square. The pattern was found regardless of time of day or day of week. However, the flow varied depending on the day of week and time of day. / Torg är en viktig allmän plats för stadens invånare och beskrivs ofta som stadens vardagsrum. Genom att skapa en aktiv stadskärna framkallas en trygghet hos invånarna som gör att de vågar använda torget oavsett tid på dygnet. En viktig mötesplats i Gävle är det centralt belägna Stortorget som är lokaliserat mellan Drottninggatan och Nygatan. Torget genomgick mellan 2009 och 2010 en omfattande renovering vilket har resulterat i både positiva och negativa reaktioner hos invånarna. Syftet med arbetet var att undersöka de huvudsakliga gångstråken och mötesplatserna som stöd för Gävle Kommun i deras arbete vid upprättandet av en ny centrumplan.   Genom studier av gåendes rörelsemönster på Stortorget, Nygatan och Drottninggatan erhölls de huvudsakliga gångstråken och mötesplatserna under dygnets alla timmar. Studierna innefattade kameraobservationer över torget som kompletterades med en space syntax analys i GIS (geografiska informationssystem). Dessa metoder har tillsammans med intervjuer av torgets besökare samt tidigare studier, resulterat i olika utvecklingsförslag för Stortorget, Nygatan och Drottninggatan. Utvecklingsförslagen syftade till att skapa en trivsammare plats med mer rörelse under hela dygnet. En trivsam plats med mer rörelse skulle uppnås genom att uppföra fler sekundära sittplatser, öka växtligheten, förbättra belysningen, utöka cykelparkeringen, samt förbättra lekplatsen och torghandeln.   Slutsatser som kan dras utifrån studien är att det finns en rad faktorer som påverkar gåendes rörelsemönster, bland annat avstånd, veckodag, ekonomi, trygghet, öppettider, väder, torgets utformning och design. Det har även konstaterats att de huvudsakliga stråken är längs med Drottninggatan, Nygatan, torgets kanter, samt diagonalt över torget, och återfanns oavsett tid på dygnet eller veckodag. Däremot varierade flödet beroende på veckodag och tid på dygnet.

Digitaliseringen har varit en drivkraft för planerare att effektivt använda geografiska informationssystem (GIS) som ett verktyg för att förstå tillgång och närhet till stadens målpunkter. Samtidigt har forskare uppmärksammat en implementeringslucka mellan forskare, utvecklare och slutanvändare inom digitala planeringsverktyg. Det är luckan mellan digitala planeringsverktyg framtagna av forskare och de verktyg som idag är vanliga bland planerare. Syftet med studien var att utifrån tre svenska städer undersöka orsaken bakom implementeringsluckan och hur den kan avhjälpas med målet att främja planerares förståelse för tillgänglighetsanalyser av kollektivtrafik med space syntax. Undersökningen har genomförts med en blandmetod som kombinerar kvantitativ GIS-analys med kvalitativ återkoppling från planerare inom offentlig förvaltning. GIS-analysen har undersökt tillgängligheten tillbusshållplatser i Falun, Gävle, och Uppsala med det space syntax-besläktade konceptet place syntax. Med place syntax beräknades täckningsgraden av kollektivtrafik i vardera stad tillsammans med space syntax-relaterade mått påstädernas topologi. Därefter genomfördes en kompletterande korrelationsanalys för att närmare förstå sambandet mellan befolkningsfördelning och avstånd till busshållplatser. Intervjuer genomfördes med planerare som arbetar med kollektivtrafikplanering, samt en konsult och en forskare inom ämnet. Resultatet av GIS-analysen skickades ut till samtliga respondenter från kommun och region för att låta dem beskriva sina tankar om metodens tillämpbarhet i deras arbete. Resultatet visar att utvecklingen av digitala planeringsverktyg sker i snabbare takt än offentlig förvaltning kan hänga med, vilket bidrar till implementeringsluckan. Bidragande faktorer till det är offentlig förvaltnings begränsade resurser och att avancerad kompetens, om den finns, kan bli personbunden och därmed flyktig. Offentlig förvaltnings forskningskontakt är begränsad men via inhyrda konsulter kan viss forskningskontakt uppnås. Tillämpbarheten av place syntax tool (PST) anses vara god bland de undersökta utövarna inom offentlig förvaltning, men kräver viss grundläggande GIS-kunskap. För att motarbeta implementeringsluckan föreslås att möjligheten för ett nationellt samarbete mellan planeringsutövare och utvecklare av forskningsanknutna planeringsverktyg bör utredas. / Digitalization has been a driving force behind urban planners’ adoption of geographic information systems as a tool for understanding accessibility to urban points of interest. Meanwhile researchers have identified an implementation gap between researchers, developers, and end users of digital planning tools - the gap between digital planning tools developed by researchers and the ones commonly in use by practitioners. The aim of the study was to identify causes behind the implementation gap and how it may be reduced, with the goal of improving planning practitioners’ understanding of accessibility analyses of public transport with space syntax. The study was conducted using mixed methods that combined quantitative GIS analysis with qualitative feedback from planning practitioners from two municipalities and one region. The GIS analysis investigated the accessibility to bus stops in Falun, Gävle, and Uppsala using the space syntax-related concept place syntax. Place syntax was used to calculate the coverage of public transport in each city along with space syntax-related measurements of urban topology. A correlation analysis was then performed in order to gain further understanding of the correlation between population distribution and their distance to bus stops in each city. Interviews were conducted with respondents knowledgeable about public transport planning from each of the cities, along with an expert consultant and a researcher in the field. The results of the GIS analyses were shared with the respondents from the municipalities and region to allow them to share their thoughts about the method’s applicability in their work. The result shows that planning practitioners cannot keep up with the development of digital planning tools, contributing to the implementation gap. This is at least in part because of planning practitioners’ limited resourcesand that advanced knowledge, if available, may be tied to individual people and therefore fleeting. Planning practitioners’ contact with research is limited although some research contact can be achieved by hiring consultants. The applicability of place syntax tool (PST) for is considered to be good for planning practitioners, although some GIS knowledge is required. To mitigate the implementation gap the study suggests that the feasibility of a national cooperation between planning practitioners and planning researchers shouldbe investigated.

