Bakgrund: Specialistsjuksköterskan inom intensivvård ansvarar för att tillgodose god och säker evidensbaserad omvårdnad för olika patientkategorier. Men kontextuella faktorer, organisatoriska- sociala-, eller professionella, kan medföra utmaningar att implementera evidensbaserade arbetssätt såsom tidig mobilisering inom intensivvård.Syfte: Med utgångspunkt i tidig mobilisering av intensivvårdspatienter beskriva specialistsjuksköterskans erfarenheter av evidensbaserad vård. Metod: En intervjustudie med kvalitativ induktiv ansats genomfördes på en intensivvårdsavdelning i Mellansverige. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med specialistsjuksköterskor inom intensivvård och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Resultatet utgjordes av två kategorier; “erfarenheter av evidensbaserad kunskap och arbetssätt utifrån mobilisering på IVA” och “faktorer som kan hindra eller underlätta evidensbaserade arbetssätt och mobilisering på IVA”.Olika uppfattningar avseende innebörden av evidens framkom, men majoriteten var samstämmiga i definitionen av evidens som forskningsbaserat och att evidensbaserade arbetssätt är viktiga för att tillgodose omvårdnad av god kvalitet. Arbetet på intensivvårdsavdelning sker i möjligaste mån evidensbaserat och vårdrutiner, vårdhandboken och vetenskapliga artiklar ansågs vara källor till evidens. Specialistsjuksköterskor hade olika åsikter angående ansvarig för mobilisering samt när det skulle utföras. Trots att mobilisering ansågs viktigt, utfördes det inte alltid. Slutsats: De hinder och underlättande faktorer till tidig mobilisering och evidensbaserad vård som framkom var relaterade till organisation, vårdpersonal och patient. Resultatet i denna studie kan öka kunskapen om hinder och underlättande faktorer för tidig mobilisering samt bidra till utveckling av systematiska arbetssätt för evidensbaserad vård inom intensivvård.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk hälso- och sjukvård möter dagligen patienter med suicidproblematik. Suicid ses som ett folkhälsoproblem och är ett komplext område att arbeta med. Syfte: var att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad vid suicidproblematik inom psykiatrisk hälso- och sjukvård. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats. Tolv semistrukturerade intervjuer analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studien framkom tre kategorier “Behovet av kontinuerliga och enhetliga bedömningar för patientsäkerhet”, “Vikten av kollegial samverkan som grund för delaktighet” samt "Betydelsen av kompetens för att skapa trygghet”. I resultatet beskrevs specialistsjuksköterskans erfarenheter av att stundtals känna sig ensamma vid suicidriskbedömningar och därav betonades betydelsen av kollegialt samarbete. Specialistsjuksköterskornas erfarenheter var att kompetensen att möta patienter med suicidproblematik samt tiden att handleda kollegor var betydande för att omvårdnaden skulle vara trygg och säker. Specialistsjuksköterskor har en betydelsefull roll i mötet med patienter med suicidproblematik samt att förmedla kunskap till kollegor inom andra verksamheter. Konklusion: Tiden att finnas till för patienterna belystes som betydelsefull och vikten av utbildning och handledning beskrevs som betydande insatser i arbetet med patienter med suicidproblematik. / Background: Specialist nurses in psychiatric health care meet patients with suicide problems on a daily basis. Suicide is seen as a public health problem and is a complex area to work with. Aim: was to describe specialist nurses' experiences of nursing in suicide problems in psychiatric health care. Method: Qualitative design with inductiveapproach. Twelve semistructured interviews were analyzed according to qualitative content analysis. Results: The study revealed three categories "The need for continuous and uniform assessments for patient safety","The importance of collegial collaboration as a basis for participation" and "The importance of competence in creating security". The results described the specialist nurse's experience of sometimes feeling alone in suicide risk assessments and thus emphasized the importance of collegial cooperation. Specialist nurses have an important role in meeting patients with suicide problems and in conveying knowledge to colleagues in other organisations. Conclusion: The time to be there for the patients was highlighted as important and the importance of education and supervision was described as significant efforts in the work with patients with suicide problems.

