Bakgrund: Specialistsjuksköterskor har en central roll i upprätthållandet av en god och patientsäker vård. I nuläget tillvaratas inte specialistsjuksköterskans kompetens, vilket har minskat yrkets attraktivitet. Det finns ingen kompetensbeskrivning framtagen för specialistsjuksköterskor med inriktning medicinsk vård, vilket bidrar till svårigheten att definiera yrkesrollen.   Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur specialistsjuksköterskor med inriktning medicinsk vård beskriver sin yrkesroll och kompetens. Metod: En digital studie med specialistsjuksköterskor inom medicinsk vård i södra delen av Sverige. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv metod genomfördes. Resultat: Analysen resulterade i två generiska kategorier: Att växa in i rollen som specialistsjuksköterska och Att höja kvaliteten i vården genom kunskap. Specialistsjuksköterskorna beskrev sig ha en fördjupad kompetens efter utbildningen, vilket ledde till en mer avancerad praktik och en större trygghet i rollen. Med en djupare förståelse för vården som helhet följde också en större frustration, exempelvis kring organisatoriska hinder för en god omvårdnad. Specialistsjuksköterskorna roll innebar bland annat att ta ansvar för att bedriva en god och säker vård, att genomföra förbättringsarbeten, sprida evidensbaserad kunskap och vara ett stöd till kollegor.  Slutsats: Resultatet indikerar att förändringar i organisationen behövs. Specialistsjuksköterskor behöver mer tid och resurser för att kunna utöva omvårdnad på avancerad nivå och för att deras unika kompetens skall komma patienten till ännu större gagn. Studien har gett en indikation om vad yrkesrollen och kompetensen som specialistsjuksköterska inom medicinsk vård innebär men ytterligare förtydligande av yrkesrollen krävs. / Background: Specialist nurses have a central role in maintaining good and patient-safe care. At present, the specialist nurse's competence is not properly utilized, which has reduced the profession's attractiveness. There is no description of competence produced for specialist nurses of medical care, which contributes to the difficulty of defining the professional role. Aim: The aim of the study was to investigate how specialist nurses of medical care describe their professional role and competence Method: A digital study with specialist nurses of medical care in the southern part of Sweden. A qualitative content analysis with an inductive method was carried out. Results: The analysis resulted in two generic categories: Growing into the role of specialist nurse and Improving the quality of care through knowledge. The specialist nurses described themselves as having in-depth competence after their education, which led to a more advanced practice and greater security in the professional role. With a deeper understanding of care as a whole came a greater frustration, among other things about organizational barriers to good care. The role of specialist nurse in medical care involved taking responsibility for conducting good and safe care, carrying out improvement work, disseminating evidence-based knowledge and being a support to colleagues. Conclusion: The results indicate that changes are needed at the organizational level. Specialist nurses need more time and resources to be able to practice nursing at an advanced level and for their unique skills to benefit the patient more. The study has given an indication of what the professional role and competence as a specialist nurse in medical care entails, but further clarification of the professional role is required.