Der Einfluss des Raumcharakters auf die menschliche Tätigkeit ist einer der Grundsätze der „Umwelt-Mensch-Beziehung“ – und findet sich in allen Maßstabsebenen. Zur Beschreibung des Raumcharakters auf Siedlungsmaßstabsebene wird dieser Grundsatz beispielsweise mit den Thesen kognitive Karte (E. Tolman), visuelle Wahrnehmung (J. Gibson), Raumverständlichkeit (K. Lynch) und territoriale Ansprüche (H. Hertzberger) diskutiert. Es wird bisher dargelegt, dass sich das sozialpsychologische Verhalten gewissermaßen auf den Raumcharakter auf Siedlungsmaßstabsebene bezieht. Räume sind also mit ihrer sozialpsychologischen Raumqualität entsprechend zu charakterisieren. Jedoch ist nach heutigem Stand der Siedlungsraumcharakter hinsichtlich der sozialpsychologischen Raumqualität schwierig quantitativ zu bewerten, sodass es mithilfe der empirischen bzw. subjektiven Methode nötig ist, die oben genannten Thesen praktisch zu prüfen. Da diese Arbeit die Position des Apriorismus bzw. der Naturwissenschaft bezieht, wird mithilfe des Werkzeugs Space Syntax versucht, eine apriorische bzw. relativ objektive Methode zur Prüfung dieser Thesen zu entwickeln, um den Siedlungsraumcharakter in die sozialpsychologische Raumqualität umzuwandeln. Durch diese Methode können städtebauliche Maßnahmen zur Lösung der sozialen bzw. sozialpsychologischen Probleme in vorhandenen Siedlungen oder zur Vermeidung dieser Probleme bei Siedlungsneubau vorgeschlagen werden. In dieser Arbeit wird die Methode durch eine Grundtypenanalyse von Siedlungsmorphologien hinsichtlich der jeweiligen sozialpsychologischen Raumqualität musterhaft aufgebaut. Die Stadt Raunheim im Ballungsraum Frankfurt/Rhein-Main, als eine Siedlung in einer wachsenden Metropolregion, wird als Beobachtungsobjekt empirisch untersucht; das Migrationsverhalten dient als sozialpsychologischer Indikator zum Beweisen der Methode.