Bakgrund: Kommunikation mellan personal inom hälso- och sjukvården är viktiga faktorer för att kunna garantera patienten säker vård. Sjuksköterskan ska ha kompetens att kunna fördela och koordinera uppgifter samt ha översikt av teamarbetet. Sjuksköterskan bör ha kunskap om säkerhetsarbete för att kunna garantera säker vård. Det finns ett uttryckt behov inom vården av relevanta och tidsenliga lag- och kommunikationsövningar, där teambaserade simulatorövningar framstår som en pedagogisk och tillförlitlig inlärningsmetod. Syfte: Att beskriva vad studenter vid ett lärosäte, som utbildar sig till specialistsjuksköterskor inom intensivvård, anser om teambaserad fullskalesimulatorträning. Metod: En pilotstudie där 32 sjuksköterskor som studerar till specialister inom intensivvård, ombads svara på en enkät om vad de ansåg om en simulatorövning som de genomfört där omhändertagandet av svårt skadade patienter tränades i team. Resultat: Majoriteten av studenterna ansåg att simulatorövningen haft god effekt och beskrev att övningen haft positiv inverkan på deras förmåga att öva kommunikation i ett team samt att få tillämpa teori i praktik. De uttryckte önskemål om mer simulatorträning under utbildningen samt kontinuerlig övning i sin yrkesverksamma roll. Slutsats: Teambaserade fullskalesimulatorövningar tycks vara en pedagogisk inlärningsmetod för att öka kompetenser och lära studenter att arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål. / Aim:To describe what nursing students, specializing in intensive care, at a university college think about team based simulation training. Background: Communication and organization in health care are important factors to ensure patient safety. Nurses are called upon to be able to distribute and coordinate work tasks, while at the same time nurses should also be aware of safety promotion in health care to be able to provide safe patient care. There is a need in healthcare for team and communication training where team based simulation appears to be a pedagogic and reliable educational tool. Method: A pilot study where 32 nurses specializing in intensive care, were asked to respond to a survey on what they thought about a previously performed team based full scale simulation training. Results: In general the students confirmed that the exercise had a positive impact on their ability to practice team communication skills and to apply theory in practice. They expressed a wish for more simulation training during their education and in their upcoming professional role. Conclusion: Team based full scale simulation exercises seem to be a pedagogical teaching method to enhance competences and teach students to work together toward a common goal.

Sammanfattning  Bakgrund: Specialistsjuksköterskorna har som ansvar enligt deras kompetensbeskrivning att arbeta utifrån aktuella evidensbaserade kunskaper. Genom att bedriva evidensbaserad vård minskas risken för vårdskador, lidande för patienter förhindras och kostnadseffektivitet förbättras. Trots att arbete utifrån evidensbaserade kunskaper ökar patientsäkerhet så i praktiken brister den. Tidigare studier visar att sjuksköterskor i många fall arbetar utifrån gammal vana av olika anledningar. Syfte: Syftet var att belysa specialistsjuksköterskors erfarenheter av att använda evidensbaserade kunskaper inom kommunal hälso- och sjukvårdsverksamhet. Metod: Metoden var av kvalitativ design där data samlades in via semistrukturerade intervjuer med 11 specialistsjuksköterskor inom kommunal hälso-sjukvårdsverksamhet. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.  Resultat: Studien påvisade att specialistsjuksköterskorna upplevde evidensbaserade kunskaper som ett komplext begrepp, som hade en viktig roll i deras arbete för att kunna ge patienterna en god, säker och jämlik vård. Specialistsjuksköterskorna upplevde hinder i att arbeta utifrån nya evidensbaserade kunskaper såsom otillräckligt stöd från ledningen, tids- och tillgänglighetssvårigheter. Personligheten påverkade användning av evidensbaserade kunskaper.   Slutsats: Användning av evidensbaserade kunskaper är sammansatt och påverkas av flera olika faktorer vilket har bevisats även i tidigare forskningsresultat. Några av huvudsakliga hinder till evidensbaserad vård anses vara specialistsjuksköterskornas inställning, kompetens, tillgängligheten, tidsbrist och otillräckligt stöd från ledningen anses vara några. Det behövs förbättringsarbetet på olika nivåer inom hälso-sjukvård och bredare forskning inom ämnet för att göra vården mer evidensbaserad och på så sätt öka patientsäkerhet och vårdkvalité.    Nyckelord: erfarenheter, evidensbaserade kunskaper, kommunala hälso-sjukvårds verksamheter, specialistsjuksköterskor, PARISH-modell.