Bakgrund: En av de vanligaste orsakerna till att patienter söker kontakt med hälso- och sjukvård är smärta. Smärta är en individuell och subjektiv upplevelse och definieras internationellt som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk och potentiell vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan skada. Icke-farmakologiska smärtlindring definieras genom terapi som inte involverar intag av medicin eller andra aktiva substanser. Det råder brist på information kring förekomsten av icke-farmakologisk smärtlindring prehospitalt. Specialistsjuksköterskans upplevelser av användandet av icke-farmakologisk smärtlindring prehospitalt kan bidra till att skapa nya perspektiv och kunskaper inom området.  Syfte: Syftet var att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att använda icke-farmakologisk smärtlindring prehospitalt. Metod: Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer. Insamlade data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Totalt intervjuades nio specialistsjuksköterskor som arbetade kliniskt inom ambulanssjukvård. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier med subkategorier; professionellt bemötande, metoder och tekniker samt utmaningar med icke-farmakologisk smärtlindring.  Slutsats: Den här studien visar att specialistsjuksköterskor inom ambulanssjukvård har olika erfarenheter och upplevelser av att använda icke-farmakologisk smärtlindring prehospitalt. Resultaten visar att ett professionellt bemötande och metoder, tekniker och åtgärder lindrar smärta men också att det finns utmaningar i att använda sig av icke-farmakologisk smärtlindring. Några slutsatser är att det krävs mer utbildning och forskning inom området icke-farmakologisk smärtlindring, samt ökad implementering i lokala behandlingsriktlinjer. En annan slutsats är att icke-farmakologisk smärtlindring redan används av många, om än omedvetet. / Background: Pain counts as one of the most common reasons as to why patients contact their healthcare providers in the first place. While pain constitutes an individual and subjective experience, it is defined internationally as an unpleasant sensory and emotional experience, in turn associated with actual and potential tissue damage, or described in terms of such damage. Non-pharmacological pain management constitutes forms of therapy that do not involve the administration of drugs or other active substances. There is a lack of information on the prevalence of prehospital non-pharmacological pain management. Specialist nurses’ experiences of the use of prehospital non-pharmacological pain management, can contribute to the creation of new perspectives and knowledge in the field. Aim: The aim of the study was to describe specialist nurses’ experiences of using prehospital non-pharmacological pain management. Method: Data was collected through semi-structured interviews. The collected data was then analysed, using a qualitative content analysis method. A total of nine specialist nurses, all of whom worked clinically in ambulance care, were interviewed. Results: The analysis resulted in three categories with subcategories; meeting professionalism, methods and techniques, and challenges with non-pharmacological pain management. Conclusion: This study shows that specialist nurses in ambulance care have different types of experiences and premediated knowledge of using non-pharmacological pain management methods prehospitally. The results show that a professional approach towards the administration of different methods, techniques and measures relieve pain, but also that there are challenges stemming from the use of non-pharmacological pain management methods. Consequently, an increase in both research and education is needed within the field of non-pharmacological pain management, as well as an increased implementation of local treatment guidelines. Furthermore, it can be concluded that non-pharmacological pain management methods are already being used by many healthcare providers, albeit subconsciously.

Bakgrund: WHO och UNICEF förespråkar amningsstart direkt efter förlossning och rekommenderar att helamning fortgår under barnets första sex månader. Tidigare forskning visar att mammor upphör med amningen tidigare och i många fall är det associerat med brist på stöd från omgivning och familj.  Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och syntetisera mammors upplevelser av hur specialistsjuksköterskor på BVC skapar amningsstöd.  Metod: En metasyntes av kvalitativa artiklar har genomförts. Sökning av artiklar gjordes via databaserna Cinahl och PubMed. De 15 kvalitativa artiklarna har analyserats utifrån Noblit och Hares (1988) sju steg. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman Emotionellt, informativt och praktiskt stöd samt Socialt stöd. Under det första huvudtemat framkom det fyra underteman; Konsekventa råd skapar en känsla av säkerhet belyser vikten av att specialistsjuksköterskan ger emotionellt stöd, tydlig och korrekt information om amning till mammor. Adekvat kunskap om amning ger ett ökat självförtroende som visar att när mammorna fick grundläggande amningskunskaper av specialistsjuksköterskan kunde amningen upprätthållas i större utsträckning. Känslan av att vara kompetent minskar skuldkänslor hos mammor och infinner sig när grundläggande kunskap ges. Känslomässigt stöd ökar mammors tilltro till kroppens egen förmåga handlar om mammor behov att få realistiskt och emotionellt amningsstöd. Det andra huvudtemat består av tre underteman. Närvaro från partner och familj har betydelse för amningsförmågan och Delaktighet i andra forum har betydelse för att känna sig motiverad till fortsatt amning belyser vikten av socialt, men även