Perceived safety is an important aspect of urban planning and is generally treated as an objective account of the personal sense of safety of each individual. The subject is inherently diffuse and therefore problematic to understand and evaluate in its entirety.This thesis builds on the practice of space syntax theory and the field of research that has sprung up around it, focused on quantifying urban qualities. A spatial syntax dedicated to perceived safety in urban environments is suggested, based on common themes in research and policy documents on the topic. Features that were considered to influence perceived safety were identified and their effects mapped with the use of standard GIS implementations. The effort aimed at introducing a quantitative approach to evaluation of perceived safety which is presently performed mainly in a qualitative manner. The features were quantified in the sense that their area of effect was mapped, which enabled measurements of the size and shape of their area of effect or number of features influencing a point in space. The mapped features have been listed below.• Field of view• Entrance locations• Active ground floors (e.g. storefronts and entrances available for public use)• Public lighting• Unclear landuseThe suggested methods were applied to the Stockholm suburb Skärholmen which currently suffers from lower perceived safety than the entire municipality and consists of an urban structure not considered to facilitate perceived safety by todays urban planning ideals.The methods were evaluated by reviewing the benefits of quantitative descriptions compared to written account, and through discussing the results with professionals at the planning office at the Municipality of Stockholm.The suggested syntax proved to have potential for concretizing the present planning process with respect to perceived safety. GIS is currently used in other aspects of urban planning and could be adapted to treat perceived safety. There would however be need for further standardization and a more user-friendly workflow. / Trygghet är en viktig aspekt inom stadsplanering och hanteras generellt som en objektiv beskrivning av enskilda upplevelser av trygghet i stadsbilden. Ämnet är diffust i sig självt och är därför problematiskt att till fullo förstå och utvärdera.Det här arbetet bygger på användandet av space syntax teori och den vetenskap som sprungit från ämnet, vilket syftar till att kvantifiera urbana kvalitéer. Ett spatialt syntax dedikerad till trygghet föreslås, som baseras på återkommande teman i forskning och plandokument som behandlar ämnet. Utformningar som anses påverka trygghet kartlades genom standardimplementering av GIS-verktyg. Syftet var att föreslå ett kvantitativt tillvägagångssätt för utvärdering av trygghet, vilket för närvarande generellt hanteras med kvalitativa men. De utformningar som kvantifierades gjordes så genom att det område de påverkar avbildades, vilket möjliggjorde fastställande av dessa områdens storlek och form samt hur många objekt som påverkar var punkt. De kartlagda utformningarna är listade nedan.• Öppet synfält• Entréplacering• Aktiva bottenvåningar (exempelvis skyltfönster samt entréer som inbjuder till publik användning)• Gatubelysning• Otydlig markanvändningDe föreslagna analysmetoderna applicerades på stockholmsförorten Skärholmen vilken för närvarande belastas av otrygghet jämfört men övriga kommunen och vars stadsutformning ger upphov till otrygghet enligt dagens stadsbyggnadsideal.Analysmetoderna utvärderades genom att bedöma fördelarna med resultaten jämfört med redogörelser i text samt genom diskussion med planerare på planorganet på Stockholms Stad.Det föreslagna spatiala syntaxet visade sig ha potential att konkretisera den aktuella planeringsprocessen med hänsyn till trygghet. GIS används vid behandling av andra frågor i stadsplanering och kan anpassas för att användas vid behandling av trygghet. Dock skulle viss standardisering samt ett mer användarvänligt utförande behövas.

With time going by, urban morphological structures of Beijing and Shanghai have dramatic changes during last decades. These changes often ignored by citizen, but have big influence for human daily life. And the changes of urban morphologies should be easily recognized by citizen. There are many previous comparative studies between these two Chinese cities, and these studies focus on types of areas, such as environment, traffic, city planning and cultures etc.. There are also many comparative studies about using space syntax theory and geometrical statistics to study urban morphologies. However, there are not direct comparison urban morphological study between Beijing and Shanghai, which from multiple perspectives. In order to gain a better understanding of urban morphologies, this thesis take street networks of two Chinese cites as a research object, based on space syntax theory, as well the combination of traditional geometrical statistics, comparative analysis methods to systematic quantitative analyze and comparative study the different street networks of urban space in Beijing and Shanghai. This project work analyzes hierarchy of axial lines, which automatically generated from street networks, to do a morphological comparison from topological perspective. And it analyzes frequency distribution of axial lines’ included angles and length of axial lines to study urban morphologies from geometrical perspective. Results in the project seem to empirical study that, the well-connected streets are minority part, which all most distributed in the sample cities’ ring structures and center areas. Street networks constitute an obvious regular grid pattern of Beijing and a curves pattern of Shanghai. Based on the hierarchical levels of street networks, research samples have same hierarchical levels but without the same number of street lines. The included angles of axial lines have an exceptionally sharply peaked bimodal distribution for both cities and number of most connected street’s length do not increase so much from ring1 to ring6 for Beijing, but they have much change for Shanghai.

Recently, there has been an increasing interest in looking at urban environment as a complex system. More and more researchers are paying attention to the study of the configuration of urban space as well as human social activities within it. It has been found that correlation exists between the morphological properties of urban street network and observed human social movement patterns. This correlation implies that the influence of urban configurations on human social movements is no longer only revealed from the sense of metric distance, but also revealed from topological and geometrical perspectives. Metric distances, topological relationships and angular changes between streets should be considered when applying space syntax analysis to an urban street network. This thesis is mainly focused on the comparison among metric, topological and angular analyses based on three kinds of urban street representation models: natural streets, axial lines and axial segments. Four study areas (London, Paris, Manhattan and San Francisco) were picked up for empirical study. In the study, space syntax measures were calculated for different combinations of analytical methods and street models. These theoretical space syntax accessibility measures (connectivity, integration and choice) were correlated to the corresponding practical human movement to evaluate the correlations. Then the correlation results were compared in terms of analytical methods and street representation models respectively. In the end, the comparison of results show that (1) natural-street based model is the optimal street model for carrying out space syntax analysis followed by axial lines and axial segments; (2) angular analysis and topological analysis are more advanced than metric analysis; and (3) connectivity, integration and local integration (two-step) are more suitable for predicting human movements in space syntax. Furthermore, it can be hypothesized that topological analysis method with natural-street based model is the best combination for the prediction of human movements in space syntax, for the integration of topological and geometrical thinking.