Bakgrund: Rapid sequence induction and intubation (RSII) används för att snabbt och säkert söva och intubera patienter som har en hotad eller ofri luftväg på grund av sjukdom eller trauma. Det är ett komplext ingrepp där potenta läkemedel används som slår ut den spontana andningsdriven. Att genomföra svåra interventioner i prehospital miljö i Sverige är något som behöver studeras för att skapa en förståelse för komplexiteten av den avancerade prehospitala sjukvården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva specialistsjuksköterskans erfarenheter av att genomföra prehospital RSII inom helikopterverksamheten. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ studiedesign med induktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med deltagare från olika helikopterbaser runt om i Sverige. Inhämtad data analyserades genom en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysarbetet producerade tre kategorier: varje vårdtillfälle är unik i situationen, att skapa en optimal arbetsmiljö och vikten av kunskap, fortbildning och teamarbete. Slutsats: Att genomföra prehospital RSII upplevdes inte som en stressande intervention då besättningarna överlag besitter mycket erfarenhet och en hög formell och reell kompetens. Styrkan är att momentet övas kontinuerligt och att det finns rutiner med tydliga checklistor som efterföljs. Att bedöma om det är mest optimalt att genomföra interventionen i helikoptern och därmed lyfta snabbt mot sjukhus, eller stanna kvar på skadeplats och genomföra RSII tenderade att rendera i storlek på helikopter och sågs som en av de stora skillnaderna som påverkade erfarenheten. Att ständigt överväga det optimala tillvägagångssättet i varje intervention sågs som nödvändigt och anpassning av utrustning sågs som en viktig erfarenhet.

Bakgrund: Amning ger en rad fördelar för både barnets och moderns hälsa på kort och lång sikt. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar helamning under barnets första sex månader. Trots det ses en minskning av andel barn som helammas i åldersgruppen noll-sex månader. Här har specialistsjuksköterskor på barnavårdscentralen en viktig uppgift att tidigt identifiera problem och ge mödrar stöd att amma. Motiv: Amningsfrekvensen sjunker i Sverige, allt färre barn under sex månader helammas. Få studier har utförts som beskriver specialistsjuksköterskors attityder om amning inom barnavårdscentralen (BVC). Genom en sådan kartläggning av attityder kan kunskap erhållas som kan vara av vikt i utvecklandet av metoder som syftar till att stödja föräldrar i amning, vilket skulle kunna bidra till en ökad amningsfrekvens. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga specialistsjuksköterskors attityder till amning på barnavårdscentralen i fem regioner i Sverige.  Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med en kvantitativ deskriptiv design med bekvämlighetsurval. För att mäta attityder hos specialistsjuksköterskor användes en modifierad The Lowa Feeding Attitude Scale (IIFAS). Totalt deltog 42 personer i studien och de samband som studerades var om utbildningsnivå, ålder, extra amningsutbildning eller yrkesverksamma år hade någon betydelse för specialistsjuksköterskors attityd om amning.  Resultat: Respondenterna fick ett medelvärde på 72,5 poäng när de svarade på instrumentet. Det indikerar att respondenterna i studien har neutrala attityder om amning. Inget signifikant samband hittades mellan respondenternas attityder och deras ålder, yrkesverksamma år inom BVC, vilken specialistutbildning respondenterna hade eller om de hade genomfört en extra amningskurs. Konklusion: Studiens resultat visade att specialistsjuksköterskor generellt hade ett neutralt förhållningssätt till amning. Detta indikerar att det finns förbättringsområden. Amningsutbildning är av vikt inom BVC för att förbättra attityder om amning hos specialistsjuksköterskorna inom Barnhälsovården (BHV). Framtida forskning inriktat mot specialistsjuksköterskans attityder om amning behövs för att kartlägga behovet av utbildning och extra insatser för att påverka amningsfrekvens hos befolkningen. / Background: Breastfeeding provides several benefits for both the child's and the mother's health. The WHO recommends exclusive breastfeeding during the child's first six months. Despite this, a decrease is taking place in the proportion of children who are fully breastfed in this age. The specialist nurses at the child health center have an important task of identifying problems early and giving mothers support to breastfeed. Motive: The breastfeeding rate is falling in Sweden. Few studies have been conducted that describe specialist nurses' attitudes about breastfeeding. Through such a mapping of attitudes, knowledge can be obtained that can be of importance in the development of methods aimed at supporting parents in breastfeeding. This could contribute to an increased frequency of breastfeeding. Aim: The aim of this study was to map specialist nurses' attitudes about breastfeeding at the child health care center in Sweden.  Methods: The study was conducted as a cross-sectional study using a quantitative descriptive design with convenience sampling. To measure attitudes of specialist nurses, a modified IIFAS was used, it also included age, level of education, additional breastfeeding training and professional work years. A total of 42 people participated in the study. Result: Respondents scored an average of 72.5 points when answering the instrument, which indicates neutral attitudes about breastfeeding. No significant correlation was found between the respondents' attitudes and their age, professional work years in child health care, level of education or if they had completed an additional breastfeeding training. Conclusion: The results of the study showed that specialist nurses generally had a neutral approach to breastfeeding. Breastfeeding training is important to enhance attitudes about breastfeeding among the specialist nurses. Future research aimed at specialist nurses' attitudes about breastfeeding is needed to map the need for training and extra efforts to influence breastfeeding frequency in the population.