digitalt nätverk. Kontinuitet från specialistsjuksköterskan ger en känsla av lugn och harmoni och visar på vikten av ett fysiskt amningsstöd från specialistsjuksköterskan. Slutsats: Mammor som ammar sina barn är i behov av stöd tidigt i amningsprocessen. Det har framkommit att olika stöd är av vikt för mammor för att kunna upprätthålla amningen. Om stödet från specialistsjuksköterskan uteblir är det svårare för mammor att uppehålla amningen. En viktig del i stödet är att som specialistsjuksköterska kunna erbjuda kontinuitet för att ge en känsla av lugn och harmoni. Mammor behöver även de sociala stödet från partner, familj och andra forum för att gynna amningen. / Background: WHO and UNICEF advocate breastfeeding immediately after childbirth and recommend that babies continue to be breastfed exclusively for the first 6 months after childbirth. Previous research shows that mothers cease breastfeeding sooner, and in many cases it is associated with a lack of support from family and the surrounding environment. Purpose: The purpose of this study was to identify and synthesize how mothers experience the breastfeeding support provided by specialist nurses at pediatric clinics. Method: A qualitative metasynthesis has been completed. Searching of articles was performedby the databases Cinahl and PubMed. The final literature search yielded 15 qualitative articles and were analyzed according to Noblit and Hare’s seven steps. Result: From the result, two main themes emerged: Emotional, informative and practical support and Social support. Within the first main theme, four sub themes emerged; Consistent advice creates a sense of safety which highlights the importance of the specialist nurse providing emotional support and clear and correct information about breastfeeding to the mothers. Adequate knowledge about breastfeeding increases self-confidence shows that when the mothers received essential breastfeeding knowledge by the specialist nurse the breastfeeding could be maintained to a greater extent. The feeling of being competent decreases feelings of guilt in mothers when essential knowledge is provided. Emotional support increases mothers’ trust to their bodies’ capabilities comprised mothers' need for realistic and emotional breastfeeding support. The second main theme consists of three sub-themes. The presence of a partner and family is significant for the ability to breastfeed and Participating in other forums is of significance t to feeling motivated to continue breastfeeding highlights the importance of social but also digital networks. Continuity from the specialist nurse gives a sense of calm and ease, and shows the significance of physical breastfeeding support from the specialist nurse. Conclusion: Mothers that breastfeed their babies are in great need of support early on in the breastfeeding process. Without the support it is harder for mothers to maintain breastfeeding. It is evident that different types of support are significant for mothers to be able to maintain breastfeeding. The health benefits of breastfeeding are great. Previous research shows that breastfeeding can decrease risk of infections and Sudden Infant Death Syndrome, as well as mothers who breastfeed have a lower risk of breast cancer.

Trauma är ett vanligt förekommande fenomen på akutmottagningen. Den svårt skadade patienten omhändertas på akutmottagningen av ett tvärprofessionellt team som på ett strukturerat sätt arbetar tillsammans med fokus på livräddande insatser. Traumaomhändertagandet har ett starkt medicinskt fokus där patientperspektivet inte alltid blir synliggjort eller prioriteras. Detta kan bidra till att patientens mångdimensionella behov inte blir tillgodosedda vilket påverkar patientens upplevelser av vården negativt. Syftet med studien var att sammanställa litteratur för att belysa patienters upplevelser av traumaomhändertagandet på akutmottagningen. En integrativ litteraturstudie med systematisk ansats ihop med en tematisk analys användes för att besvara syftet. Resultatet genererade i två huvudteman: Positiva upplevelser och Negativa upplevelser samt sex underteman: Upplevelse av hög vårdkvalitet, Värdefull emotionell upplevelse, Ett gott bemötande och Bristfällig vård, Utebliven emotionell stöttning, Oprofessionellt omhändertagande. Genom att lyfta in patientperspektivet i traumaomhändertagandet möjliggörs ett personcentrerat omhändertagande med god information och kommunikation som gör patienten delaktig i sin vård, vilket i sin tur bidrar till positiva upplevelser av vården. / Trauma is a common phenomenon in the emergency department. Severely injured patients are taken care of by a multidisciplinary team in a structured manner, focusing on life-saving interventions. Trauma care has a strong medical focus, where the patient's perspective is not always visible or prioritized. This can contribute to the patient's multidimensional needs not being met, negatively affecting their experiences of care. The aim of the study was to compile literature to highlight patients' experiences of trauma care in the emergency department. An integrative literature review with a systematic approach, combined with thematic analysis, was used to address the aim. The results yielded two main themes: Positive experiences and Negative experiences, as well as six subthemes: Experience of high-quality care, Valuable emotional experience, Good treatment and Inadequate care, Lack of emotional support, Unprofessional care. By incorporating the patient perspective into trauma care, person-centered care is facilitated, with good information and communication enabling patient involvement in their care, thereby contributing to positive experiences of healthcare.

