Syftet med uppsatsen har varit, att undersöka vad några lärare anser om barns inlärning genom musiskt lärande. Jag har undersökt om det finns barn som inte skulle klara av det musiska lärandet. Genom litteraturläsning har jag lärt mig att människan hela tiden strävar efter helheter i sin vardag. Integrering av bland annat sinnen sker ständigt för att vi ska förstå oss på vår omvärld och kunna leva i den. Att arbeta integrerat i undervisningen skulle därför bli en naturlig del för eleverna. De skulle lära sig se helheter istället för kunskaper som lösryckta delar, separerade från varandra. Dessutom skulle skolan bidra till att skapa hela människor. Genom sinnesstimulering i undervisningen förstärker läraren dessutom inlärningen och eleverna får minnesbilder. Vad gäller elever med speciella behov bör läraren strukturera undervisningen för att de ska kunna ta del av det musiska lärnadet. Efter att ha intervjuat sex lärare har jag funnit, att det till största delen beror på läraren om eleverna ska klara av inlärning genom det musiska lärandet. Litteratur och lärare menar att hänsyn till elevernas behov, föruts ättningar och struktur i undervisningen skulle bidra till att det musiska lärandet skulle vara givande för dessa elever. Det musiska lärandet erbjuder eleverna varierade arbetssätt och på det viset kan läraren fånga många barn och deras inlärningsstilar.

Min uppsats handlar om situationer där jag har svårt att fördela min uppmärksamhet. Mitt fokus läggs antingen på barnet med speciella behov eller på barngruppen. I essän för jag en diskussion runt mitt eget förhållningssätt kring detta. Den senaste tiden har vi upplevt en trend att barn med särskilda behov ska inkluderas i all skolverksamhet. Syftet är naturligtvis gott, men min upplevelse är att det ibland kan leda till en ny form av exkludering. Det vill säga att de barn som inte fungerar som förväntat kan känna sig ännu mer utanför vilket kan få konsekvenser för att uppnå kunskapsmålen. Hur kan jag hantera detta som pedagog? I min essä undersöker jag problemet med hjälp av ett antal etiska teorier, pliktetik, utilitarism, diskursetik och fronetisk etik.

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika förskolor arbetar för att skapa en inkluderande miljö som är till för alla barn men också där speciellt barn med speciella behov uppmärksammas och inkluderas i den pedagogiska verksamheten. För att få svar på syftet har vi utgått från tre frågeställningar som är följande: ”Hur tolkar förskollärarna begreppet inkludering?”, ”Vilka förutsättningar har betydelse i arbetet med inkludering av barn med speciella behov?” och ”Vilka fungerande metoder har förskollärare för att inkludera barn med speciella behov i den pedagogiska verksamheteten?”. Studien är baserad på en enkät i två undersökningsgrupper med totalt 60 förskollärare, 45 i grupp 1 och 15 i grupp 2. Resultatet visade på att det finns många metoder som fungerar men det finns även många hinder i arbetet med inkludering så som personalbrist och bristande kunskap och många förskollärare upplever att de inte har rätt förutsättningar för att kunna bedriva ett inkluderingsarbete. Resultatet visar dock också på att majoriteten av förskollärarna tolkar inkludering på samma sätt att det ska vara en förskola för alla barn men de har inte förutsättningarna för att nå dit. Slutsatsen av studien är att förskollärare behöver bättre förutsättningar för att kunna genomföra ett lyckat inkluderingsarbete.

Förskolan i Sverige ska verka för alla barn och dess likheter och olikheter. Alla barn har rätt till att utvecklas och känna glädjen i att få lyckas. Förskolan är en social arena där mänger av människor möts oberoende av kultur eller funktion. Det svenska samhällets skolsystem har lagar och läroplaner ett förhålla sig till när det kommer till inkludering och anpassningar av alla barns olika förutsättningar, både fysiska och psykiska. Syftet med studien är att undersöka förskolans personal om deras erfarenheter och tankar kring inkludering och begreppet en förskola för alla. Frågeställning som genomsyrar studien var Vilka möjligheter respektive hinder ser förskolepersonalen för barnens rätt till inkludering? För att ta reda på detta har vi gjort en intervjustudie med förskollärare och barnskötare som alla verkar inom förskolan. Vi kommer i studien att använda begreppet pedagog som ett samlingsnamn för förskollärare och barnskötare. När det gäller tidigare forskning som uppmärksammas i vår undersökning har vi valt att hålla oss till det studiens syfte och frågeställning kommer belysa. Studien ses och analyseras ur ett dilemmaperspektiv eftersom frågor som rör områden likt dessa är omslutna av många dilemman, vilket även ses i studiens avslutande resultat.