Det är en utmaning för ambulansorganisationen att möta det akuta vårdbehovet som förekommer i vårt skiftande samhälle. Det ställs ett ökat krav på ambulanssjuksköterskans bedömningsförmåga, för att vägleda patienten till fortsatt vård inom olika vårdnivåer på ett patientsäkert vis. Ambulanstransporter som ej är befogade är ett betydande problem. Inom Västra Götalandsregionen hänvisar ambulanssjuksköterskan patienter till alternativa färdsätt med vårdkedjan SAMBand. Målet är att frigöra ambulansresurser på ett patientsäkert sätt samt öka tillgängligheten av ambulansresurser i samhället. Syftet med denna studie är att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse av att hänvisa patienten till ett alternativt färdsätt med hjälp av vårdkedjan SAMBand. En kvalitativ intervjustudie genomfördes på tre ambulansstationer i glesbygden inom SÄS. Bekvämlighetsurval användes för att rekrytera och intervjua ambulanssjuksköterskor. Antalet deltagare var 10 ambulanssjuksköterskor där yrkeserfarenheten sträckte sig mellan 6 till 28 år. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att ambulanssjuksköterskan beskriver en så kallad magkänsla och erfarenhet som viktiga vid hänvisning till alternativt färdsätt. Möjligheten att hänvisa till vårdcentraler i underlaget SAMBand saknades, ett ökat mandat att neka patienter önskades. Frustration förekommer när ambulanssjuksköterskorna blev tvungna att transportera patienter utan vårdbehov. Ambulanssjuksköterskornas erfarenhet spelar en betydelsefull roll vid patientbedömningen, vilket kunde betraktas som både positivt och negativt. Möjligheten om att neka patienter ambulanstransport som sista utväg bör vidare undersökas för att istället hänvisa till SAMBand. Det ses en fördel för både patienten och ambulansorganisationen av att inkludera vårdcentraler i SAMBand samt att underlaget bör tydliggöras.

Bakgrund: Det är brist på specialistsjuksköterskor i Sverige vilket leder till svårare arbetsförhållanden och tyngre arbetsbörda för de befintliga specialistsjuksköterskorna på Sveriges intensivvårdsavdelningar. Forskning visar att lägre bemanning är associerat med fler vårdskador och högre patientdödlighet inom intensivvård. Högre kompetens bidrar till en mer patientsäker vård, som specialistsjuksköterska finns många olika nivåer av kompetens vilket kan ta lång tid att uppnå. Syfte: Belysa faktorer som påverkar tillfredsställelse och frustration bland specialistsjuksköterskor på intensivvårdsavdelningar utifrån faktorerna autonomi, kompetens och samhörighet samt ta reda på om specialistsjuksköterskor anser att att patientsäkerheten är påverkad. Metod: En webbaserad enkätundersökning som baserades på Need Satisfaction and Frustration Scale där 11 intensivvårdsavdelningar i Sverige deltog. Resultat: Specialistsjuksköterskor som arbetat mindre än tre år uppger sig mindre kompetenta än specialistsjuksköterskor som arbetat mer än tre år. Faktorer som bidrar till tillfredsställelse på arbetsplatsen är utbildning, kollegor och att vårda patienter. Faktorer som leder till frustration på arbetsplatsen är att tiden inte räcker till vardagslivet, otillfredsställande arbetsschema och låg lön. Patientsäkerheten ansågs inte vara hotad, det var heller inte en faktor som bidrog till viljan att byta arbetsplats. Slutsats: Bristen på specialistsjuksköterskor kan leda till tyngre arbetsförhållanden på intensivvårdsavdelningar vilket leder till minskad arbetstillfredsställelse. Det tar tid att uppnå en högre nivå av kompetens, därför är det viktigt att intensivvårdsavdelningar fokuserar med både kompetenshöjande och kompetensbevarande arbete då detta kan leda till en mer patientsäker vårdmiljö.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva skötares uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens i psykiatrisk vård. Metod: För att analysera detta fenomen gjordes en intervjustudie med kvalitativ design och en fenomenografisk analys tillämpades. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där nio skötare verksamma i den psykiatriska vården vid tiden för intervjutillfället deltog. Med avsikt att finna variation bland uppfattningarna bearbetades och analyserades det transkriberade materialet i en analys omfattande sju steg. Resultat: Fyra kategorier av skötarnas uppfattningar identifierades: Osynlig kompetens, otydlig kompetens, synlig kompetens och tydlig kompetens. Relationen mellan dessa kategorier förhöll sig hierarkiskt i förhållande till i vilken grad specialistsjuksköterskans kompetens uppfattades. Slutsats: Skötarens uppfattningar ger uttryck för att det finns ett starkt behov av specialistsjuksköterskans kompetens samtidigt som man inte kan se hur den urskiljer sig från skötarens egen kompetens. Områden i specialistsjuksköterskans kompetens som har stor betydelse för och kompletterar skötarens egen kompetens värdesätts särskilt, såsom specialistsjuksköterskans arbetsledarroll, samarbetsförmåga, somatiska kunskap och helhetsbild av psykiatrin i övrigt. / Aim: The aim of this study was to describe how psychiatric aides’ understand the competence of specialist nurses in psychiatric care. Methods: In order to analyze this phenomenon, a phenomenographic interview study with qualitative design was carried out. Semi-structured interviews were conducted with nine psychiatric aides, working in psychiatric in-patient care at the time of the interview. In order to find the variation among the understandings, the transcribed material was processed and analyzed through an analyze method including seven steps. Results: Four categories of understandings were identified: invisible competence, unobvious competence, visible competence and obvious competence. The relationship between these different categories took a hierarchical structure in relation to the degree of which the specialist nurse competence was understood. Conclusions: The understandings of the psychiatric aides expresses the dependence of the specialist nurse's competence while at the same time one cannot see how it distinguishes itself from the psychiatric aides’ own competence. Areas of the specialist nurse competence that are of great importance for the psychiatric aides and complement their competence are especially valued, such as: the specialist nurse’s leadership, ability to cooperate, somatic knowledge and overall knowledge of psychiatry.

Barnvaccination har varit en av de mest betydelsefulla åtgärderna för att främja folkhälsan och förebygga sjukdomsrelaterade dödsfall hos barn. Barnvaccinationstäckningen har emellertid minskat globalt med anledning av en ökad tveksamhet kring vaccinationer. Studiens syfte var att undersöka hur specialistsjuksköterskor främjar vårdnadshavares följsamhet till det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Studien var empirisk med kvalitativ studiedesign. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med elva specialistsjuksköterskor inom barnhälsovården och analyserades med kvalitativ innehållsanalys, i enlighet med   Lundman och Hällgren Granheim (2017).   I resultatet framkom lokala riktlinjer och nationella riktlinjer för att främja följsamhet till barnvaccinationsprogrammet. Att ge vårdnadshavare generell information om barnvaccinationer var den viktigaste åtgärden för att främja vaccinationstäckningen. Vid tveksamheter till barnvaccination var det avgörande för specialistsjuksköterskan att ha ett personcentrerat förhållningssätt mot vårdnadshavare. Att ge kunskap samt använda ett tvärprofessionellt samarbete var också betydelsefullt. Vidare forskning kan fokusera på vårdnadshavares perspektiv på barnvaccination för att få ytterligare vägledning i hur barnvaccinationstäckningen kan främjas. Det kan också vara betydelsefullt med ytterligare forskning kring hur specialistsjuksköterskor kan bemöta vårdnadshavare som avstår vaccination för sitt barn. / Childhood immunizations have proven to be one of the most beneficial interventions to promote public health and prevent death among children, caused by diseases. The global coverage of childhood immunization has however decreased globally due to an increased hesitancy towards immunizations. The aim of this study was to examine how specialist nurses promote legal guardians’ adherence to the national childhood immunization program. This study was empirical with a qualitative study design. Semi-structured interviews with eleven specialist nurses in pediatric primary care were conducted. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis.    The results showed both local guidelines and national guidelines to promote adherence to the childhood immunizations program. The main nursing intervention to promote childhood immunization coverage was to give legal guardians general information about the program. If hesitation, it was essential to have a person-centered approach towards the legal guardian. Educating guardians and using a multidisciplinary approach was also beneficial. Further research suggests focusing on the guardians’ perspective regarding childhood immunization as it may generate further guidance in how to promote immunization coverage. It may also be beneficial to conduct further research on how specialist nurses can respond to guardians who decline immunization for their child.