Bakgrund: I Sverige når Barnhälsovården (BHV) nära 100% av alla barn och BHV-sköterskan är en viktig person för barnets hälsa och utveckling. Det ger unika förutsättningar för att främja barnets hälsa och ge stöd till föräldrarna. I BHV-sköterskans profession ingår en skyldighet att göra en orosanmälan vid minsta kännedom eller oro över att ett barn under 18 år utsätts för omsorgssvikt. Detta kan innebära svåra val och situationer där BHV-sköterskan kan vara i behov av stöd och vägledning för att kunna hjälpa barnet och dess familj på bästa sätt. Syfte: Syftet var att beskriva BHV-sköterskors upplevelse och behov av stöd och vägledning vid orosanmälan. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex deltagare från barnhälsovården i Västra Götalandsregionen. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultat: Resultatet visade att upplevelsen bland BHV-sköterskorna var att det gjordes för få orosanmälningar trots att de kände bra stöd ifrån kollegor när en anmälan skulle göras. De belyste också att det var viktigt med en god relation mellan BHV-sköterskan och familjerna för att kunna skapa ett tryggt föräldraskap och vidare kunna prata om svåra saker som vid de tillfällen när BHV-sköterskorna kände oro för barnet. Det framkom också i resultatet att de BHV-sköterskor som arbetade på familjecentraler upplevde ett större stöd och fick mer vägledning vid behov än de som arbetade på en traditionell BHV-central. Slutsats: BHV-sköterskor behöver stöd och vägledning när ett barn utsätts eller misstänks utsättas för omsorgssvikt och en orosanmälan ska göras. De BHV-sköterskor som arbetade på familjecentral kände störst stöd och hade enklare att få vägledning. / Background: In Sweden, Child Health Care reaches close to 100% of all children and the Children Health Care (CHC) nurse is an important person for the child's health and development. It provides unique conditions for promoting the child's health and providing support to the parents. The CHC nurse's profession includes an obligation to report a concern at the slightest knowledge or concern that a child under the age of 18 is exposed to neglect. This can mean difficult choices and situations where the CHC nurse may need support and guidance to be able to help the child and their family in the best way.  Aim: The purpose of the study was to describe Child Health Care nurses experience and needsof support and guidance when reporting concerns over the health of a child. Method: Semi structured interviews were conducted with six informants from child health care in the Western part of Sweden. Qualitative content analysis was used to analyze the interviews. Results: The results showed that the experience among the CHC nurses was that too few reports of anxiety were made, despite the fact that they felt good support from colleagues when a report was to be made. They also highlighted that it was important to have a good relationship between the CHC nurse and the families in order to create a secure parenting and also to be able to talk about difficult things such as at the times when the CHC nurses felt worried about the child. It also emerged from the results that the CHC nurses who worked at family centers experienced greater support and received more guidance when needed than those who worked at a traditional CHC center. Conclusion: CHC nurses need support and guidance when a child is or is suspected of being neglected and a report of concern must be made. The CHC nurses who worked at the family center felt the greatest support and found it easier to get guidance

No description available.

Sammanfattning Bakgrund: Omvårdnadens ansvarsområden är att främja hälsa och förebygga sjukdom. Trots att barn med intellektuella funktionsnedsättningar har likvärdiga rättigheter till vård visar internationella studier på brister i anpassad vård. Sjuksköterskor tycker ofta att det är svårt, utmanande och tidskrävande att ta hand om dessa barn. God omvårdnad bygger på att främja goda relationer mellan barnen, deras föräldrar och vårdpersonal. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att möta barn med intellektuell funktionsnedsättning på barnklinik.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes med 14 specialistsjuksköterskor från två barnkliniker omfattande både slutenvårdsavdelningar och öppenvårdsmottagningar. Analysen genomfördes utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman. Resultat: Datainsamlingen resulterade i två kategorier, med tillhörande underkategorier. Den första kategorin beskriver att det krävs en individanpassning för att mötet ska bli bra, där relationsskapande och anpassning av kommunikation har stor betydelse. Den andra kategorin beskriver att omgivningsfaktorer har betydelse för mötet, där förberedelser och föräldramedverkan är viktiga komponenter för barnets trygghet. Även kunskap och erfarenhet hos specialistsjuksköterskan är av betydelse.  Slutsats: Studien visar vikten av att specialistsjuksköterskan individanpassar mötet med barn med intellektuell funktionsnedsättning. Med hjälp av en personcentrerad omvårdnad kan barnets individuella behov tillgodoses. Nyckelord: Intellektuell funktionsnedsättning, pediatrisk omvårdnad, personcentrerad omvårdnad, specialistsjuksköterska. / Summary Background: Nursing's responsibilities encompass promoting health and preventing disease. Despite children with intellectual disabilities having equivalent rights to care, international studies reveal care adaptation shortcomings. Nurses often find providing care for these children difficult, challenging, and time-consuming. Effective nursing relies on fostering good relationships between the children, their parents, and nursing staff. Purpose: To describe specialist nurses experiences of meeting children with intellectual disabilities at a child´s clinic.  Method: A qualitative interview study with an inductive approach was conducted, with 14 specialist nurses from two children´s clinics covering both inpatient and outpatient care. The analysis was conducted using qualitative manifest content analysis, according to Graneheim & Lundman.  Results: The data collection resulted in two categories, with associated subcategories. The first category describes that individual adaption is required for the meeting to be good, where relationship building, and adaption of communication are of great importance. The second category describes that environmental factors are important for the meeting, where preparations and parental involvement are important components for the child´s safety. The specialist nurse´s knowledge and experience are also important.  Conclusion: The study shows the importance of the specialist nurse individually adapting the meeting with children with intellectual disabilities. With the help of person-centred care, the child's individual needs can be met.    Key words: Intellectual disability, pediatric nursing, person-centered care, specialist nurse

Hot och våld mot ambulanspersonal har visat sig vara ett växande problem och påverkar möjligheten att ge god omvårdnad till patienten. Förekomsten av hot och våld prehospitalt har inte studerats i Sverige i samma utsträckning som i andra länder. Syftet med denna studie var att belysa förekomsten av hot och våld mot ambulanspersonalen i norra Sverige och hur detta kan förebyggas. Detta undersöktes med en webbaserad kvantitativ tvärsnittsstudie av enkätdesign med möjlighet till fritextsvar. Denna studie visade att majoriteten (80,4%) av ambulanspersonalen hade blivit utsatt för verbala hot någon gång under de senaste tre åren. 26,8 % av ambulanspersonalen skattade att de hade blivit utsatta för fysiskt våld under samma period. En statistiskt signifikant skillnad mellan män och kvinnor när det gäller deras skattning av att ha blivit utsatta för fysiskt våld kunde påvisas. En majoritet av ambulanspersonalen svarade att de aldrig hade utsatts för sexuellt ofredande de senaste tre åren. Kvinnor skattade i högre grad än männen att de blivit sexuellt ofredade och skillnaden var signifikant. Utifrån frågan om vilken typ av problematik som är vanligast, gällande personer som utövat fysiskt våld, framkom att personer som intagit både alkohol och droger/narkotika skattades som överrepresenterade. Denna studie genererar kunskap om vikten av att ha stöd från arbetsgivare och ett gott samarbete med andra myndigheter, exempelvis polis. Att göra riskbedömningar och att använda sig av lågaffektivt bemötande där det finns risk för hot och våld kan förebygga detta. Det är av fortsatt vikt att följa och studera utvecklingen av hot och våld mot ambulanspersonal och arbeta med hur detta kan förebyggas.

The passing of the act on non-physician medical professions and the decree on activities of healthcare workers has brought numerous changes that are also linked to changes of nurse competences. Aim 1: To find out whether nurses with ARIC specialization perform male urethral catheterization. Aim 2: To find out whether nurses with ARIC specialization are interested in improvement of their knowledge of male urethral catheterization. Aim 3: To find out whether nurses with ARIC specialization have sufficient practical skills in male urethral catheterization. Aim 1: To find out what opinion physicians have on male urethral catheterization performed by a nurse specialized in ARIC. Aim 2: To find out whether physicians let nurses specialized in ARIC perform male urethral catheterization. The research part of the thesis was based on quantitative and qualitative research. The research results will be provided to head nurses in the hospital where the research was performed. The results might be useful for preparation of a specialization course focused on male urethral catheterization not only for nurses specialized in ARIC, but also for nurses that are interested in performing the procedure in the future, particularly as it is known that no such a course exists in the South Bohemia. The results might also be used as an input to further research.

Bakgrund: Få donationer sker i Sverige idag, det kan därför vara svårt att erhålla och upprätthålla professionell kompetens. Forskning har visat på en uppfattning att potentiella donatorer ibland förbises på grund av organisationsmässiga brister i struktur och riktlinjer. Även bristande kunskap och ett behov av mer utbildning finns beskrivet i flertal studier. Syfte: Att undersöka hur intensivvårdssjuksköterskor uppfattar sin kunskap och beredskap gällande organdonationsprocessen. Metod: Studien var empirisk med kvalitativ ansats. En fokusgruppintervju genomfördes som datainsamling, urvalet bestod av intensivvårdssjuksköterskor som var verksamma på en allmän intensivvårdsavdelning. Innehållsanalys användes för att bearbeta materialet. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier och nio subkategorier. Huvudkategorierna bestod av begränsad erfarenhet, förhållningssätt och bemötande, stöd från omgivningen samt befintlig kunskap och beredskap. Slutsats: Deltagarna föreföll känna trygghet i att den kunskap och beredskap som fanns på enheten som helhet räckte till även om den inte fanns specifikt hos den enskilde. Stöd fanns från kollegor och organisationen. Ett behov av mer kunskap och praktisk erfarenhet antyddes. Att ha reflekterat över det egna förhållningssättet framkom som en del i beredskapen. Klinisk betydelse: En antydan ges om vissa kunskapsluckor vilket skulle kunna beaktas vid introduktion av nyutexaminerade. Studien visar på att tillfällen till praktisk erfarenhet är få vilket betonar vikten av att regelbundet erbjuda kurser och utbildningar för att stärka intensivvårdssjuksköterskan i sin profession. / Background: Few cases of organ donations occur in Sweden today. Therefore it may be difficult to obtain and maintain professional competence. Research has shown perceptions that potential donors may be missed due to organizational weaknesses such as structure and guidelines. Past research has also unveiled lack of knowledge and a need for education. Aim: To examine how intensive care nurses perceive their knowledge and preparedness regarding the process of organ donation. Methods: An empirical qualitative approach was used. The data collection was conducted through the mean of a focus group interview. The sample consisted of intensive care nurses working in a general intensive care unit. Content analysis was used to process the material. Results: Four main categories and nine subcategories were identified. The main categories were limited experience, approach and attitude, the support of colleagues and existing knowledge and preparedness Conclusions: The participants appeared secure about the knowledge and preparedness that existed in the unit. It was considered as sufficient even if it wasn’t possessed at the individual level. Support from colleagues and organization was available, however a need for more knowledge and practical experience was expressed. Self-reflection about personal attitudes emerged as a part of the preparedness. Relevance to clinical practice: It is suspected that some knowledge gaps exist and an introduction to newly graduates about the issue should be made. The study shows that opportunities for practical experience are few which emphasize the importance of providing intensive care nurses with continuing education about the issue in order to strengthen their professionalism.